Övningar
Att öva är ett kraftfullt verktyg för att utveckla viktiga förmågor i beredskapen inför krig och fredstida kriser.
MSB har en viktig roll inom civilt försvar att stödja förmågeutvecklingen och att under krig på nationell nivå bidra till inriktning och samordning. Det innebär också att inrikta och samordna nationella samverkansövningar samt att stödja och vara pådrivande för Sveriges samlade styrka. Här kan du läsa om MSB:s övningsverksamhet.
Målet med övningarna är att öka förmågan hos myndigheter, kommuner, regioner, företag och organisationer att agera tillsammans, att leda och samverka, att säkerställa resurser och att kommunicera med varandra och med allmänheten. Dessa aktörer ska kunna agera proaktivt och handlingskraftigt i hanteringen genom hela skalan av hot mot samhället - från fredstida krissituationer och ytterst i krig.
Övningarna kan bestå av olika skeenden i troliga samhällsstörningsscenarier i syfte att utveckla generiska eller situationsspecifika förmågor. En övning kan också pröva och utveckla skarpa planer inför krig vilket kan betyda att vissa moment ibland behöver skyddas av sekretess. Det finns olika typer av övningar beroende på syfte, exempelvis seminarieövning, simuleringsövning med motspel samt övning med fältenheter. De olika typerna kräver varierande grad av planering och resursåtgång.
Kommande samverkansövningar
Övning av totalförsvar (ÖTF)
Under våren 2024 inledde MSB planeringen inför nästa nationella samverkansövning: Övning av totalförsvar, ÖTF. En omfattande förplanering har genomförts tillsammans med aktörerna i det civila beredskapssystemet samt Försvarsmakten. Fortsatt inriktning för Övning av totalförsvar beslutades av MSB:s generaldirektör i december 2024.
Övning av totalförsvar sträcker sig över åren 2025-2027. Det övergripande syftet är att stärka Sveriges motståndskraft och förmåga i totalförsvaret utifrån ett systemperspektiv. Övning av totalförsvar innefattar övningar i egen organisation, övningar i samverkan med andra och kunskapshöjande aktiviteter samt avslutas av en nationell, prövande systemövning.
Samverkan och övning – nyckeln till ett starkt civilt försvar
En viktig aspekt när det gäller övning är att säkerställa en bra utvärderings- och erfarenhetshantering för att få ut maximal effekt av övningen – lärande och utveckling sker inte endast i samband med övningsgenomförandet.
Ett civilt försvar som har god beredskap och som tränats med krig som dimensioneringsgrund kan stödja Försvarsmakten och skapa största möjliga försvarseffekt. Det säkerställer att vi går i samklang med beredskapssystemet inom Nato vilket bidrar till alliansens syfte att vara fredsbevarande och krigsavhållande. Här hämtar MSB och andra aktörer också hem erfarenheter från kriget i Ukraina. Vi lär oss exempelvis vilka förmågor som är viktiga men också att övning kan och behöver ske även under krig.
När MSB och beredskapssystemets aktörer övar inför krig är fokus på att samhället ska fungera även vid de mest extrema situationerna. Detta bidrar också till den fredstida krisberedskapen, att klara av störningar där samhällets funktionalitet och den enskildes liv och hälsa eller tillgång till exempelvis vatten, värme, mat, trygghet, el och information hotas.
Övningar är en del av MSB:s uppdrag
MSB har i uppdrag enligt instruktion att se till att utbildningar och övningar kommer till stånd inom myndighetens ansvarsområde, det vill säga inom skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar, i den utsträckning inte någon annan myndighet har ansvaret. Myndigheten ska dessutom genomföra övningar inom sitt ansvarsområde.
Övningsverksamhet och nationella samverkansövningar har en central roll i att utveckla samhällets beredskap. Det är något MSB arbetat med sedan myndigheten bildades 2009. Oroligheter i omvärlden påverkar vår verksamhet men uppdraget att inrikta och samordna nationella samverkansövningar har MSB och dess företrädare haft sedan lång tid tillbaka.
Genomförda samverkansövningar
Nationell seminarieövning 2024
Nationell seminarieövning 2024 (NSÖ 24) planerades och genomfördes i en myndighetsövergripande övningsplaneringsgrupp som omfattade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Socialstyrelsen och Försvarsmakten. Syftet med övningen var att utforska svensk totalförsvarsförmåga avseende patientflödeshantering, enligt de förväntningar som Nato ställer på Sverige som ett medlemsland.
Målgruppen var organisationer i det svenska totalförsvaret, med ett särskilt ansvar i patientflödeshantering, så som transport, logistik, hälso- och sjukvård, gränspassage med flera.
Utvärderingsrapport för Nationell seminarieövning 2024
Regeringsuppdrag – Pröva förmågan avseende rapportering under höjd beredskap
Under 2023 deltog MSB, tillsammans med majoriteten av aktörerna i det svenska beredskapssystemet, i regeringsuppdraget Pröva förmågan avseende rapportering under höjd beredskap.
Regeringsuppdraget gavs till MSB och Försvarsmakten. Inom ramen för regeringsuppdraget genomfördes ett antal prövande och kunskapshöjande och förmågehöjande aktiviteter för att stärka det civila försvaret. Syftet var att bidra till utveckling av förmågan att rapportera och sammanställa samlade lägesbilder under höjd beredskap.
Efter den sista övningsaktiviteten analyserades och sammanställdes resultatet inför MSB:s och Försvarsmaktens redovisning till Regeringskansliet den 1 april 2024.
Seminarieövning Natosamling - myndighetschefsmöte november 2023
2023 arrangerade MSB:s dåvarande generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka en fysisk myndighetschefssamling med temat Nato. Syftet var den civila beredskapen, hur den påverkas av ett Natomedlemsskap och att skapa ett gemensamt förhållningssätt för omsättning i praktiken av Natos riktlinjer för resiliens för att stärka förmågan inom det civila beredskapssystemet.
Dag två genomfördes en kunskapshöjande seminarieövning Natosamling med fokus på vad Natomedlemskapet innebär för svensk civil beredskap. Scenariot omfattade skärpt beredskap och värdlandsstöd och syftade till att genom gruppdiskussioner möjliggöra en fördjupning och problematisering kring Natomedlemskapets påverkan på egen organisation och myndigheters samverkansbehov i ett skarpt läge.
Ett underlag, inklusive scenario, faktablad och frågeställningar, skickades ut på förhand för att ge möjlighet till egen förberedelse inför seminarieövningen. Inför övningen genomfördes en kunskapshöjande programpunkt om Civil-militära perspektiv på värdlandsstöd, som syftade till att ge ökad kunskap om värdlandsstöd och ökad förståelse för hur samverkan mellan Försvarsmakten och civila aktörer fungerar.
Samö 2023
Under 2023 genomfördes SAMÖ 2023, vilket var en simuleringsövning med motspel. Ett tjugotal aktörer deltog. Under övningen prövades och utvecklades förmågan till samverkan och ledning, samt prioritering av resurser och kommunikation hos myndigheter och aktörer på nationell och regional nivå i samband med hantering av storskaliga väderrelaterade händelser. Övningen syftade dessutom till att tydliggöra rollfördelning och mandat vid ledning och prioritering av räddningsinsatser.
Scenariot bestod av långvarigt omfattande regn och översvämning, med risker för ras och skred i stora delar av landet vilket gav effekter samhällsviktiga verksamheter. Detta ökade även risken för exempelvis informationspåverkan vilket också övades. SAMÖ 2023 var den första nationella samverkansövningen, efter att den nya strukturen för krisberedskap och civilt försvar, trädde i kraft 1 oktober 2022.