Beredskapssektorn Räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen

Uppgiften regleras i Förordning (2022:524) om statliga myndigheters beredskap och innebär i stort att leda arbetet med att samordna åtgärder inom ansvarsområdet.

Förordning (2022:524) om statliga myndigheters beredskap på regeringen.se

Syftet med arbetet inom beredskapssektorn är att utveckla och säkerställa förmågan att genomföra räddningsinsatser och skydda civilbefolkningen över hela hotskalan, för att säkerställa människors överlevnad och för att begränsa skador på egendom och miljö. Utgångspunkten för arbetet är att det väpnade angreppet ska vara dimensionerande.

Målsättningen med det gemensamma arbetet är att åstadkomma samordnade åtgärder i tidsperspektivet 1–10 år för att skapa långsiktig förmågetillväxt inom beredskapssektorns ansvarsområde. Dessutom ska beredskapssektorn gemensamt (inom ansvarsområdet och tillsammans med övriga beredskapssektorer och berörda aktörer) planera för och säkerställa förmågan att hantera händelser över hela hotskalan.

Beredskapssektorns ansvarsområde omfattar två viktiga samhällsfunktioner, räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen.

Exempel på samhällsviktig verksamhet i beredskapssektorns ansvarområde:

• Flyg- och sjöräddningstjänst
• Miljöräddningstjänst till sjöss
• Räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen
• Eftersökning av försvunna personer
• Fjällräddning
• Kommunal räddningstjänst
• Utrymning och inkvartering
• Varning
• Fysiskt skydd (skyddsrum och skyddade utrymmen)
• Specialprognoser och beslutsunderlag inom ansvarsområdet för väder och strålskydd
• Samhällets alarmeringsförmåga

Förutom MSB ingår nedanstående myndigheter i beredskapssektorn:

• Kustbevakningen
• Länsstyrelserna
• Polismyndigheten
• Sjöfartsverket
• SMHI
• Strålsäkerhetsmyndigheten

SOS Alarm Sverige AB, Storstockholms brandförsvar och Sveriges Kommuner och Regioner är adjungerade.