Sverige som Natoallierad
Som allierad i Nato omfattas Sverige av de försvarsgarantier och skyldigheter som följer av medlemskapet. Vi har även en röst när beslut ska fattas. Alla medlemmar i Nato ska solidariskt ställa upp för att öka säkerheten och motståndskraften i hela alliansen.
Som allierad i Nato har Sverige undertecknat det Nordatlantiska fördraget som utgör grunden för Nato. Kärnan i det Nordatlantiska fördraget är Artikel 5, där försvarsgarantierna beskrivs. Detta innebär att alla medlemsländer har ömsesidiga försvarsförpliktelser gentemot varandra och deltar i den gemensamma försvarsplaneringen.
Även fördragets Artikel 3 är central för att alliansen ska uppfylla huvuduppgiften att bevara freden för de allierade. Artikel 3 innebär att varje allierad måste ha förmåga att försvara sig själv samt kunna bidra till det kollektiva försvaret. Här betonas vikten av att ett samhälle ska ha förmågan att motstå och återhämta sig från större störningar och kriser. Det kan exempelvis handla om att motstå hybridattacker, väpnat angrepp, avbrott i kritisk infrastruktur eller naturkatastrofer.
Grunden för Natos kollektiva försvar är respektive lands nationella förmåga, därför är Sveriges viktigaste bidrag till alliansen vår nationella förmåga inom totalförsvaret.
Sveriges totalförsvar består av militärt försvar och civilt försvar. Den civila delen består av statliga myndigheter, kommuner, regioner, företag och organisationer som får samhället att fungera även vid krissituationer, krigsfara och krig. Försvarsmakten är den militära delen av totalförsvaret som ska försvara landet, de allierade inom Nato, och avskräcka från angrepp.
Sverige deltar i Natos beslutsfattande
Nato är en mellanstatlig organisation som består av en politisk och militär del. Så gott som alla beslut i Nato fattas med konsensus vilket innebär att samtliga Natos medlemsländer måste vara överens för att ett beslut ska fattas.
Nordatlantiska rådet (North Atlantic Council, NAC) är Natos högsta beslutande politiska organ och under rådet har flera organ och kommittéer inrättats. I det löpande arbetet representeras länderna av sina Natoambassadörer och vid ett antal tillfällen per år träffas rådet i försvarsministerformat, utrikesminsterformat och regerings- eller statschefsformat. Generalsekreteraren är Natos högsta chef och ordförande i det Nordatlantiska rådet.
Den militära delen av Nato leds av militärkommittén som lyder under Nordatlantiska rådet. De ansvarar för Natos militära planering och ger råd i militära frågor. De har även i uppgift att omsätta beslut i Nordatlantiska rådet till militär planering. Militärkommittén har också till uppgift att ge direktiv till Nato högsta militära befälhavare som kallas SACEUR (Supreme Allied Commander Europe).
Mer om Natos struktur och kommittéer på Natos webbplats
Sverige ska utveckla förmågor för att möta Natos försvarsmål
Sverige deltar i Natos försvarsplaneringsprocess (NATO Defence Planning Process, NDPP). Denna process syftar till att harmonisera de nationella försvarsplanerna med alliansens. Målet är att säkerställa att de allierade har de styrkor och förmågor som krävs och att dessa kan användas på ett effektivt sätt tillsammans för att upprätthålla det kollektiva försvaret.
Kortfattat innehåller Natos försvarsplaneringsprocess fem steg:
- Politisk vägledning
Den politiska vägledningen fastställer de övergripande mål och syften som alliansen ska uppnå. Häri definieras också alliansens ambitioner, prioriteringar och hotbilden. - Fastställa förmågekrav
I detta steg sammanställs Natos förmågekrav i en lista som kallas Minimum Capability Requirements. Detta sker vart fjärde år, men kan aktualiseras om omvärldsläget kräver det. - Fördela förmågekrav och sätt mål
Här fördelas de sammanställda förmågekraven ut till varje medlemsland i Nato. Varje land får ett målpaket som visar vilka förmågor de förväntas utveckla eller upprätthålla. - Underlätta genomförande
I det fjärde steget stödjer Nato de allierade att genomföra målen genom exempelvis att underlätta multinationella initiativ och styra Natoinsatserna för att hjälpa de allierade att hantera förmågebrister. Detta är ett steg som sker kontinuerligt. - Utvärdering
Detta steg syftar till att utvärdera hur de allierades förmågor möter och uppfyller Natos politiska mål, ambitioner och de förmågemål som tilldelats. Utvärderingen görs två gånger per cykel och ger sedan en inriktning inför nästa försvarsplaneringscykel.