Frågor och svar om Nato

2015 återupptogs totalförsvarsplaneringen i Sverige vilket innebär planering och utveckling av det militära och det civila försvaret. För det civila försvaret innebär Natomedlemskapet ett fortsatt arbete i samma riktning, men med ökat fokus på att vara väl integrerad i Natos processer och kunna agera som en del av alliansen.

Medlemskapet medför behov av att anpassa strukturer och system för ledning och samverkan inom ramen för totalförsvaret. Det handlar exempelvis om att göra det möjligt att utbyta information vid händelser och säkerhetspolitiska kriser. De civila stödfunktionerna för att ta emot både militär och civil hjälp behöver utvecklas och stärkas i olika avseenden. Detta kallas inom Nato för Host Nation Support och på svenska är begreppet värdlandsstöd.

Det civila beredskapsarbete inom Nato syftar till att medlemmarna ska utveckla de civila förmågor som är kritiska för att samhället ska fungera såväl till vardags som i kris och krig. Det handlar exempelvis om sjukvård, mat och vatten, energi, kommunikationer och transport. Dessa samhällsfunktioner är också avgörande för att understödja det militära försvaret. Det civila beredskapsarbetet inom Nato är därför av stor betydelse för alliansens kollektiva försvarsförmåga.

Det civila beredskapsarbetet inom Nato är ett nationellt ansvar men ett kollektivt åtagande.

Inom Nato bedrivs det civila beredskapsarbetet inom Resilienskommittén (Resilience Committee, RC) som är den högsta kommittén för civila beredskapsfrågor. Under RC finns sex tematiska planeringsgrupper som arbetar med civila förmågor som är viktiga för att ett samhälle ska fungera till vardags, i kris och i krig. Det handlar om att upprätthålla centrala ledningsfunktioner, sjukvård, mat och vatten, energi, kommunikationer och transporter. Syftet är att stärka samhällelig motståndskraft och understödja det militära försvaret.

Det civila beredskapsarbetet inom Nato är centralt för alliansens kollektiva försvarsförmåga.

Enligt ”Instruktion för myndigheters verksamhet i Nato (Fö2023/01701) har MSB uppgiften att upprätthålla en samlad bild av det svenska deltagandet i Natos civila beredskapsarbete. Inom ramen för det uppdraget sammankallar MSB regelbundet de svenska myndigheter som deltar i detta arbete till möten i en samverkansgrupp för att identifiera tvärsektoriella frågor, kunskapshöja samt dela erfarenheter och Natorelaterad information.

Därtill har MSB ett utpekat ansvar för civila beredskapsfrågor inom samarbetet, och deltar som Sveriges representant i planeringsgruppen med ansvar för detta, Civil Protection Group (CPG).

MSB har också ett ansvar för att sprida relevant Natoinformation till myndigheter som har behov av det inom sin verksamhet samt löpande informera Regeringskansliet om MSB:s samordningsarbete med fokus på tvärsektoriella aspekter av arbetet i planeringsgrupperna

Raminstruktionen från regeringen

Inom Natos civila beredskapsarbete ska de svenska myndigheterna som representerar Sverige enligt raminstruktion (Fö 2023/01701) arbeta utifrån följande utgångspunkter:

• Bidra till Natos policyutveckling och till att bygga Natos kompetens inom området resiliens och civil beredskap samt dela erfarenheter från arbetet med att stärka och utveckla det civila försvaret inom ramen för totalförsvaret med Nato och dess allierade.
• Med utgångspunkt i målet för civilt försvar, ta del av och tillvarata möjligheter att utveckla Sveriges krisberedskap och civilt försvar som följer av Nato och dess allierades erfarenheter av att arbeta med de sju civila förmågekraven.
• Bidra till och ta del av Natos samlade erfarenheter inom psykologiskt försvar samt bidra till att bygga kompetens inom Nato på området.
• Verka för ökad samverkan mellan Nato och EU inom resiliensområdet samt bidra till en ökad förståelse för hur Nato och EU kompletterar varandra respektive skiljer sig åt.
• Ta tillvara på möjligheter till samarbete med de andra allierade kring utveckling och planering av arbetet med krisberedskap och civilt försvar, för att underlätta stöd och samverkan över gränser.

Raminstruktionen från regeringen

Medlemskapet godkändes den 7 mars 2024.

Medlemskapet i Nato stärker Sveriges säkerhet, samtidigt som Nato som helhet blir starkare. Som medlem i Nato omfattas Sverige av de ömsesidiga försvarsgarantier som följer av artikel 5 i nordatlantiska fördraget, vilket ska avskräcka motståndaren från att använda sig av militära maktmedel mot Sverige.

Sverige bidrar till Natos civila beredskapsarbete på flera sätt. I Nato drivs de civila beredskapsfrågorna i Resilienskommittén (Resilience Committee, RC), som är den högsta kommittén för civila beredskapsfrågor. Kommittén har ett antal tematiska planeringsgrupper som arbetar med civila förmågor som är viktiga för att ett samhälle ska fungera till vardags, i kris och i krig. Det handlar om sjukvård, mat och vatten, energi, kommunikationer och transporter. Syftet är att stärka samhällets motståndskraft och understödja det militära försvaret.
Sverige representeras av ett antal myndigheter i dessa planeringsgrupper. Samarbetet erbjuder möjligheter till ömsesidigt erfarenhetsutbyte om hur olika länder arbetar för att stärka samhällets motståndskraft och är en plattform för att utveckla nationella och kollektiva förmågor för att möta deutmaningar som alliansen ställs inför.

Sverige deltar även i Natoövningar som bidrar till att stärka Sverige och alliansens förmåga att motstå olika händelser och avskräcka motståndaren.

Det svenska totalförsvarskonceptet har väckt intresse inom alliansen, liksom vårt arbete med den enskildes beredskap samt arbetet kopplat till psykologiskt försvar. Även frågor rörande privat-offentlig samverkan och kritisk infrastruktur är områden där Sverige bidragit mycket.