Räddningstjänst vid trafikolyckor
Varje år inträffar ett antal olyckor med fordon inblandade i Sverige och räddningstjänsten larmas till många av dem. Det är viktigt att använda kvalitetssäkra metoder och tekniker vid trafikolyckor där det finns skadade och där det krävs losstagning. Det är både en teknisk och medicinsk utmaning.
På den här sidan
För att kunna genomföra säkra och effektiva räddningsinsatser på lika villkor för kvinnor och män behöver räddningstjänsten ha kunskap om och använda kvalitetssäkrade metoder och tekniker.
Räddningstjänst, ambulanssjukvård och polis behöver samarbeta för att nå ett bra resultat vid insatser vid trafikolyckor. Målet är att korta tiden för losstagning och att omhändertagandet sker på ett säkert och effektivt sätt för den drabbade med en hög personal- och patientsäkerhet.
Samtidigt innebär insatser vid olyckor i vägtrafik en riskfylld situation för blåljuspersonal. För att kunna göra insatser på ett medicinskt riktigt och skonsamt sätt samtidigt som insatser kan ske i en säker arbetsmiljö behöver räddningspersonal utbildas och övas.
Nya fordonstekniska lösningar kräver ofta ny teknik vid losstagningsarbetet. Därför har MSB ett också ett samarbete med fordonsindustrin.
Rapporter och mer information om trafikolyckor
MSB finansierar forskning och studier och arbetar med att ta fram vägledningar och utbildningar inom området Trafikolycka.
- Rekommendationer för varselkläder på skadeplats.pdf
- I fortbildningstjänsten finns webbutbildningarna Räddning, losstagningsmetoder för personbil och akut omhändertagande
- Statistik: räddningstjänstens insatser till trafikolyckor
- E-fordon - om trafikolyckor och bränder
- Brandskyddskläders skyddskapacitet
- Jämförande studie avseende metoder för direktvisande indikering av fluoridjoner i samband med brand
- Losstagnings- och uttagsmetoder : en studie om att mäta nackkotpelarens rörelse vid losstagningsarbete efter trafikolycka
- Strömpenetration av räddningstjänstens skyddskläder vid olika typer av kontamination
- Studie Stålstrukturer i moderna fordon
Vägledning: Gasdrivna fordon
- 
            Gasdrivna fordon
            Vägledning om räddningsinsatser vid händelser med gasdrivna fordonVid olyckor och bränder i gasdrivna fordon möter räddningspersonal andra typer av utmaningar och risker än vid olyckor och bränder i bensin- och dieselfordon. Risker för förorening av mark och vatten är vanligen mindre med gasfordon medan risker för jetflammor och i värsta fall tryckkärlsexplosion är nya. För att belysa skillnaderna har MSB tagit fram denna vägledning som är baserad på känd kunskap och erfarenheter från inträffade händelser med gasdrivna fordon. Vägledningen omfattar en faktadel som ligger till grund för MSB:s rekommendationer, samt en taktisk del och en operativ del. Den sistnämnda innehåller metodstöd till räddningspersonalen och andra berörda aktörer. Hela vägledningenRäddningsinsatser vid händelser med gasdrivna fordon – Vägledning (MSB1993) Enbart delen som ger operativt metodstöd (Särtryck för operativ personal)Räddningsinsatser vid händelser med gasdrivna fordon – Operativt metodstöd (MSB2002) Fler rapporter om gasdrivna fordonGasdrivna fordon – händelser och standarder Räddningsinsatser vid olyckor med gasfordon - En omvärldsanalys av metodik och olyckor Zonindelning vid räddningsinsatser mot fordon med alternativa bränslen 
Här finns en utbildningsfilm som förklarar vägledningen om räddningsinsatser vid händelser med gasdrivna fordon. Utbildningsfilmen är uppdelad i 7 delar som går att välja genom pilknapparna på sidorna i filmrutan eller via punkterna under filmrutan.
- 
            Olycksutredning: olyckor med gasdrivna fordon
            Gasbussar i Kalmar län 2023/2024Explosioner i gasbussar Kalmar län 2023-2024 Räddningsinsatser vid explosioner i gasbussar Kalmar län 2023-2024 2023Återantändning vid brand i gasdriven personbil, Varberg 2023 2021Brand i gasbuss i Göteborg 2021 Läckage från gasbil vid tankning i Nyköping 2021 Riskbedömningar vid brand i gasdriven sopbil, Karlsborg 2021 2019Explosion och brand i gasbuss, Stockholm 2019 2018Antänt gasmoln efter läckage från gasdriven sopbil, Skövde 2018 Tryckkärlsexplosion i biogasdriven sopbil, Skara 2018 2017Brand i gasdriven sopbil, Östersund 2017 2016Brand och explosion i gasbuss, Göteborg 2016 Brand orsakade explosion i gasdriven bil, Kramfors 2016 Feltankad gasbil orsakade explosion, Borås 2016 Tryckkärlsexplosion i biogasfordon, Katrineholm 2016I september 2016 inträffade en tryckkärlsexplosion i en fordonsgastank med biogas under en sopbil i Katrineholm. Olycksutredningen visade på flera brister som gett nya erfarenheter, bland annat när det gäller skyddet kring själva gastankarna, krav i föreskrifter samt i kunskap kring hur gastankar kan explodera även vid kontrollerad beskjutning. Utredningen är gjord på beställning av MSB av Johan Nordström vid Räddningstjänsten Östra Götaland. Scania CV AB, Ragn-Sells AB, Transportstyrelsen, Polismyndigheten samt Västra Sörmlands Räddningstjänst bidrog med underlag i utredningsarbetet. Tryckkärlsexplosion i biogasdriven sopbil i Katrinholm 2016, MSB1099 2015
Vägledning: Säkerhet i vägtrafikmiljö
- 
            Säkerhet i vägtrafikmiljö
            MSB har tillsammans med Trafikverket och Brandskyddsföreningen tagit fram en vägledning för säkerhet i vägtrafikmiljö. Vägledningen innehåller flera rekommendationer för att öka säkerheten i vägtrafiken för räddningspersonal som arbetar med att ta hand om trafikolyckor och kör till olyckor. Säkerhet i vägtrafikmiljö - vägledning BeräkningsrapporterStoppsträcka för skyddsfordonKapning av vajerräcke Fullskaletester vajerklipp WebbutbildningMSB:s fortbildning: Trafikdirigering vid trafikolycksplats Webbutbildning: Säkerhet i vägtrafikmiljö (kräver loggin till Fortbildningstjänsten) Några olycksutredningar som legat till grund för analysenTrafikolycka med räddningsfordon under utryckning Norrtälje 2017 Påkörd räddningspersonal vid trafikolycka Munkedal 2016 Påkörd räddningspersonal vid trafikolycka Sigtuna 2016 Räddningspersonal skadade av vajer vid trafikolycka Örkelljunga 2016 Singelolycka med räddningsfordon Eskilstuna 2016 Räddningspersonal skadades vid insats vid olycka med vajerräcke Robertsfors 2015 Trafikolycka med räddningsfordon Mellerud 2013 
- 
            Olycksutredning: Vägtrafikolyckor
            2024Kollision mellan lastbil och tåg i plankorsning, Uddevalla 2024 2023Komplicerad losstagning vid trafikolycka med tunga fordon, Trollhättan 2023 Krockkudde skadade räddningspersonal vid losstagningsarbete, Kungälv 2023 Olycka med räddningsfordon vid katastroföverfart, Vaggeryd 2023 Trafikolycka där lastbil föll från bro, Karlshamn 2023 Trafikolycka där lastbil körde genom broräcke, Trollhättan 2023 2022Kollision mellan lastbil och personbil, Gotland 2022 Kollision mellan personbil och stormfällt träd Svedala 2022 Trafikolycka med räddningstjänstfordon vid larm, Mjölby 2022 2021Förhindra nedkylning vid trafikolycka, Mjölby 2021 Kollision mellan tåg och lastbil, Uddevalla 2021 Metodval vid trafikolycka, Mjölby 2021 Olycka med trehjulig elcykel och parkerad elsparkcykel, Västerås 2021 Skada på räddningspersonal vid klipparbete vid trafikolycka, Kalmar 2021 2020Kollision mellan motorcykel och personbil, Västerås 2020 Lastbilsolycka med brand på vattenskyddsområde, Motala 2020 Singelolycka med personbil, Avesta 2020 2013Trafikolycka på Tranarpsbron, Skåne 2013I januari 2013 inträffade en av de största trafikolyckor som inträffat i Sverige. På Tranarpsbron, E4:an i Skåne, var nästan 80 fordon inblandade i olyckan, varav många lastbilar. En person omkom och drygt 40 personer skadades. Räddningsinsatsen var stor och speciell med tanke på att olycksplatsen var på en bro med skilda körbanor och med begränsad tillgänglighet för räddningspersonal och räddningsfordon. MSB, kommunal räddningstjänst, polis, Trafikverket och SOS Alarm utredde olyckan och räddningsinsatsen utifrån sina olika perspektiv. Faktablad om trafikolyckan Tranarpsbron Trafikolycka Tranarpsbron 2013-01-15: olycksundersökning, MSB622 Intervjuundersökning efter trafikolyckan på Tranarpsbron, MSB582 Olycksutredning Nivå3 - Tranarpsolyckan, Räddningstjänsten Skåne NV Utvärdering av räddningstjänsten i Klippan och Åstorps kommuner vid insats på E4:an på Tranarpsbron 
- 
            Olycksutredningar: Brand i fordon, vägtrafik
            2023Återantändning vid brand i gasdriven personbil, Varberg 2023 2022Brand efter trafikolycka med tre personbilar Tranås 2022 Brand i hjullastare med däckexplosion Nybro 2022 Elbil började brinna vid trafikolycka, Vellinge 2022 2021Brand i gasbuss i Göteborg 2021 Brand i transport av farligt gods med exploderande gasflaskor, Västerås 2021 Riskbedömningar vid brand i gasdriven sopbil, Karlsborg 2021 2020Brand i carportslängor, Mörbylånga 2020 
Simuleringar av påkört räddningsfordon
- 
            Simuleringar påkört räddningsfordon
            Här finns simuleringar av påkört räddningsfordon i olika situationer. Simuleringarna är gjorda i programvaran PC-Crash. Simuleringarna nedan utgår från att båda fordonen bromsas efter kollisionen vilket kan påverka resultatet mycket. 15 tons lastbil i 80 km/h, rak uppställningRäddningsfordonet blir påkört bakifrån av en medeltung lastbil som har en hastighet på 80 km/h. Räddningsfordonet väger ca 16 ton och den påkörande lastbilen väger 15 ton. Räddningsfordonet förflyttas omkring 10-15 m vid påkörningen. Vid låg friktion (exempelvis blöt vägbana eller halt väglag) kan räddningsfordonet förflyttas ca 25 m eller längre. 15 tons lastbil i 80 km/h, sned uppställning med fronten mot trafikenRäddningsfordonet är placerat snett över mötande körfält med fronten mot trafiken och blir påkört framifrån av en medeltung lastbil som har en hastighet på 80 km/h. Räddningsfordonet väger ca 16 ton och den påkörande lastbilen väger 15 ton. Räddningsfordonet förflyttas omkring 10 m vid påkörningen. Vid låg friktion (exempelvis blöt vägbana eller halt väglag) kan räddningsfordonet förflyttas ca 15-20 m eller längre. I detta scenario är det svårare att förutsäga hur fordonen rör sig efter kollisionen och det finns både risk för att räddningsfordonet välter eller roterar samt att den påkörande lastbilen fortsätter förbi räddningsfordonet. 15 tons lastbil i 80 km/h, sned uppställningRäddningsfordonet blir påkört bakifrån av en medeltung lastbil som har en hastighet på 80 km/h. Räddningsfordonet väger ca 16 ton och den påkörande lastbilen väger 15 ton. Räddningsfordonet förflyttas omkring 10 m vid påkörningen. Vid låg friktion (exempelvis blöt vägbana eller halt väglag) kan räddningsfordonet förflyttas ca 15-20 m eller längre. I detta scenario är det svårare att förutsäga hur fordonen rör sig efter kollisionen och det finns både risk för att räddningsfordonet välter eller roterar samt att den påkörande lastbilen fortsätter förbi räddningsfordonet. 15 tons lastbil i 80 km/h, vinkelrät uppställningRäddningsfordonet är placerat tvärs över vägbanan (90 grader) och blir påkört av en medeltung lastbil som har en hastighet på 80 km/h. Räddningsfordonet väger ca 16 ton och den påkörande lastbilen väger 15 ton. Räddningsfordonet förflyttas omkring 5-10 m vid påkörningen. Vid låg friktion (exempelvis blöt vägbana eller halt väglag) kan räddningsfordonet förflyttas ca 15 m eller längre. I detta scenario är det svårare att förutsäga hur fordonen rör sig efter kollisionen och det finns både risk för att räddningsfordonet välter eller roterar samt att den påkörande lastbilen fortsätter förbi räddningsfordonet. 64 tons lastbil i 80 km/h, rak uppställningRäddningsfordonet blir påkört bakifrån av en tung lastbil med släp som har en hastighet på 80 km/h. Räddningsfordonet väger ca 16 ton och den påkörande lastbilen med släp väger 64 ton. Räddningsfordonet förflyttas omkring 35-40 m vid påkörningen. Vid låg friktion (exempelvis blöt vägbana eller halt väglag) kan räddningsfordonet förflyttas upp mot 60-70 m eller längre. 64 tons lastbil i 80 km/h, sned uppställningRäddningsfordonet blir påkört bakifrån av en tung lastbil med släp som har en hastighet på 80 km/h. Räddningsfordonet väger ca 16 ton och den påkörande lastbilen med släp väger 64 ton. Räddningsfordonet förflyttas omkring 20 m vid påkörningen. Vid låg friktion (exempelvis blöt vägbana eller halt väglag) kan räddningsfordonet förflyttas upp mot 60 m eller längre. Med sned uppställning av räddningsfordonet är det svårare att förutsäga hur fordonen rör sig efter kollisionen. I detta scenario är det dock stor risk för att räddningsfordonet välter eller roterar samt att den påkörande lastbilen fortsätter förbi räddningsfordonet. 3,5 tons personbil i 80 km/h, rak uppställningRäddningsfordonet blir påkört bakifrån av en personbil som har en hastighet på 80 km/h. Räddningsfordonet väger ca 16 ton och den påkörande personbilen väger 3,5 ton. Räddningsfordonet förflyttas omkring 2 m vid påkörningen. Vid låg friktion (exempelvis blöt vägbana eller halt väglag) kan räddningsfordonet förflyttas ca 4 m eller längre. 3,5 tons personbil i 80 km/h, sned uppställningRäddningsfordonet blir påkört bakifrån av en personbil som har en hastighet på 80 km/h. Räddningsfordonet väger ca 16 ton och den påkörande personbilen väger 3,5 ton. Räddningsfordonet förflyttas omkring 2 m vid påkörningen. Vid låg friktion (exempelvis blöt vägbana eller halt väglag) kan räddningsfordonet förflyttas ca 3 m eller längre. 3,5 tons personbil i 110 km/h, rak uppställningRäddningsfordonet blir påkört bakifrån av en personbil som har en hastighet på 110 km/h. Räddningsfordonet väger ca 16 ton och den påkörande personbilen väger 3,5 ton. Räddningsfordonet förflyttas omkring 4 m vid påkörningen. Vid låg friktion (exempelvis blöt vägbana eller halt väglag) kan räddningsfordonet förflyttas ca 7 m eller längre. 3,5 tons personbil i 110 km/h, sned uppställningRäddningsfordonet blir påkört bakifrån av en personbil som har en hastighet på 110 km/h. Räddningsfordonet väger ca 16 ton och den påkörande personbilen väger 3,5 ton. Räddningsfordonet förflyttas omkring 3 m vid påkörningen. Vid låg friktion (exempelvis blöt vägbana eller halt väglag) kan räddningsfordonet förflyttas ca 5 m eller längre. Lätt räddningsfordon och 3,5 tons personbil i 80 km/h, sned uppställningEtt lätt räddningsfordon blir påkört bakifrån av en personbil som har en hastighet på 80 km/h. Både räddningsfordonet och den påkörande personbilen väger 3,5 ton. Räddningsfordonet förflyttas omkring 10-25 m och roterar vid påkörningen. Vid låg friktion (exempelvis blöt vägbana eller halt väglag) kan räddningsfordonet förflyttas längre. Lätt räddningsfordon och 3,5 tons personbil i 110 km/h, sned uppställningEtt lätt räddningsfordon blir påkört bakifrån av en personbil som har en hastighet på 110 km/h. Både räddningsfordonet och den påkörande personbilen väger 3,5 ton. Räddningsfordonet förflyttas omkring 20-50 m och roterar vid påkörningen. Vid låg friktion (exempelvis blöt vägbana eller halt väglag) kan räddningsfordonet förflyttas längre. 
Räddningsinsats personbil
- 
            Personbil
            Rapporter om räddning vid olyckor med personbilMSB-metoden mot Dragmetoden - en jämförelse mellan två metoder för losstagning av fastklämda bilåkareStudien har genomförts vid MSB:s verksamhetsställe i Sandö. Ansvarig för sammanställning av resultat och utvärdering har varit professor Ulf Björnstig, Kunskapscentrum i Katastrofmedicin, Enheten för kirurgi vid Umeå universitet i Umeå. Jämförelse mellan två metoder för losstagning av fastklämda bilåkare 
Tung räddning
- 
            Tung räddning - buss, lastbil och tåg
            Under ett antal år har det i genomsnitt inträffat en stor busskrasch med många drabbade personer årligen i Sverige. MSB och Socialstyrelsens kunskapscentrum i Umeå har tidigare genomfört ett gemensamt projekt "Tung räddning – masskadesituation vid busskrasch". Projektets mål var att utveckla metoder för taktik, metod, teknik och samt testa olika materiel. I projektet deltog förutom MSB och Socialstyrelsen även Trafikverket, busstillverkare, åkeribranschen, räddningstjänsten och sjukvårdsorganisationer. Projektet "Tung räddning" har bland annat resulterat i utbildningar av svensk räddningstjänst. För att upprätthålla kunskapen inom området och diskutera nyheter inom området så genomför MSB och Socialstyrelsen årligen seminarier med instruktörer från räddningstjänsten och ambulanssjukvården. Rapporter om olyckor med bussar- Räddning vid stora busskrascher
- Haverikommissionens rapport om brand med två biogasbussar i stadstrafik i Helsingborg 2012
- Stora busskrascher i Sverige 1997-2007
- Utredning av insats vid bussolycka Tranemo 2014
- Haverikommissionens rapport om Tranemo 2014
- Haverikommissionens rapport bussolycka Sveg 2017
- Omvärldsanalys Bussar – en rapport om förändringar
 Lärarhandledning för olyckor med bussBilder till lärarhandledning- 
                    Buss_handledning
                    - Bilder till lärarhandledning kap 1-5.pdf
- Bilder till lärarhandledning kap 6.pdf
- Bilder till lärarhandledning kap 7.pdf
- Bilder till lärarhandledning kap 8.pdf
- Bilder till lärarhandledning kap 8-2.pdf
- Bilder till lärarhandledning kap 8-3.pdf
- Bilder till lärarhandledning kap 8-4.pdf
- Bilder till lärarhandledning kap 9.pdf
- Bilder till lärarhandledning kap. 11.pdf
 
 
- 
            Olycksutredningar: Olyckor och bränder i spår-, flyg- och båttrafik
            Utredningen av Stena Scandica, augusti 2022Branden på passagerarfartyget Stena Scandica och efterföljande händelseutveckling på Östersjön 2022 kom att beröra flera myndigheter och olika delar av samhällets räddningsresurser. MSB:s utredning visar på stort behov av tidig samverkan och proaktivitet mellan aktörer. Olycksutredning: Samverkan i samband med branden på Stena Scandica 2024Kollision mellan lastbil och tåg i plankorsning, Uddevalla 2024 2023Erfarenheter från insats vid tågurspårning, Sigtuna 2023 Tillbud vid trafikstopp på järnväg, Eskilstuna 2023 2022Utredning av insats vid brand i fartyg, Trelleborg 2022 2021Kollision mellan tåg och lastbil, Uddevalla 2021 Utredning av dykinsats vid fartygskollision, Simrishamn 2021 Utredning av insats vid kantring av pråm i hamn, Trelleborg 2021 2020Flygolycka med följdolycka drunkning, Sundsvall 2020 Utredning av insats vid kollision mellan tågvagnar med farligt ämne, Göteborg 2020 
Grundvattenförorening vid trafikolyckor
- 
            Grundvattenförorening vid trafikolyckor
            Olyckor på vägar kan i vissa fall innebära utsläpp av skadliga ämnen. Syftet med projektet har varit att kartlägga den verkliga spridningen av vattenburna föroreningar från väg vid större utsläpp på vägbana i olika vägmiljöer. Mätningarna gjordes sommaren 2009 längs ett antal vägsträckor representerande olika vägmiljöer i Sverige. Grundvattenförorening vid trafikolyckor - Utveckling av ny bedömningsmetodik 
Visa hänsyn på en olycksplats
Kalmar Brandkår har i samarbete med landstinget och Polismyndigheten i Kalmar Län gjort en informationsfilm som heter Visa hänsyn. Filmen vill visa hur viktigt det är att alla respekterar de avspärrningar som görs i samband med en trafikolycka. Filmen sätter fokus på räddningspersonalens arbetssituation vid trafikolyckor.
Räddning vid stora tågkrascher
Den tidigare webbutbildningen är numera ett kunskapsdokument.
 
                