Räddningsinsatser med farliga ämnen CBRNE
MSB stödjer och samordnar svensk räddningstjänst inom flera områden.
När det gäller räddningsinsatser med farliga ämnen CBRNE ger MSB stöd i form av utbildningar och utbildningsmaterial, men även operativt stöd i form av nationella förstärkningsresurser (kem, avancerad indikering, sanering, företagens kemberedskap samt oljeskadeskydd).
Dessutom tillhandahåller MSB beslutsstöd i form av åtgärdskalendern samt RIB-beslutsstöd till räddningstjänst, vilka fungerar både som utbildningsmaterial och ett operativt stöd vid insats.
-
Beslutsstöd
Åtgärdskalendern
Åtgärdskalendern vänder sig till räddningstjänst, sjukvård och polis och ska kunna användas från ett larm, på väg till skadeplatsen under de första 30 minuterna efter ankomst till skadeplatsen.
Åtgärdskalendern är tänkt att fungera som en checklista och ett beslutsstöd för de som redan har grundläggande kunskap om arbete på skadeplats. Eftersom ingen händelse är den andra lik går det inte att fastställa ett exakt insatsförlopp. Situationen avgör åtgärdernas ordningsföljd.
Kalendern innehåller mer utvecklade resonemang för hur vissa händelser med farliga ämnen ska hanteras samt generella åtgärder beroende på respektive ämnesklass. Kalendern kan ses som ett minnesstöd för de åtgärder som kan genomföras under insatsens inledning. Åtgärdskalendern för farliga ämnen har utarbetats i ett nordiskt samarbetsprojekt där representanter för räddningstjänst, sjukvård och polis från Sverige och Norge har deltagit i arbetet.
Åtgärdskalender: Först på plats vid händelser med farliga ämnen CBRNE
RIB - beslutsstöd till räddningstjänst
RIB ger dig stöd hela vägen från planering av framtida insatser till att fatta rätt beslut när olyckan är framme. RIB hittar du uppgifter om 5 000 farliga ämnen, ett register med ovanliga eller unika resurser samt ett referensbibliotek med fler än 18 000 dokument.
-
Förstärkningsresurser
När kommunens och regionens egna resurser inte räcker till vid en olycka, kris eller annan större händelse, har MSB förstärkningsresurser som kan ställas till förfogande.
MSB:s förstärkningsresurser och hur räddningstjänsten begär hjälp
Indikering av farliga ämnen
I syfte att höja räddningstjänstens förmåga att hantera händelser med okända ämnen har en avancerad indikeringsenhet utvecklats.
MSB:s förstärkningsresurser Indikering av farliga ämnen
Kemenheter
Det finns sex så kallade kemenheter i landet. Deras uppgift är att stödja den lokala räddningstjänsten med kvalificerad personal och utrustning vid en händelse med farliga ämnen.
MSB:s förstärkningsresurser Kemenheter
Saneringsutrustning
För att skapa uthållighet i saneringsförmågan har MSB som komplement till räddningstjänstens och sjukvårdens resurser tecknat avtal med räddningstjänsterna Piteå, Järfälla och Kungsbacka att vara en nationell förstärkningsresurs för farliga ämnen. Det innebär att de räddningstjänsterna ska vara ett stöd till andra vid komplicerade olyckor och planerade arrangemang.
MSB:s förstärkningsresurser Saneringsutrustning
Företagens kemberedskap
Olyckor med kemikalier kan vara komplicerade och kräver ibland särskilda expertkunskaper och särskild utrustning för att kunna hanteras på ett effektivt och säkert sätt. För att bistå räddningstjänsten med sådan kunskap och material finns ett särskilt avtal med ett antal företag inom kemikaliesektorn.
-
Utbildning: Först på plats vid händelser med farliga ämnen - CBRNE
MSB har tagit fram en utbildning som vänder sig till dig som behöver grundkunskaper för att medverka vid händelser med farliga ämnen - CBRNE.
Materialet vänder sig också till dig som vill repetera. Utbildningen omfattar de första 30 minuterna vid en insats.
I utbildningsmiljön erbjuds även fördjupningslitteratur för dig som vill läsa mer och dyka ner i utvalda rapporter och vägledningar. Utbildningen tar cirka tre timmar att genomföra.
Studieformen är flexibel, så du kan när som helst pausa och återuppta studierna. Du kan gå den helt på egen hand, men det är en stor fördel om du har möjlighet att diskutera innehållet med dina kollegor.
Du behöver skapa ett konto för att komma åt utbildningen. Mer information finns i verktyget.
-
Oljeskadeskydd
Oljan är lös - Saneringsmanualen
Handboken är framtagen för att ge en övergripande bild av de frågor som hänger samman med samhällets oljeskydd, framför allt med inriktning mot det kommunala ansvarsområdet.
Boken är avsedd att användas som kursmaterial under utbildningar och övningar som behandlar kommunalt oljeskydd. Den ger också underlag och vägledning för kommunernas och länsstyrelsernas beredskapsplanläggning.
Boken kan också fungera som operativ vägledning vid olika typer av oljeskyddsinsatser i varierande miljöer.
Oljan är lös: handbok i kommunalt oljeskydd
Arbetsmiljö i samband med saneringsinsats efter oljeutsläpp på stränder
Vid en oljeolycka och efterföljande sanering är det viktigt att de som arbetar med oljan har kunskap om hälsopåverkan. Internationella erfarenheter indikerar att oljan har skapat arbetsmiljöproblem i samband med saneringsinsatser, både kortsiktiga och i vissa fall även långsiktiga effekter.
Även vid saneringsarbete ska arbetsmiljölagens portalparagraf ”... förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö” kunna uppnås.
Inom arbetsmiljölagstiftningen återfinns en rad områden som till sin karaktär sammanfaller med eller påminner om situationen vid en sanering efter ett oljepåslag. Arbetsgivaren (ofta kommunen) har samma arbetsmiljö ansvar för saneringspersonal som för personal vid ordinarie verksamhet inklusive frivilliga.
Arbetsmiljö i samband med saneringsinsats efter oljeutsläpp på stränder
Sveriges strategi för oljeskadeskydd
MSB är sammanhållande av Nationell samverkansgrupp för oljeskadeskydd (NSO) och det strategiska aktörsgemensamma arbetet inom svenskt oljeskadeskydd.
MSB:s arbete och strategin för oljeskadeskydd
Riskbild för oljeolyckor till sjöss i Sverige
Vi lever i en allt mer föränderlig värld och framtidsprognoser över fartygstrafik kan relativt snabbt ändras vilket påverkar riskbilden. Fartygstrafiken i svenska hav har starka kopplingar till världspolitik och den makroregionala konjunkturen. Rapporten ses årligen över och uppdateras efter behov med några års mellanrum av Nationell samverkansgrupp för oljeskadeskydd (NSO)
-
Olycksutredning: olyckor med farliga ämnen
Explosion i fyrverkerilager, Ljungby 2021
Under kvällenden 14 maj 2021 inträffade en brand och kraftig explosion i ett fyrverkerilager i Ljungby. Under kvällen hade ett större åskoväder dragit in över tätorten. MSB valde att genomföra en olycksutredning för att klarlägga brandorsaken och brandförloppet samt undersöka hur det byggnadstekniska brandskydd och förvaringen av fyrverkerier sett ut.
Olycksutredning Explosion i fyrverkerilager, Ljungby 14 maj 2021
2023
Explosion vid rengöring av tank, Lund 2023
Räddning av nödställda personer i tank med giftig gas, Ängelholm 2023
2022
Utredning av insats vid olycka med tankbil lastad med flytande metan LNG, Grästorp 2022
Utredning av insats vid utsläpp av aceton, Sigtuna 2022
Utsläpp av ammoniak i livsmedelsindustri, Lund 2022
2021
Bostadsbrand orsakades av påfyllnad av gaständare, Alingsås 2021
Brand i transport av farligt gods med exploderande gasflaskor, Västerås 2021
Klorgasutsläpp vid badhus, Enköping 2021
Utsläpp av ammoniak i livsmedelsindustri, Sölvesborg 2021
Utsläpp av okänt ämne i gymnasieskola, Mjölby 2021
2020
Läckande acetylenflaska i skåpbil, Upplands Väsby 2020
2010, Olycka vid tillverkning av högkoncentrerad väteperoxid
Sommaren 2010 skedde en dramatisk olycka vid en fabrik i Göteborgstrakten som tillverkade 90%-ig väteperoxid ur 50%-ig väteperoxid genom jonbytesrening följt av destillation. tt antal ogynnsamma faktorer bidrog till händelseutvecklingen och det inträffade ett tiotal explosioner, varav två noterbart kraftigare.
-
Olycksutredningar efter oljeutsläpp
2022
Utredning av insats vid dieselutsläpp, Varberg 2022
2020
Hantering av oljeutsläpp vid flera tillfällen Uddevalla 2020
2011, Oljepåslag Tjörn
I september 2011 inträffade en fartygskollision utanför Jyllands nordvästra kust med ett omfattande oljeutsläpp som följd. Utsläppet drabbade huvudsakligen Tjörns kommun på den svenska västkusten med omfattande ekologiska och ekonomiska konsekvenser som följd.
MSB och Hav- och vattenmyndigheten (HaV) lät genomföra en utvärdering av hur samhällets aktörer hanterade oljepåslaget. I utvärderingen ingick att bedöma vilka förmågor aktörerna hade, och hur de hade förberett sig.
Syftet med utvärderingen var framåtsyftande med ett lärande i fokus.
Publikationer och rapporter
Publikationer och rapporter om räddningsinsats vid olyckor med farliga ämnen.
- PM: Transporter av farligt gods kopplade till blåljusaktörer i samband med olyckor, samhällsstörningar och övning
- Planering och samverkan vid händelser med farliga ämnen
- Teknik vid olyckor med farliga ämnen
- Myndighetsgemensam inriktning för indikeringsförmåga vid händelser med farliga ämnen
- Frätande ämnen - Räddningstjänst vid olycka med frätande ämnen
- Gaser - Räddningstjänst vid olycka med gaser
- Radioaktiva ämnen - Räddningstjänst vid olyckor med radioaktiva ämnen
- Explosiva ämnen - Räddningstjänst vid olyckor med explosiva ämnen
- Luftstötvåg - Bebyggelsens motståndsförmåga mot extrem dynamisk belastning
- Friska brandmän
- Räddningstjänst och miljö