Tillverkning av explosiva varor
Tillverkning av explosiva varor omfattar både framställning av explosivämnen och sammansättning av föremål som innehåller explosivämnen, exempelvis ammunition eller fyrverkeripjäser.
På den här sidan
Tillverkning av explosiva varor är en riskfylld hantering och lagstiftningen ställer därför mer omfattande krav på anläggningar, arbetsmetoder och kunskap hos utövaren vid tillverkning än vid annan hantering.
Begreppet tillverkning omfattar allt från storskalig industriproduktion till framställning av några mg substans på ett forskningslaboratorium. Det finns många typer av explosiva varor som har olika egenskaper och risker vilket gör att anläggningar och metoder för tillverkning kan skilja sig åt avsevärt.
Bestämmelser om tillverkning av explosiva varor
Bestämmelser om tillverkning av explosiva varor finns i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) och i 10 kapitlet i MSB:s föreskrifter MSBFS 2025:2 om hantering av explosiva varor.
För att bedriva tillverkning av explosiva varor krävs dels tillgång till speciellt anpassade lokaler och utrustning på en plats som ligger på tillräckligt avstånd från skyddsobjekt, dels kunskap och tillförlitliga arbetsmetoder som säkerställer varornas funktionalitet och kraven på säkerhet.
Om explosiva ämnen eller blandningar bildas som bi- eller mellanprodukt i en process är det en tillståndspliktig tillverkning av explosiv vara även i de fall slutprodukten inte är explosiv. Det finns vissa lättnader i 10 kap. MSBFS 2025:2 gällande kraven på organisation, byggnader m.m. för sådana processer.
För tillverkning i laboratoriemiljö i samband med undervisning, forskning eller utvecklingsarbete finns motsvarande lättnader.
Tillstånd att tillverka explosiva varor
Den som vill starta tillverkning av explosiva varor ska söka tillstånd för detta från MSB. Om den explosiva varan som ska tillverkas är krigsmateriel enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel krävs även tillstånd från Inspektionen för strategiska produkter (ISP) att tillverka krigsmateriel.
MSB får endast ge tillstånd att tillverka en explosiv vara som utgör krigsmateriel till den som först har fått tillstånd till detta från ISP.
Tillståndsansökan för tillverkning
Handladdning av ammunition
Den som har tillstånd att inneha skjutvapen (vapenlicens) får tillverka ammunition för eget bruk genom handladdning utan annat tillstånd. För handladdning av ammunition för överlåtelse till någon annan krävs tillstånd från MSB.
-
Mer om handladdning av ammunition
Handladdning är tillverkning av ammunition till handeldvapen utan automatiska hjälpmedel.
Den som har licens för skjutvapen till jakt och målskytte får utan annat tillstånd handladda ammunition för eget bruk till sina vapen. Under dessa omständigheter är det också tillåtet att hantera upp till 5 kg krut och tändhattar utan förvarings- och överföringstillstånd. Krut och tändhattar måste dock förvaras i säkerhetsskåp och giltig vapenlicens uppvisas för säljaren vid inköp.
Den som vill överlåta (ge bort eller sälja) egenladdad ammunition till någon annan måste däremot ha tillstånd från MSB för tillverkning av explosiva varor. Under vissa omständigheter behövs ibland tillverkningstillstånd även för att anordna kurser i handladdning.
Ammunition med expanderande kula, även för civilt bruk till jakt och målskytte, räknas med några få undantag som krigsmateriel enligt lagen om krigsmateriel. För att handladda ammunition för överlåtelse krävs därför även tillstånd från Inspektionen för strategiska produkter (ISP) att tillverka krigsmateriel.
Det krävs alltså tillstånd från två myndigheter, ISP och MSB, för att handladda och överlåta ammunition till andra.
Automatiska hjälpmedel är sådan utrustning som kan framställa fler än en patron i följd utan att operatören behöver utföra något manuellt handgrepp.
I PM:et Handladdning av ammunition kan du läsa mer om när tillstånd behövs och få en detaljerad beskrivning av vad som ska finnas med i en ansökan.
Tillverkning i undervisningssyfte – tomtebloss
Det förekommer att skolor vill tillverka explosiva varor, framför allt tomtebloss, som en del av kemiundervisningen. Inget tillstånd behövs längre för att tillverka upp till 300 g tomtebloss om tillverkningen sker i samband med lärarledd undervisning inom grundskola, gymnasium eller högskola.
Skolor som önskar tillverka andra explosiva varor än tomtebloss i undervisningen måste söka tillstånd för detta hos MSB, oavsett mängd och typ av vara.
Mobil tillverkning av sprängämne med laddtruck (MEMU)
Vid större sprängarbeten används vanligen en emulsion som pumpas in i borrhålen med en så kallad laddtruck, även kallad MEMU (Mobile Explosives Manufacturing Unit). Vid laddning i borrhålet känsliggörs emulsionen till ett bulksprängämne, dvs. tillverkningen av explosiv vara sker i samband med laddningen i borrhålet.
Oftast är det ammoniumnitratbaserad emulsion som används, förkortad ANE. För hantering av ANE som inte är känsliggjord har MSB särskilda föreskrifter, MSBFS 2018:13. För känsliggörandet av ANE och för övrig hantering av känsliggjord ANE gäller MSBFS 2025:2.
MSBFS 2018:13 om hantering av ANE
Vid användningen av laddtruckar kan det uppstå frågor om vilket företag det är som ska ha tillståndet till tillverkningen av den explosiv varan.
Tillstånd vid mobil tillverkning av explosiv vara med laddtruck (MEMU)
Det är den som hanterar den explosiva varan som ska ha tillståndet. Avgörande för om ett företag är ”den som hanterar” explosiv vara i laddtrucken är om företaget har såväl rättsliga som faktiska möjligheter att bestämma över hanteringen. Möjligheten för företaget att bestämma över hanteringen ska omfatta alla moment i hanteringen, inklusive åtgärder för att förhindra olyckor och att obehöriga kommer åt laddtruck, utgångsämnen eller färdig vara. Företaget ska även ha möjlighet att vidta säkerhetsåtgärder under pågående arbete och kunna stoppa arbetet när det behövs av säkerhetsskäl.
Det är vanligtvis det företag som i praktiken utför själva laddningen som ska ha tillståndet för tillverkning av explosiv vara, det finns lite olika scenarier. Om laddningen sköts på entreprenad, vilket är vanligt på byggarbetsplatser, är det alltså entreprenören som utför laddningsarbetet som ska söka tillståndet. I en gruva så är det ofta företaget som äger gruvan som sköter laddningen och då även söker tillståndet.
I vissa fall kan det vara så att den personal som bedriver laddningsarbetet helt lyder under det företag som levererar utrustningen för den mobila tillverkningen, och då kan det vara företaget som levererar utrustningen som söker tillståndet. Skälet till tillståndskravet är att pröva om tillverkningen av explosiv vara kan ske på ett säkert sätt. Det är därför den som har kontroll över den faktiska tillverkningen och den personal som bedriver arbetet som ska prövas.