Explosionsfarlig miljö (ATEX)
Vid hantering av brandfarliga gaser och vätskor ställs krav på att verksamhetsutövaren ska bedöma risken för att explosiv atmosfär bildas.
På den här sidan
Med explosiv atmosfär menas en blandning av gas eller ånga i luft i sådan koncentration att den kan antändas. Bedömningen gäller normal hantering och förväntade avvikelser. Även risken för antändning av explosiv atmosfär ska bedömas. Med explosionsfarlig miljö menas förutom områden med risk för explosiv atmosfär även den närmaste omgivningen.
Kraven ställs i föreskrifterna om explosionsfarlig miljö vid hantering av brandfarliga gaser och vätskor, SRVFS 2004:7. Vissa av kraven gäller även privat hantering. Till föreskrifterna finns också en handbok, som förutom föreskriftstexten innehåller kommentarer till föreskrifternas paragrafer.
SRVFS 2004:7 föreskrifter om explosionsfarlig miljö vid hantering av brandfarliga gaser och vätskorRäddningsverkets handbok om explosionsfarlig miljö vid hantering av brandfarliga gaser och vätskor
Tändkällor inom riskområden
Inom riskområden ställs krav på elektrisk och mekanisk utrustning samt arbetsmoment som kan utgöra tändkällor.
(Krav på elektrisk utrustning finns i Elsäkerhetsverkets föreskrifter om elektriska utrustningar för explosionsfarlig miljö, ELSÄK-FS 2016:2. Mer information finns på Elsäkerhetsverkets webbplats.
I Arbetsmiljöverkets föreskrifter finns krav på mekanisk utrustning och andra tändkällor.
Arbetsmiljöverkets föreskrifter
Explosiv atmosfär orsakad av damm, ånga eller dimma
För riskområden som orsakas av annat än brandfarliga gaser och vätskor, till exempel damm och i vissa fall ånga eller dimma, gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter.
Arbetsmiljöverkets föreskrifter
ATEX-direktiven
Föreskrifterna ovan genomför ATEX-direktiven (99/92/EG och 2014/34/EU) i svensk lagstiftning. Detta innebär att reglerna är gemensamma inom hela EU.
-
Ska man kräva klassningsplan vid handläggning av tillståndsärende för brandfarlig vara?
Ja. Klassningsplanen är en viktig del i skyddet mot brand och explosion. I undantagsfall kan klassningsplan redovisas vid senare tillfälle, t.ex. avsyning.
-
Finns det något lagstöd för placering av EX-skylten?
Det är de klassade zonerna som ska vara uppmärkta med EX-skylten. I utrymmen eller områden med många zoner skyltar man ibland vid entrén till dessa områden - i dessa fall är kan det vara lämpligt att samtidigt presentera en klassningsplan så att man tydligt ser var zonerna finns.
-
Vilka verksamheter behöver klassningsplan?
Enbart yrkesmässig, men oberoende av tillståndsplikt. Svetskärror och dylikt behöver det inte.
-
Behövs klassningsplan för gasolflaskor?
Klassningsplan behövs inte vid förvaring av oanslutna gasolflaskor med tätpropp.
-
Behövs klassningsplan även vid förvaring av brandfarlig vätska i slutna kärl?
Det behövs vanligtvis inte, men beroende av typ av vätska och kärl samt typ av hantering kan det vara nödvändigt, exempelvis vid hantering av brandfarliga vätskor med flampunkt under 30 °C i bräckliga kärl i pallager.
-
Behövs klassningsplan endast för vätskor med flampunkt under 30 °C?
Oftast, men om andra vätskor värms upp till temperaturer högre än 5 °C under sin flampunkt så behövs klassningsplan även för dem.
-
Varifrån kommer kraven på klassningsplan?
Kraven kommer från ATEX användardirektiv. Direktivet finns genomfört i svensk lagstiftning bland annat genom Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (tidigare Räddningsverkets) föreskrifter (SRVFS 2004:7).
SRVFS 2004:7 föreskrifter om explosionsfarlig miljö vid hantering av brandfarliga gaser och vätskor.