Om tillstånd för brandfarliga varor

Syftet med tillståndsprövning för brandfarliga gaser och vätskor är att kommunen ska kunna kontrollera att hanteringen sker på ett för samhället säkert sätt och i enlighet med lagstiftningens krav. Tillståndet är även till för att kommunen och samhället ska få kännedom om hanteringen.

När behöver man tillstånd till hantering av brandfarliga varor?

Utgångspunkten i lagen om brandfarliga och explosiva varor är att all hantering av brandfarliga varor är tillståndspliktig. MSB har bemyndigande att föreskriva om undantag från tillståndsplikten, och för brandfarliga gaser och vätskor finns undantagen i MSBFS 2013:3 med ändringar till och med MSBFS 2023:1. Om man hanterar brandfarliga varor kan man därför utgå från att man behöver ansöka om tillstånd.

För att veta vad som gäller för brandreaktiva varor se respektive föreskrift på sidan om ”brandreaktiva varor”

Vilken hantering är undantagen?

För brandfarliga gaser och vätskor finns undantagen i MSBFS 2013:3

Undantagna mängder

Följande avsnitt redovisar vilka mängder man får hantera utan att behöva tillstånd. Om mängden brandfarliga gaser respektive vätskor är under mängderna behövs inget tillstånd för hanteringen.

Om någon av mängderna överskrids är hanteringen däremot tillståndspliktig. Då ska även de mängder som inte överskrider tabellens gränser ingå i tillståndet.

Beräkna volym

Volymerna i tabellen avser den största volym som hanteras vid något tillfälle. För brandfarliga gaser innebär detta volymen hos behållare och rörledningar för exempel på volymer hos olika gasflaskor m.m.). För aerosoler (sprayburkar) avses den volym som är märkt på behållarna. För brandfarliga vätskor räknas den volym vätska som behållare, rörledningar och annan utrustning maximalt innehåller. Ibland använder verksamheter med cisterner inte hela cisternvolymen utan endast en del av den fysiskt tillgängliga volymen. Om verksamheten har sett till att det finns åtgärder som förhindrar att cisternen fylls mer än den del som är tänkt, men mindre än den som är fysiskt tillgänglig, kan verksamheten söka tillstånd för endast den faktiska volym som ska finnas i cisternen.

Undantagna mängder: Mängder som får hanteras utan tillstånd.

Hantering	Brandfarliga gaser	Aerosoler (Extremt brandfarliga eller brandfarliga)	Brandfarliga vätskor (flampunkt upp till 60°C)	Brandfarliga vätskor (flampunkt mellan 60-100°C) (1)
Yrkesmässig publik verksamhet	Inomhus: 2 l Utomhus (2) : 60 l	100 l	100 l	10 000 l
Yrkesmässig icke publik verksamhet, inomhus	250 l	500 l	500 l	10 000 l
Yrkesmässig icke publik verksamhet, utomhus (3)	1000 l	1000 l	3000 l	50 000 l
Icke yrkesmässig hantering	Gasol: 60 l Andra gaser: 10 l	100 l	100 l	10 000 l

1. Hit räknas även gasoljor, diesel och lätta eldningsoljor med flampunkt 55–60°C.
2. Detta gäller under förutsättning att även förbrukningen sker utomhus.
3. Med utomhus avses även nedgrävda cisterner och rörledningar.

Verksamheter på olika platser

Om man hanterar brandfarliga gaser eller vätskor i olika verksamheter på olika platser ska man beräkna mängderna var för sig för att avgöra om man behöver tillstånd eller inte. Man söker i så fall ett tillstånd för varje verksamhet på varje plats. Detta gäller bara om hanteringen på de olika platserna är geografiskt åtskilda så att hanteringen på en plats helt saknar påverkan på hanteringen på annan plats. Tanken är att detta ska gälla för en verksamhetsutövare som hanterar brandfarliga varor på olika fastigheter och på skilda platser inom samma kommun.

Vem är det som ska ha tillståndet?

Det är den som faktiskt hanterar, och kan bestämma över hanteringen av de brandfarliga varorna, som ska ha tillstånd för det. Det är den totala mängden som en verksamhet hanterar på en och samma plats som avgör om hanteringen är tillståndspliktig eller inte.

Det är inte möjligt att dela upp ansvaret för hanteringen inom verksamheten i syfte att komma under tillståndsgränserna.

Tillståndsplikten är inte kopplad till ägande. Det är alltså inte självklart att den som äger en anläggning där det finns en hantering av brandfarliga varor, är den som ska ha tillstånd för hanteringen. Det förekommer att ägaren överlåter hanteringen till någon annan, som då alltså ska ha tillståndet.

Det är den juridiska person som både har den juridiska och den faktiska kontrollen över hanteringen i verksamheten som ska ha tillståndet.

Vem ska skriva under tillståndsansökan?

Vanligtvis är det firmatecknaren hos verksamheten som skriver under tillståndsansökan. Men det kan också vara någon som, genom sin position, kan anses företräda företaget, eller någon som fått fullmakt från firmatecknaren.

Vem är tillståndsmyndighet?

Det är den kommun där verksamheten vill hantera brandfarliga varor som ska pröva frågor om tillstånd. I de flesta kommuner ligger ansvaret hos räddningsnämnden eller motsvarande – som då är tillståndsmyndighet. Samma myndighet har även tillsyn över att lag och föreskrifter följs av den som hanterar brandfarliga varor inom kommunen., läs mer om tillsyn på tillsynssidan.

För hantering av brandfarliga gaser och vätskor inom Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt, Totalförsvarets forskningsinstitut och Fortifikationsverket är MSB tillståndsmyndighet. Dessa myndigheter behöver dock inte ha tillstånd för hantering vid s.k. fältmässiga övningar.

Hantering av brandfarliga gaser och vätskor som en annan aktör genomför åt Försvarsmakten, Försvarets radioanstalt, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut eller Fortifikationsverket prövar den aktuella kommunen som tillståndsmyndighet på samma sätt som kommunen prövar civil hantering.

Tillståndsproessen

Hur ansöker man om tillstånd?

För att söka tillstånd skickar verksamhetsutövaren in en ansökan tillsammans med de handlingar som tillståndsmyndigheten behöver för att kunna bedöma om verksamheten har förutsättningar att kunna bedrivas enligt lagstiftningens krav. Ansökningsblankett finns ofta på kommunens hemsida.

Vid behov begär därefter tillståndsmyndigheten komplettering av ansökningshandlingarna. Om verksamheten inte skickar in de dokument som kommunen efterfrågar, kan detta vara en orsak till att kommunen avslår ansökan. När komplett underlag inkommit har tillståndsmyndigheten som längst tre månader på sig att meddela sitt beslut om verksamheten får tillstånd eller inte. Ett underlag anses komplett när alla handlingar som kommunen behöver har inkommit, även om tillståndsmyndigheten kan ha synpunkter på detaljer i handlingarna. Samtidigt har tillståndsmyndigheten en skyldighet att handlägga ärenden så snart som möjligt. Tillståndsmyndigheten ska också skicka ett mottagningsbevis till sökanden, som talar om att en komplett ansökan har inkommit. Kommunen kan sända mottagningsbeviset med e-post om den som ansökt om tillstånd medger detta.

För en ny verksamhet finns inte alltid handlingar om anläggningen eller dess drift och underhåll framtagna och föreståndare är inte alltid utsedd vid ansökningstillfället. Tillståndsmyndigheten kan då ställa som villkor i tillståndet att verksamheten ska redovisa den informationen innan den brandfarliga varan tas in i anläggningen och man påbörjar hanteringen.

Mer om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor

Ansökan om nytt tillstånd

Vid en ansökan om ett nytt tillstånd prövar tillståndsmyndigheten inte bara själva hanteringen. De kontrollerar även formaliafrågor t.ex. att rätt verksamhetsutövare står på tillståndet, vilket kan vara särskilt viktigt om verksamheten har överlåtits eller om verksamheten bytt firmanamn.

Ett huvudsyfte med prövningen av tillståndet är att anpassa hanteringen till de ändringar av regler som kan ha skett sedan föregående beslut, exempelvis till följd av teknisk utveckling eller på grund av samhällsutvecklingen. Många verksamheter har etablerats med stöd av äldre regler och bedrivits utan anmärkning under en lång tid. En total anpassning till de regler som gäller vid tidpunkten för prövning av nytt tillstånd kan i vissa fall medföra krav på ombyggnad. Tillståndsmyndigheten bedömer då om kostnaderna är förenliga med nyttan.

I tillståndsprocessen får tillståndsmyndigheten möjlighet att kontrollera att kraven i lagstiftningen är uppfyllda och därmed att skyddet mot brand och explosion är tillräckligt innan sökanden börjar bygga anläggningen eller ta in de brandfarliga varorna. Då ett befintligt tillstånd är på väg att löpa ut prövas det om den verksamhet som bedrivs fortfarande är förenlig med gällande lagstiftning. Vid behov genomförs en avsyning (se avsyningssidan) som en del av tillståndsprocessen.

Vad betyder avsyning?

Med avsyning avses en kontroll som tillståndsmyndigheten genomför innan hanteringen påbörjas, dvs. innan den brandfarliga varan tas in i anläggningen.

Syftet med avsyningen är att kontrollera att utförandet av anordningar m.m. stämmer överens med ansökningshandlingarna, villkor i tillståndet samt ge möjlighet att granska dokument som verksamheten inte kunnat presentera i ansökningshandlingarna.

Tillståndsmyndigheten avgör i det enskilda fallet om avsyning behövs eller inte, och skriver då ett villkor i tillståndet om att avsyning krävs och att verksamheten inte får påbörja hanteringen förrän tillståndsmyndigheten utfört en avsyning.

Ett villkor om avsyning innebär att tillståndsmyndigheten har en möjlighet att kräva att få se och kontrollera anordningar och anläggningar innan verksamheten påbörjas – och verksamheten måste bereda tillträde för avsyningen. Avsyningen ger tillfälle till kontroll på plats av att verksamheten uppfyller regelverket och eventuella andra villkor i tillståndet. Identifierade brister vid avsyningen meddelas i ett protokoll. Det är sedan upp till verksamheten att fatta beslut om när anläggningen är säker nog att tas i drift.

Om tillståndsmyndigheten upptäcker allvarliga brister på plats vid avsyningen som måste bli åtgärdade innan anläggningen tas i drift, behöver tillsynsmyndigheten starta ett tillsynsärende för att kunna förelägga om åtgärd eller användningsförbud.

När behövs avsyning?

En avsyning kan endast utföras på en anläggning innan den brandfarliga varan tas in i anläggningen. Om en verksamhet eller delar av en anläggning är ny och samtidigt teknisk komplicerad eller publik kan en avsyning som villkor i tillståndet vara motiverad. Vid nya verksamheter eller delar av anläggningar som samordnas med andra verksamheter kan också vara lämpliga att villkora om en avsyning.

Vid ansökan om ett nytt tillstånd för en befintlig anläggning kan villkor om avsyning endast ställas om anläggningen är tömd.

Samråd

När en ansökan har kommit in till tillståndsmyndigheten så bedömer myndigheten om det finns ett behov av samråd med andra myndigheter, exempelvis andra förvaltningar i kommunen, andra kommuner, länsstyrelsen eller MSB.

Om en ny verksamhet både behöver tillstånd enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor och bygglov enligt plan- och bygglagen, samt om ansvaret för dessa prövningar ligger på skilda nämnder inom kommunen så är det lämpligt att dessa samråder under prövningsprocessen. Tillståndsmyndigheten kan behöva samråda med länsstyrelsen eller MSB till exempel vid prövning av verksamheter som samtidigt med LBE-tillståndet behöver tillstånd enligt miljöbalken, respektive vid prövning av tekniskt komplicerade verksamheter.

Tillståndsmyndigheten har möjlighet att remittera tillståndsansökningar till MSB. Det är tillståndsmyndigheten som avgör om en ansöka behöver remitteras till MSB eller inte.

Ägarbyte

Om en verksamhet byter juridisk huvudman, dvs. övergår till en ny verksamhetsutövare, får verksamheten fortsätta sin hantering under tidigare tillstånd under förutsättning att

• tillståndsmyndigheten i förväg har informerats om ägarbytet
• den nya verksamheten ansöker om tillstånd inom tre månader efter ägarbytet
• en föreståndare hos den nya verksamhetsutövaren har utsetts innan ägarbytet sker.

Tillståndets tidsbegränsning

Tillståndet ska begränsas till viss tid. Tillståndsmyndigheten avgör i varje enskilt ärende hur lång giltighetstiden ska vara. Det är vanligt att en tillståndsmyndighet tidsbegränsar tillståndet till i storleksordningen 3–12 år. För tillfälliga verksamheter är det lämpligt att tillståndsmyndigheten begränsar tillståndet till den tid som man förväntar att verksamheten ska pågå.

Återkallande av tillstånd

Tillståndsmyndigheten ska återkalla ett tillstånd om ett krav i lag eller föreskrift, eller villkor i tillståndet i något väsentligt avseende inte följs, eller om det är av väsentlig betydelse med hänsyn till skyddet mot brand eller explosion.

När tillståndstidens slut närmar sig

En verksamhet behöver söka nytt tillstånd i god tid innan det gällande tillståndet löper ut eller innan verksamheten planerar att göra en förändring. En förändring kan vara om verksamheten planerar att öka de volymer brandfarlig vara som hanteras i verksamheten, eller planerar att göra andra omfattande förändringar i verksamheten.

Det är viktigt att söka nytt tillstånd i god tid. En verksamhet som ansöker om nytt tillstånd får endast fortsätta sin hantering enligt det gamla tillståndet under handläggningstiden om den nya tillståndsansökan har lämnats in senast fyra veckor innan det gamla tillståndet löper ut.

Tillståndsmyndigheten har inte längre möjlighet att lämna medgivande om fortsatt drift under handläggningstiden när ansökan om nytt tillstånd lämnats in då mindre än fyra veckor återstår av giltighetstiden för det gamla.

Det är därför mycket viktigt att den som önskar få ett nytt tillstånd lämnar in sin ansökan om detta i god tid, men senast fyra veckor innan det gamla tillståndet upphör att gälla, för att undvika risken att tvingas stoppa verksamheten i väntan på nytt tillstånd.

Det förekommer att myndigheter i samband med att det uppdagas att en verksamhetsutövare saknar tillstånd utfärdar ett tillfälligt tillstånd. Ett sådant förfarande är olämpligt av flera skäl. Denna lösning bör därför undvikas eller användas med försiktighet. Dels ”ursäktar” det i princip en normalt straffbar gärning och dels kan man ge intryck av att föra över del av verksamhetsutövarens ansvar på myndigheten, om tillståndsmyndigheten ger tillfälligt eller ”provisoriskt” tillstånd på bristfälligt underlag. Om tillståndsmyndigheten inte anser sig ha komplett underlag för att pröva verksamhetens tillståndsansökan, ska verksamheten komplettera sin ansökan – annars ska tillståndsmyndigheten avslå ansökan.

Olagliga verksamheter

Det förekommer att verksamheter inte söker tillstånd för sin hantering. Antingen av okunskap, ovilja eller på grund av att ett gammalt tillstånd gått ut och verksamheten har missat att söka ett nytt i tid.

Om tillståndets giltighetstid har löpt ut, kan tillsynsmyndigheten vid en tillsyn följa upp och kontrollera om den tillståndspliktiga verksamheten samtidigt har upphört.

Behovet av sådan uppföljning ökar vanligen om riskerna vid verksamheten bedöms vara stora. Om verksamhetsutövaren bedriver hanteringen utan giltigt tillstånd begår denne ett brott och kan bli föremål för straffpåföljd i form av böter eller fängelse högst ett (1) år, se 6 § respektive 28 § i LBE.

Med tanke på att lagstiftaren så tydligt lyft fram tillståndsplikten som en grundläggande förutsättning för lagens tillämpning bör tillsynsmyndigheten snabbt agera mot verksamheter som hanterar tillståndspliktiga mängder utan att faktiskt ha tillstånd till den hanteringen. Som utgångspunkt bör tillsynsmyndigheten då överväga att förbjuda fortsatt verksamhet vid vite, alternativt att förbjuda verksamheten och samtidigt att åtalsanmäla till Polismyndigheten eller till allmän åklagare.

Det är lämpligt att kommuner skapar rutiner för att följa upp givna tillstånd och uppmärksammar verksamheter som har behov av nytt tillstånd i god tid.

Avgifter

Tillståndsmyndigheten får ta ut avgifter för tillståndsprövningen.

• Kommunerna fastställer själva vilka avgifter som ska tillämpas, utifrån bland annat självkostnadsprincipen.
• MSB tar inte ut avgifter för sin tillståndsprövning.