Olyckor och fyrverkerier
Varje år skadar sig ungefär 70 personer så allvarligt att de behöver uppsöka sjukvården (slutenvård och/eller specialiserad öppenvård).
På den här sidan
De vanligaste personskadorna är i ansikte, huvud, öga samt på händerna. Vanliga orsaker till olyckorna är att pjäsen inte börjar skjuta när det förväntas, personer har lekt eller experimenterat med pjäsen eller fyrat av pjäsen utan att ha kontroll över vart den tar vägen.
Vanliga orsaker till olyckor med fyrverkerier är att pjäsen exploderar tidigare än man föreställt sig, lek eller experimenterande med fyrverkerier eller att någon kastar eller fyrar av en pjäs utan att ha kontroll över vart den tar vägen och någon annan blir träffad. De allra flesta olyckor orsakas alltså av felaktig hantering av fyrverkerier där användaren inte följt instruktionerna.
Antalet skador minskar
Sedan början av 2000-talet har trenden varit ett minskat antal slutenvårdade på sjukhus till följd av olyckor med fyrverkerier. Från cirka 105 skadade i genomsnitt 2009-2014 till cirka 70 skadade åren 2019-2024.
I diagrammet syns antalet i slutenvård* och specialiserad öppenvård* uppdelat på kön för åren 2020-2024.
Antal vårdade personer på grund av skada av fyrverkerier, 2020-2024 Källa: Socialstyrelsen
* Slutenvård (inlagda på sjukhus) och/eller specialiserad öppenvård (läkarbesök – ej primärvård).
Andel skador per kroppsdel i fyrverkeriolyckor som uppsökt en akutmottagning. Källa: Fyrverkeriundersökning, MSB 2019-2024
Nyårshelgen är farligast
De flesta olyckorna sker i anslutning till nyårsfirandet.
Genomsnitt antal skadade i slutenvård per månad, 2020-2024. Källa: Socialstyrelsen
Viktigt att läsa instruktionerna
Många olyckor orsakas av felaktig hantering av fyrverkerierna där användarna inte följt eller läst instruktionerna på pjäsen. En felaktig hantering är inte bara farlig för den som avfyrar utan även för de åskådare som finns i närheten.
Diagram över vilka som skadas av fyrverkerier
Bildspelet består av tre bilder.
Andel skadade avfyrare och åskådare i fyrverkeriolyckor som uppsökt en akutmottagning. Källa: Fyrverkeriundersökning, MSB 2019-2024
Omkomna av olyckor med fyrverkerier
Under 1998 omkom två personer till följd av olyckor med fyrverkerier och ytterligare en person under 2002, 2004, 2005, 2008 och 2013, samtliga män. År 2024 dog ytterligare en man i en fyrverkeriolycka.
Typ av fyrverkerier
Tidigare har raketer varit den typ av fyrverkeri som orsakat mest personskador. MSB:s arbete med åtgärder för att minska fyrverkerirelaterade skador har därför en period haft ett visst fokus på raketer, något som bland annat lett till att det nu gäller tillståndsplikt för alla raketer med styrpinne.
Andel skadade i fyrverkeriolyckor som uppsökt en akutmottagning efter artikel som skadat dem 2018-2023. Källa: Fyrverkeriundersökning, MSB 2018-2023
Fyrverkerier orsaker också bränder
Förutom personskador orsakar fyrverkerier även bränder. I nedanstående figur redovisas antalet insatser som de kommunala räddningstjänsterna larmats till. Det är bränder där räddningstjänsten rapporterat fyrverkerier som värmekälla och redovisar bränder i byggnader och bränder utomhus, till exempel gräsbränder.
Antal insatser av kommunal räddningstjänst till bränder med värmekälla fyrverkerier 2019 till 2024. Källa: MSB
Flest bränder inträffar under december och januari.
Andel insatser av kommunal räddningstjänst till bränder i byggnader med värmekälla fyrverkerier per månad 2019 till 2024. Källa: MSB