Avtalad beredskap
Här finns stöd och information för dig som arbetar med företagsplanläggning och/eller inköp inom statlig förvaltningsmyndighet och som kommer i kontakt med beredskapsfrågor.
Att inkludera näringslivet i totalförsvaret är att arbeta för en stärkt försörjningsberedskap i Sverige. Genom dialog och kunskapsutbyte kan avtalad beredskap utgöra en viktig komponent för ökad robusthet i osäkra tider.
Företagsplanläggning — en metod
Totalförsvaret är beroende av flera olika varor och tjänster som vanligtvis levereras av privata företag. Det finns många viktiga samhällsfunktioner eller verksamheter som, i så stor utsträckning som möjligt, måste upprätthållas även i händelse av kris eller krig. Det innebär att enskilda företag, verksamma i stort sett i alla samhällssektorer, kan komma att involveras i myndigheternas beredskapsplanering, något som kan ske genom en så kallad företagsplanläggning.
Företagsplanläggning är den samlade benämningen på de beredskapsåtgärder som vidtas för ett visst företag och syftet är att identifiera eventuella svaga länkar i produktionskedjan och bedöma om åtgärder måste vidtas redan i fred för tillräcklig leveranssäkerhet i kris eller krig. Det kan exempelvis omfatta personalplanläggning, säkrande av reparationskapacitet eller beredskapsavtal. Beroende på vad som framkommer under planläggningen och vilka behov som myndigheten i fråga har, kan företagsplanläggning resultera i att ett beredskapsavtal tecknas. Framför allt är planläggningen dock en metod för totalförsvarsmyndigheternas planering där dialog och klarläggande av företagens förutsättningar är i centrum.
-
Historisk tillbakablick
Under kalla kriget förväntades företag i Sverige att bidra till samhällets försörjning genom att skydda sina resurser och säkerställa produktionen av samhällsviktiga varor eller tjänster. Liksom statlig beredskapslagring ingick även företagsplanläggning i ett system som fanns under dåtidens totalförsvar. Under Överstyrelsen för civil beredskap, ÖCB, leddes arbetet med företagsplanläggning. De företag som planlades under denna tid kallades för K-företag.
Inom ramen för det gamla K-företagssystemet innebar tecknande av beredskapsavtal ofta att staten gav ersättning för de åtaganden som avtalet ålade företaget i fråga. Efter Sveriges inträde i EU är det inte längre möjligt att på samma sätt ge ekonomisk ersättning eller andra typer av garantier utan föregående konkurrensutsättning eller hänsynstagande till statsstödsregler.
Särskilt om beredskapsavtal
Det finns inte någon skarp gräns för vad som är ett ”beredskapsavtal” eller ett avtal med bestämmelser som syftar till att säkerställa leveranser under svåra förhållanden. Myndigheter bör inom ramen för sin ordinarie inköpsprocess ständigt beakta vilka behov som behöver säkerställas och vilka leveranser som behöver fortsätta även i händelse av kris eller krig. I särskilda fall kan företagsplanläggningen mynna ut i att myndigheter ingår ett beredskapsavtal med det planlagda företaget.
Ett beredskapsavtal kan behövas av flera olika skäl, till exempel kan avtalet innehålla åtaganden om att säkerställa viss kapacitet eller möjligheter att ställa om produktion. Beredskapsavtalen behöver följa de rättsliga regler som gäller för upphandling och konkurrens. Så länge de gör det, kan avtalen innefatta ersättning för åtgärder som höjer beredskapen eller säkrar produktionskapaciteten. Om intresset av att upprätthålla leveranskapaciteten är delad mellan myndighet och företag behöver avtalen inte innehålla något om ersättning.
När ett beredskapsavtal syftar till att säkerställa leveranser av varor och tjänster även under svåra förhållanden, kan det utformas så att det börjar gälla först när en viss händelse inträffar, till exempel att regeringen beslutar om höjd beredskap.
MSB:s roll
MSB ska stödja andra med uppbyggnaden av det civila försvaret i Sverige. I detta ingår bland annat att stärka samarbetet mellan privata och offentliga aktörer för att bygga en försörjningsberedskap för kriser och krig. Ett starkt, stabilt och förberett näringsliv är en förutsättning för att säkerställa Sveriges förmåga att vid krig, förse befolkningen med de varor och tjänster som behövs för dess överlevnad, det vill säga vår försörjningsberedskap.
Men även MSB måste säkra sina leveranser av varor och tjänster inför kris och krig genom robust avtalad beredskap.
Stödet är under löpande utveckling
Vill du bidra till det utvecklade stödet om Företagsplanläggning och/ eller beredskapsavtal, har exempel på ert arbete som du vill dela med dig av så är du varmt välkommen att kontakta oss.
Kontakt
Kontakta oss via e-postadress: forsorjningsberedskap@msb.se
Frågor och svar om beredskapsavtal
-
Vad är ett beredskapsavtal och när bör det övervägas?
Beredskapsavtal är ett verktyg som i undantagsfall kan behöva användas för att säkra behovet av varor och tjänster för kris- och krigssituationer. Avtalet har vissa innehållsmässiga delar för att säkra att företag kan leverera de varor och/eller tjänster som behövs, även i höjd beredskap. Behoven, även i kris och krigssituationer, bör i så stor utsträckning som möjligt tillgodoses i den ordinarie inköpsprocessen med en skärpt och genomarbetad kravställning. Särskilda beredskapsavtal kan behöva träffas för vissa beroenden där tillräcklig robusthet inte kan uppnås genom det ordinarie förfarandet. Tänk på att även beredskapsavtal behöver sökas i konkurrens alternativt vara konstruerade så att de inte innehåller några ekonomiska villkor innan de träder i kraft vid till exempel beslut om höjd beredskap.
-
Hur säkerställs beredskap i avtal?
Leverans av varor och tjänster regleras redan idag i avtal. När det gäller leverans till det offentliga har dessa avtal som regel föregåtts av en upphandling. I fråga om avtal som reglerar vad som ska finnas tillgängligt även under höjd beredskap, större kriser eller vid krig behöver det framgå av kraven i den upphandling som leder till ett avtal.
Det är mycket vanligt att avtal innehåller en s.k. force majeure-klausul som befriar part från att fullgöra avtalet i ett antal situationer. Höjd beredskap (ibland uttryckt som ”mobilisering”), naturkatastrofer eller krig kan i en sådan klausul vara en sådan grund. Därför kan det finnas anledning att inför att avtal ska tecknas, överväga om det finns anledning att ställa krav på leverans även under sådana förhållanden som typiskt sett utgör en force majeure-händelse. Dock medför inte en inskränkt force majeure-klausul ensamt att avtalet når önskad grad av robusthet. En förstärkt skyldighet att leverera under svåra förhållanden bör även innehålla andra, specifika, krav på leverantören.
Det är svårt att generellt ge rekommendationer om hur sådana krav bör ställas men det kan till exempel handla om att leverantören inte ska vara helt beroende av en enda underleverantör, att de ska ha viss lagerhållning för att klara av sitt uppdrag under viss tid oberoende av leveranser utifrån, att det finns en krigsorganisation, etc.
Force- majeure-klausuler utgör vidare ingen automatisk rätt att upphöra med leveranser eller bryta gällande avtal. Endast om force majeure-händelsen, genom ett för avtalsparten oöverstigligt hinder, har gjort det omöjligt att fullgöra en förpliktelse så kan det avtalsbrott som det inneburit ursäktas.
Att avtala bort en force-majeureklausul innebär inte nödvändigtvis att förmågan att leverera utifrån avtalet kommer att stärkas. Klausuler av denna typ reglerar framför allt hur de ekonomiska riskerna ska fördelas. För att beredskapen ska stärkas i praktiken behöver riskfördelningen omsättas i praktiska beredskapshöjande åtgärder. Exempelvis genom ökad lagerhållning eller alternativa produktionslinjer/fabriker. För en köpare kan det i många fall vara viktigare att säkerställa leverans än att veta vem som bryter mot avtalet om fabriken sprängts till följd av krig.
-
Vad är företagsplanläggning?
Företagsplanläggning är en planeringsåtgärd som inom ramen för totalförsvarsplaneringen kan genomföras med stöd i förordning (1992:390) om förberedelser för leverans av varor och tjänster.
-
Vem får teckna beredskapsavtal?
Enligt förordning (1992:390) om förberedelser för leverans av varor och tjänster 2 § ges beredskapsmyndigheter möjlighet att teckna beredskapsavtal. Det åligger alla beredskapsmyndigheter att identifiera verksamhet som är viktig för totalförsvaret och skriva de avtal som behövs för att kunna fortsätta driva verksamheten.
-
Behöver företag delta?
Ja, det finns en lagstadgad skyldighet att delta i totalförsvarsplaneringen. Detta regleras i lag (1982:1004) om skyldighet för näringsidkare, arbetsmarknadsorganisationer med flera att delta i totalförsvarsplaneringen.
-
Vad händer nu?
Som ett led i att fortsätta utveckla en robust försörjningsberedskap pågår intensivt arbete med att stärka den avtalade beredskapen. Olika totalförsvars- och beredskapsmyndigheter ser över och stärker sina avtal och den samverkan de redan har etablerad med företag och branschorganisationer.