Strukturreform av krisberedskap och civilt försvar

Den 1 oktober 2022 trädde en myndighetsreform för civilt försvar och krisberedskap i kraft. Den genomfördes för att stärka landets motståndskraft under fredstida krissituationer, höjd beredskap och ytterst krig.

Här beskrivs några av huvuddragen i reformen.

MSB har stöttat aktörer i att utveckla och förvalta det nya beredskapssystemet. På webbsidan Det svenska civila beredskapssystemet beskrivs hur det ser ut idag.

Det svenska civila beredskapssystemet

Målbilder

  • Målbild 2023: Implementering av en ny struktur för civil beredskap

    Målbilden för 2023 syftar till att ge aktörsgemensam inriktning till implementeringsarbetet av den nya strukturen, stöd för prioriteringar och sekvenseringar av åtgärder/ aktiviteter, och genom det skapa framdrift i utvecklingen av systemet.

    1. Respektive beredskapssektor är etablerad. Grundläggande förmåga finns att utföra uppgifterna enligt förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap.
    2. Respektive civilområdeskansli är etablerat. Grundläggande förmåga finns att utföra uppgifterna enligt förordningen (2022:525) om civilområdesansvariga länsstyrelser.
    3. Myndigheter som före 1 oktober 2022 inte varit bevakningsansvariga har en grundläggande förmåga att verka som beredskapsmyndighet.
    4. Det finns en samsyn mellan myndigheter inom sektorer respektive det geografiska områdesperspektivet om ansvarsfördelning och i hur samverkan ska ske.
    5. Grundläggande förmåga till rapportering enligt bestämmelser i författning och beslut finns framtaget och används.
    6. Det finns en etablerad mötesstruktur på chefsnivå som inkluderar syfte och vem som deltar i respektive mötesformat.
    7. MSB:s samordnande uppgifter i förhållande till de sektorsansvariga myndigheterna respektive civilområdesansvariga länsstyrelserna har klarats ut.
  • Målbild 2022: Detta behöver vara på plats 1 oktober 2022

    MSB har i rollen som ansvarig för att utveckla och förvalta beredskapssystemet formulerat de 6 punkter som myndigheterna i de gemensamma förberedelserna fram till 1 oktober ska fokusera på.

    Det ska finnas

    1. En beskrivning av uppgifter och roller för varje sektor och civilområde.
    2. En första bedömning av vilka aktörer som behöver delta i sektorns respektive civilområdets arbete, utifrån respektive ansvarsområden.
    3. En första plan finns för hur arbetet inom sektorn respektive civilområdet ska bedrivas.
    4. En säkerhetsskyddsanalys och plan för informationsutbyte inom sektorn respektive inom har civilområdet påbörjats.
    5. Förutsättningar för att bygga vidare på befintlig förmåga och de sektorsöverskridande arbetsformer i det operativa arbetet att hantera samhällsstörningar
    6. Kunskap om de gemensamma grunderna i samverkan och ledning, och bidrag till det pågående arbetet med att vidareutveckla de Gemensamma grunderna.

Nya förordningar

Den nya förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap, som kallas Beredskapsförordningen, ersatte förordningen (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap, även kallad Krisberedskapsförordningen.

Detta innebär också attde sex samverkansområden som fanns före 1 oktober 2022 avvecklades.

Även förordningen (2022:525) om civilområdesansvariga länsstyrelser trädde i kraft den 1 oktober 2022.

Förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskapFörordningen (2022:525) om civilområdesansvariga länsstyrelser

Nya definitioner

Två nya definitioner framgick av den nya Beredskapsförordningen: Fredstida krissituationer och samhällsviktig verksamhet.

Läs definitionerna i Förordning (2022:524) om statliga myndigheters beredskap

Mer om definitionerna finns i Struktur för ökad motståndskraft (SOU)

MSB:s roller

Nya roller för MSB blev:

  • Sektorsmyndighet för räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen.
  • I skarpa lägen stödja berörda myndigheters samordning av åtgärder vid en kris eller vid höjd beredskap.
  • Utveckla och stödja arbetet med civilt försvar, stödja berörda aktörer i planeringen för civilt försvar, särskilt verka för att planeringen samordnas mellan aktörer och med det militära försvaret.

Om rollen som sektorsansvarig för sektorn Räddningstjänst och skydd av civilbefolkningenFörordning (2008:1002) med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Geografiskt områdesansvar och grundläggande principer ändrades inte

Grundläggande principer för krisberedskapen kvarstod ansvarsprincipen, närhetsprincipen, likhetsprincipen.

Det Geografiska områdesansvaret för regeringen på nationell nivå, för länsstyrelser på regional nivå och för kommuner på lokal nivå fanns kvar. Civilområdesansvariga länsstyrelser fick ett geografiskt områdesansvar för civilt försvar inom civilområdet.

  • Grundläggande principer

    Krisberedskapen och det civila försvaret i Sverige bygger på följande principer

    • Ansvarsprincipen – att den som har ansvar för en verksamhet i normala situationer också har motsvarande ansvar vid störningar i samhället. Aktörer har ett ansvar att agera även i osäkra lägen. Den utökade ansvarsprincipen innebär att aktörerna ska stödja och samverka med varandra.
    • Närhetsprincipen – att samhällsstörningar ska hanteras där de inträffar och av de som är närmast berörda och ansvariga.
    • Likhetsprincipen – att aktörer inte ska göra större förändringar i organisationen än vad situationen kräver. Verksamheten under samhällsstörningar ska fungera som vid normala förhållanden, så långt det är möjligt.

Därför genomfördes strukturreformen

På Regeringens webbplats finns en presentation av strukturreformen. Motiven till strukturreformen är bland annat:

  • Ökad tydlighet kring roller och ansvarsfördelning
  • Stärker motståndskraften i de viktigaste samhällsfunktionerna
  • Stärkt samverkan med det privata näringslivet
  • Möjligheten till riktade geografiska insatser förbättras
  • Kraftsamling kring arbetet inför och vid höjd beredskap

Mer om bakgrunden till strukturreformen finns i Struktur för ökad motståndskraft (SOU 2021:25)

Senast granskad: 17 september 2025

Till toppen av sidan