Erfarenheter från ett skyddsrum i Ukraina
Flyglarmen kommer och går i Ukraina. Så har verkligheten sett ut i sedan februari 2022.
Sofia Westberg är MSB-anställd och utgår från Kiev. Hon har tagit skydd i skyddsrum otaliga gånger.
– Det finns ingen värre känsla än när larmet ljuder. Men det är också en trygghet att larmen fungerar, säger hon.
Ryssland har terroriserat Ukraina i mer än tre år med sitt utnötningskrig. Striderna vid fronten pågår intensivt och Ryssland har olovligen ockuperat flera regioner i östra och södra Ukraina. I Kiev är staden stundtals relativt normal mellan flyglarmen. Men när flyglarmen kommer och smällarna ljuder – då beger man sig till ett skyddsrum eller annat fysiskt skydd. En del i Rysslands krigsstrategi är att trötta ut ukrainarnas försvarsvilja genom attacker på nätterna som stör sömnen. Kievs luftvärn är dock effektivt och skjuter ner det mesta. Sedan hösten 2024 utgår Sofia Westberg på svenska ambassaden i Kiev, på uppdrag av MSB, och hon har spenderat otaliga timmar i skyddsrum i Kiev.
– När ett flyglarm ljuder så tar jag med min förpackade ryggsäck och går till närmaste skyddsrum eller annat fysiskt skydd som en källare, tunnelbanestation eller liknande. Känslan när jag går in i ett skyddsrum är att jag är i säkerhet. Det är en trygghet när man inte omedelbart vet vad det är för hot som pågår, säger hon.
Vad man har med sig i sin förpackade ryggsäck varierar. Det är de egna behoven som får styra. Men några tips man kan utgå från är:
- Laddad powerbank
- Filt
- Toalettpapper
- Nödvändiga mediciner
- Liten sjukvårdsväska med en tourniquet som kan stoppa blödningen
- Snacks
- Vatten
Foto: Christina Jarnlid, MSB
Foto: Christina Jarnlid, MSB
Foto: Christina Jarnlid, MSB
Sofia Westberg, MSB, i ett av Kievs skyddsrum.
Så länge brukar man sitta i skyddsrum
Många kanske har bilden av att man spenderar många timmar, och till och med dygn, i skyddsrum i Ukraina. Men riktigt så är det inte. När flyglarmen är över är tanken att man ska återgå till sitt normala liv – i den mån det går beroende på vart i landet man befinner sig.
– Där tror jag det finns en vanlig missuppfattning från många i Sverige. Det är väldigt olika hur länge larmen är pågående. Jag har suttit i skyddsrum eller annat fysiskt skydd i allt från en kvart upp till några timmar. Det längsta jag varit i ett skyddsrum är sex timmar men det hör till ovanligheterna. Det som avgör är vad det är för typ av hot, säger Sofia Westberg.
Hur får du tiden av att gå när du befinner dig i ett skyddsrum eller annat fysiskt skydd?
– Är det natt försöker man vila. Man behöver vara alert och se så hotet inte eskalerar ytterligare men det är klart man ska försöka vila. Är det under dagtid så kan man surfa på mobilen när det finns täckning, läsa en bok eller liknande.
Film med Sofia i ett ukrainskt skyddsrum
Smarta larmappar
Befolkningsskyddet, både i Sverige och i Ukraina, består bland annat av varningsmöjligheter, skyddsrum, utrymning och inkvartering. Det handlar om att kunna varna, skydda och flytta människor. Det ena måste hänga ihop med det andra för att få full effekt.
– Ukraina har utvecklat smarta hjälpmedel i appformat. Det finns olika appar som man använder sig av. Exempelvis finns det en för flyglarm och som ger information om närmaste skyddsrum, säger Sofia Westberg.
I Sverige tar vi också stora steg gällande digitala lösningar. Regeringen har exempelvis gett MSB i uppdrag att införa Cell broadcast, en lösning som gör det möjligt att skicka varningsmeddelanden till mobiltelefoner.
Cell broadcast är en teknik där man skickar ut ett meddelande till alla mobiltelefoner i ett specifikt område. Systemet är en förstärkning och ett komplement till de befintliga informationskanalerna för sändning av Viktigt Meddelande till Allmänheten (VMA,) som i dag utgörs av bland annat radio, tv, utomhussirener (även kallad Hesa Fredrik) och internet.
Genom Cell broadcast-tekniken kommer allmänheten, framförallt vid VMA-utskick som omfattar många människor, att kunna ta del av informationen snabbare och mer effektivt. Uppdraget till MSB ska redovisas till Regeringskansliet senast den 30 januari 2026.