MSB ger ut föreskrifter och allmänna råd om statliga myndigheters uppgifter inför och vid höjd beredskap

Alla statliga myndigheter under regeringen ska enligt beredskapsförordningen arbeta för att minska sårbarheten i samhället och utveckla en god förmåga att hantera sina uppgifter vid fredstida krissituationer och höjd beredskap. Framförallt beredskapsmyndigheterna har ett stort ansvar att tillsammans bidra till försvaret av Sverige och dess allierade. Med de nya föreskrifterna och allmänna råden blir styrningen till myndigheterna tydligare. Det gäller särskilt, men inte enbart, beredskapsmyndigheterna.

Krav på beredskapsplanering och förmåga i krigsorganisation

De nya föreskrifterna och allmänna råden tydliggör kraven på beredskapsmyndigheternas krigsorganisationer. Dessutom tydliggörs gemensamma planeringsprocesser, både för att skapa nödvändig förmåga på kort till medellång sikt, och också för att kunna använda befintlig förmåga om behov uppstår här och nu.

Uppbyggnaden av det civila försvaret sker med en ökad ambitionsnivå och skyndsamhet. Beredskapsmyndigheterna behöver planera och vidta åtgärder gemensamt och samordnat för snabb effekt inom det civila försvaret och totalförsvaret. Behovet är stort när det gäller åtgärder inför och vid höjd beredskap eftersom verksamheten då är särskilt komplex och tidskritisk.

Börjar gälla den 1 juni 2025 med vissa övergångsbestämmelser

Föreskrifterna och de allmänna råden träder i kraft den 1 juni 2025. Det finns övergångsbestämmelser om dels de specifika planer som beredskapsmyndigheterna ska upprätta, och dels om gemensamma tekniska system för ledning och samverkan. Dessa krav börjar gälla fullt ut den 1 juni 2026.

Fakta - föreskrifterna och de allmänna råden i korthet

• Föreskrifterna och de allmänna råden är framtagna för att förtydliga beredskapsmyndigheternas särskilda uppgifter inför och vid höjd beredskap, samt skapa en enhetlig grund för beredskapsplaneringen inför höjd beredskap.
• Råden tydliggör vad det innebär för alla myndigheter under regeringen att beakta totalförsvarets krav i verksamheten. Till myndigheter som inte är beredskapsmyndigheter ges råd om vad de behöva tänka på i sin planering för att kunna bedriva verksamhet vid höjd beredskap.
• Beredskapsmyndigheternas planering inför höjd beredskap förtydligas och de ska enligt föreskrifterna bedriva förmågeplanering för att skapa förmåga på kort till medellång sikt (ca 1–10 år). Det ska planera samordnat med de andra myndigheterna och med det väpnade angreppet som dimensionerande ram. Även de sektorsansvariga myndigheter och civilområdesansvariga länsstyrelser ska bedriva förmågeplanering.
• Beredskapsmyndigheterna behöver även bedriva förberedande planering för att säkerställa en handlingsberedskap med befintliga resurser om höjd beredskap beslutas. De sektorsansvariga myndigheterna, länsstyrelserna samt civilområdesansvariga länsstyrelserna ska därutöver genomföra förberedande planering i sina respektive roller.
• Det införs också regler för beredskapsmyndigheternas krigsorganisation. Beredskapsmyndigheterna ska enligt föreskrifterna ha en krigsorganisation som ska vara bemannad, utrustad, utbildad och övad.
• Beredskapsmyndigheterna behöver planera och upprätta planer som tar hänsyn till såväl beredskapshöjningar efter hand som omedelbart intagande av högsta beredskap.
• Föreskrifterna tydliggör att beredskapsmyndigheterna vid skärpt beredskap i första hand ska inrikta sin verksamhet på uppgifter som har betydelse för totalförsvaret och vara beredda att övergå till krigsorganisation. Krav införs att beredskapsmyndigheternas krigsorganisationer ska kunna intas fullt ut så snart som möjligt efter beslut. Dock senast efter sju dygn, om inte regeringen beslutar annat.
• Beredskapsmyndigheter ska ha vissa gemensamma tekniska system för att säkerställa att ledning och samverkan fungerar. I föreskrifterna pekas några system ut som beredskapsmyndigheterna ska använda sig av.

Länkar

MSBFS 2025:4 föreskrifter och allmänna råd om statliga myndigheters uppgifter inför och vid höjd beredskap