Natos civila beredskapsarbete

Natos civila beredskapsarbete

Natos civila beredskapsarbete syftar till att stärka alliansen resiliens, det vill säga förmågan inom ett samhälle att kunna motstå och återhämta sig från större störningar och kriser som exempelvis hybridattacker, väpnat angrepp, avbrott i kritisk infrastruktur eller naturkatastrofer.

Hanteringen av dessa typer av större störningar förutsätter både militära och civila förmågor. Inom Natos civila beredskapsarbete pekas tre grundförmågor ut som särskilt viktiga för att samhället ska fungera. Det handlar om att:

1. Säkerställa politiskt beslutsfattande och centrala ledningsfunktioner.
2. Säkerställa viktiga samhällsfunktioner.
3. Säkerställa civilt stöd till militära verksamheter.

Utifrån dessa tre grundförmågor pekas sju områden ut som särskilt viktiga för att stärka den civila motståndskraften. Dessa kallas NATO 7 Baseline Requirements for National Resiliens (7NBR) och går att läsa mer om nedan.

Inom alliansen är resiliensarbetet ett gemensamt åtagande för de allierade men ett nationellt ansvar. Det innebär att Natos primära roll inom detta område är att stödja de allierad genom att bland annat identifiera sårbarheter, utvärdera och föreslå förbättringar till medlemsländerna inom civil beredskap.

Den civila beredskapen är en central pelare för Natos kollektiva försvarsförmåga och resiliensfrågorna har under senare år vuxit i betydelse. Exempelvis lyfts vikten av resiliens mot både militära och icke-militära hot i Natos strategiska koncept från 2022 flertalet gånger.

Natos strategiska koncept (på engelska)

NATO Baseline requirement for national resilience

Nato har identifierat sju civila förmågor, så kallade NATO Baseline Requirements for National Resilience (NBR), som är särskilt prioriterade områden för att stärka den civila motståndskraften.

Natos sju identifierade förmågor:

1. Säkerställande av politiskt beslutsfattande och centrala ledningsfunktioner.
2. Resilient energiförsörjning.
3. Effektiv hantering av okontrollerade befolkningsrörelser.
4. Resilienta system för livsmedels- och dricksvattenförsörjning.
5. Hantering av stora masskadeutfall och hälsokriser.
6. Resilienta civila kommunikationssystem.
7. Resilienta transportsystem.

Enligt raminstruktion (Fö 2023/01701) ska de myndigheter som deltar i Natos civila beredskapsarbete tillvarata Nato och de allierades erfarenheter av att arbeta med Natos sju riktlinjer för civila förmågor för att utveckla Sveriges krisberedskap och civilt försvar.
Förmågorna har också stor likhet med de områden som är prioriterade för utvecklingen av det svenska civila försvaret.

Raminstruktionen på regeringens webbplats

Mer information om det svenska civila beredskapsarbetet

Resilienskommittén

Resilienskommittén (Resilience Committee, RC) är Natos högsta organ för civila beredskapsfrågor. Resilienskommitténs roll är policyinriktande och rådgivande till North Atlantic Council (NAC), och är sammanhållande inom Nato för bland annat civil beredskapsplanering, skydd av samhällsviktiga funktioner, civilt stöd vid omfattande olyckor och kriser samt Natos hantering av hybrid- och terrorhot.

Under Resilienskommittén finns sex tematiska planeringsgrupper.

1. Planeringsgruppen för hälsofrågor (Joint Health Group).
2. Planeringsgruppen för livsmedels- och jordbruksfrågor (Food and Agriculture Planning Group).
3. Planeringsgruppen för energifrågor (Energy Planning Group).
4. Planeringsgruppen för civila kommunikationer (Civil Communications Planning Group).
5. Planeringsgruppen för civilskyddsfrågor(Civil Protection Group).
6. Planeringsgruppen för transportfrågor (Transport Group).

Svenskt deltagande i Natos civila beredskapsstrukturer

Sverige representeras av ett antal myndigheter i de tematiska planeringsgrupperna som arbetar med civila beredskapsfrågor inom Nato. Samarbetet i planeringsgrupperna erbjuder möjligheter till ömsesidigt erfarenhetsutbyte av hur olika länder arbetar för att stärka den samhälleliga motståndskraften i förhållande till Natos riktlinjer för civila förmågor (NATO Baseline Requirements).

Inom Natos civila beredskapsarbete ska de svenska myndigheterna som representerar Sverige enligt raminstruktion (Fö 2023/01701) arbeta utifrån följande utgångspunkter:

• Bidra till Natos policyutveckling och bygga Natos kompetens inom området resiliens och civil beredskap samt dela erfarenheter från att stärka och utveckla det civila försvaret inom ramen för totalförsvaret med Nato och dess allierade.

• Med utgångspunkt i målet för civilt försvar ta del av och tillvarata möjligheter att utveckla Sveriges krisberedskap och civilt försvar som följer av Nato och dess allierades erfarenheter av att arbeta med de sju civila förmågekraven.
• Bidra till och ta del av Natos samlade erfarenheter inom psykologiskt försvar samt bidra till att bygga kompetens inom Nato på området.
• Verka för att ökad samverkan mellan Nato och EU inom resiliensområdet samt bidra till en ökad förståelse av hur Nato och EU kompletterar varandra respektive skiljer sig åt.
• Ta tillvara möjligheter till samarbete med de andra allierade kring utveckling och planering av arbetet med krisberedskap och civilt försvar, för att underlätta stöd och samverkan över gräns.

MSB:s roll i det civila beredskapssamarbetet med Nato

MSB har uppgiften att upprätthålla en samlad bild av det svenska deltagandet i Natos civila beredskapsarbete. Inom ramen för det uppdraget sammankallar MSB regelbundet de svenska myndigheter som deltar i det civila beredskapsarbetet till möten i en samverkansgrupp. MSB har även ett utpekat ansvar för civila beredskapsfrågor inom samarbetet, och deltar som Sveriges representant i planeringsgruppen med ansvar för detta (Civil Protection Group, CPG).

Enligt raminstruktion (Fö 2023/01701) har MSB ett ansvar att sprida relevant Natoinformation till myndigheter som har behov av det inom sin verksamhet. Därtill har MSB uppgiften att löpande informera Regeringskansliet om MSB:s samordningsarbete med fokus på tvärsektoriella aspekter av arbetet i planeringsgrupperna.

Euro-Atlantic Disaster Response and Coodination Centre

Euro-Atlantic Disaster Response and Coordination Centre (EADRCC) är den funktion inom Nato som koordinerar katastrofinsatser och håller samman civil rapportering. Centret samlar personal från flera länder och bedriver även civil övningsverksamhet dit Sverige kan bidra. MSB är nationell kontaktpunkt för EADRCC, där tjänsteman i beredskap (TiB) är den huvudsakliga kontakten för förfrågningar från länder i behov av stöd. Under senare år har förfrågningar skickats ut kopplat till Covid-19 pandemin, kriget i Ukraina samt vid jordbävningarna i Turkiet och Syrien.