Till innehåll på sidan

Tillverkning av explosiva varor

Tillverkning av explosiva varor omfattar både framställning av explosivämnen och sammansättning av föremål som innehåller explosivämnen, exempelvis ammunition eller fyrverkeripjäser.

Tillverkning av explosiva varor är en riskfylld hantering och lagstiftningen ställer därför mer omfattande krav på anläggningar, arbetsmetoder och kunskap hos utövaren vid tillverkning än vid annan hantering.

Begreppet tillverkning omfattar allt från storskalig industriproduktion till framställning av några mg substans på ett forskningslaboratorium. Det finns många typer av explosiva varor som har olika egenskaper och risker vilket gör att anläggningar och metoder för tillverkning kan skilja sig åt avsevärt.

Bestämmelser om tillverkning av explosiva varor

Bestämmelser om tillverkning av explosiva varor finns i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) och i 10 kapitlet i MSB:s föreskrifter MSBFS 2019:1 om hantering av explosiva varor.

För att bedriva tillverkning av explosiva varor krävs dels tillgång till speciellt anpassade lokaler och utrustning på en plats som ligger på tillräckligt avstånd från skyddsobjekt, dels kunskap och tillförlitliga arbetsmetoder som säkerställer varornas funktionalitet och kraven på säkerhet.

Om explosiva ämnen eller blandningar bildas som bi- eller mellanprodukt i en process är det en tillståndspliktig tillverkning av explosiv vara även i de fall slutprodukten inte är explosiv. Det finns vissa lättnader i 10 kap. MSBFS 2019:1 gällande kraven på organisation, byggnader m.m. för sådana processer.

För tillverkning i laboratoriemiljö i samband med undervisning, forskning eller utvecklingsarbete finns motsvarande lättnader.

Tillstånd att tillverka explosiva varor

Den som vill starta tillverkning av explosiva varor ska söka tillstånd för detta från MSB. Om den explosiva varan som ska tillverkas är krigsmateriel enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel krävs även tillstånd från Inspektionen för strategiska produkter (ISP) att tillverka krigsmateriel.

MSB får endast ge tillstånd att tillverka en explosiv vara som utgör krigsmateriel till den som först har fått tillstånd till detta från ISP.

Tillståndsansökan för tillverkning

Handladdning av ammunition

Den som har tillstånd att inneha skjutvapen (vapenlicens) får tillverka ammunition för eget bruk genom handladdning utan annat tillstånd.  För handladdning av ammunition för överlåtelse till någon annan krävs tillstånd från MSB.

  • Mer om handladdning av ammunition

    Handladdning är tillverkning av ammunition till handeldvapen utan automatiska hjälpmedel.

    Den som har licens för skjutvapen till jakt och målskytte får utan annat tillstånd handladda ammunition för eget bruk till sina vapen. Under dessa omständigheter är det också tillåtet att hantera upp till 5 kg krut och tändhattar utan förvarings- och överföringstillstånd. Krut och tändhattar måste dock förvaras i säkerhetsskåp och giltig vapenlicens uppvisas för säljaren vid inköp.

    Den som vill överlåta (ge bort eller sälja) egenladdad ammunition till någon annan måste däremot ha tillstånd från MSB för tillverkning av explosiva varor. Under vissa omständigheter behövs ibland tillverkningstillstånd även för att anordna kurser i handladdning.

    Ammunition med expanderande kula, även för civilt bruk till jakt och målskytte, räknas med några få undantag som krigsmateriel enligt lagen om krigsmateriel. För att handladda ammunition för överlåtelse krävs därför även tillstånd från Inspektionen för strategiska produkter (ISP) att tillverka krigsmateriel.

    Det krävs alltså tillstånd från två myndigheter, ISP och MSB, för att handladda och överlåta ammunition till andra.

    Automatiska hjälpmedel är sådan utrustning som kan framställa fler än en patron i följd utan att operatören behöver utföra något manuellt handgrepp.

    I PM:et  Handladdning av ammunition kan du läsa mer om när tillstånd behövs och få en detaljerad beskrivning av vad som ska finnas med i en ansökan.

     

Tillverkning i undervisningssyfte – tomtebloss

Det förekommer att skolor vill tillverka explosiva varor, framför allt tomtebloss, som en del av kemiundervisningen. Inget tillstånd behövs längre för att tillverka upp till 300 g tomtebloss om tillverkningen sker i samband med lärarledd undervisning inom grundskola, gymnasium eller högskola.

Skolor som önskar tillverka andra explosiva varor än tomtebloss i undervisningen måste söka tillstånd för detta hos MSB, oavsett mängd och typ av vara.

Tillverkning av sprängämne med laddtruck (MEMU)

Vid större sprängarbeten som till exempel vägtunnlar används ofta mobila enheter, så kallade laddtruckar eller MEMU:s, där sprängämnet tillverkas direkt i borrhålet.

För att förtydliga hur tillstånd ska sökas vid denna typ av tillverkning av explosiv vara, och vem som ska ha tillståndet, har MSB skrivit en informationsbroschyr.

Så söker du tillstånd för tillverkning av sprängämne med laddtruck

  • Mer om tillverkning med laddtruck (MEMU:s)

    Vid civil sprängning, t ex av vägtunnlar, används ofta laddtruckar som tillverkar sprängämnet på plats direkt i borrhålet.

    En stor del av allt sprängämne som används idag tillverkas med mobila tillverkningsutrustningar direkt i borrhålen på sprängplatsen. Sådana utrustningar kallas ibland MEMU:s (Mobile Explosives Manufacturing Units), eller på svenska – laddtruckar. Sprängämnet tillverkas av utgångsämnen som var för sig inte är explosiva. Den stora volymen (bulken) utgörs av en emulsion baserad på ammoniumnitrat. Ammoniumnitratemulsion benämns ofta bulkemulsion, ANE-matris, matris eller bara ANE. ANE, som alltså utgör mellanprodukt vid tillverkning av sprängämne och, som godkänts för transport i ADR-klass 5.1 (oxiderande ämnen), har UN-nummer 3375.

    Bestämmelser om hantering av ANE finns i MSB:s föreskrifter MSBFS 2018:13.

    MSBFS 2018:13 föreskrifter och allmänna råd om hantering av ammoniumnitratemulsioner, -suspensioner och -geler (ANE)

    Två typer av tillverkningsutrustningar förekommer varav den ena har färdig ANE (bulkemulsion) som utgångsämne på sprängplatsen. Den andra typen tillverkar ANE på plats från lösningar baserade på ammoniumnitrat och olja i separata behållare. Ibland tillsätts även fast ammoniumnitrat i form av prills (prills = porösa korn) (AN-prills) i den slutliga blandningen.

    Vid laddningen i borrhålen tillsätts antingen ett kemiskt ämne som bildar gasbubblor eller så kallade mikrosfärer, och därmed uppstår ett sprängämne.

    Processen kallas ibland för att utgångsämnena ”känsliggörs”. Det är alltså i laddningsmomentet som den explosiva varan tillverkas.

    Det är inte ovanligt att laddningen sker på entreprenad. Därmed ställs frågan om vem det är som ska ha tillstånd för tillverkningen av den explosiva varan.

    För tillverkning av explosiv vara med laddtruckar (MEMU:s) har MSB därför gett ut en vägledande informationsbroschyr "Så söker du tillstånd för tillverkning av sprängämne med laddtruck". Broschyren förtydligar vem som ska söka tillverkningstillståndet, vilka handlingar som behövs och vilka regler som gäller för tillverkningen.

    Broschyren behandlar också vilka regler som gäller för hanteringen av de andra explosiva och brandfarliga varor som vanligtvis förekommer vid denna typ av verksamhet (tändare, boostrar, emulsion/matris, AN-prills med mera).

    Så söker du tillstånd för tillverkning av sprängämne med laddtruck

Till toppen av sidan