Jämställdhet och mångfald inom räddningstjänsten

Jämställdhet och mångfald handlar om att se och respektera varje individ, men också om att skapa en mer inkluderande kultur och arbetsmiljö. En arbetsmiljö där medarbetare trivs bidrar i förlängningen till bättre förutsättningar vid förebyggande arbete och räddningsinsatser.

Forskningen visar att ökad jämställdhet och mångfald leder till effektivare och innovativa organisationer. Trots detta går arbetet långsamt.

I MSB:s utbildningar och i räddningstjänsten är könsbalansen ojämn och maskulina normer är fortfarande dominerande. Att Sverige har en allt större befolkning med utomeuropeisk bakgrund avspeglas inte.

Räddningstjänsten måste kunna möta alla på ett likvärdigt sätt, oavsett invånarnas kön, språk, kulturell bakgrund, ålder, funktionsvariationer, sexualitet och religion.

Av regeringens instruktion till MSB framgår det att myndigheten ska stödja kommunerna i deras arbete med jämställdhet och mångfald inom räddningstjänsten.

Räddningstjänsten behöver rekrytera från hela befolkningen

Ökad jämställdhet och mångfald är central för personalförsörjningen i räddningstjänsten. Som en del i MSB:s stöd till den kommunala räddningstjänsten finns nu en webbkurs i Likabehandling och vägledningen En räddningstjänst för alla - Jämställdhet och mångfald för räddningstjänsten.

Många, framförallt deltidsstyrkor, har svårt att rekrytera och behålla operativ personal, men det finns en stor rekryteringspotential i underrepresenterade grupper, både för heltids- och deltidsstyrkor. Vägledningen En räddningstjänst för alla och webbkursen Likabehandling är ett sätt att hjälpa räddningstjänsten att bli en attraktiv arbetsplats för en större del av befolkningen – och att behålla befintlig personal.

Publikation

En räddningstjänst för alla : jämställdhet och mångfald för räddningstjänsten - vägledning

MSB2244, 2023

Vägledningen syftar till att räddningstjänsterna som arbetsplatser ska bli mer inkluderande, och ytterst till att organisationerna ska kunna utveckla det operativa och förebyggande arbetet i takt med ...

En räddningstjänst för alla : jämställdhet och mångfald för räddningstjänsten - vägledning Ladda ner

I MSB:s fortbildningstjänst hittar du webbkursen Likabehandling (krävs inloggning)

Längst fram i MSB:s och räddningstjänstens sektion av Prideparaden gick MSB:s GD Mikael Frisell

MSB:s generaldirektör Mikael Frisell bar tillsammans med Peter Arnevall, förbundsdirektör i Storstockholms brandförsvar, banderollen Räddningstjänst för alla under hela paraden. Foto: Annika Lindqvist/MSB

Visa större bild

Stäng bild

För första gången på många år gick en generaldirektör för MSB med i paraden genom Stockholm. Mikael Frisell tillträdde som GD i slutet av 2024, och var också en av talarna vid den inledande samlingen på Östermalms brandstation.

– Vi har alla ett ansvar att försvara och utveckla vår demokrati och vår gemensamma frihet att själva välja hur vi vill leva. Vi vill visa att MSB lever upp till den statliga värdegrunden och har respekt för allas lika värde.
Att delta i Pride signalerar också att alla behövs. Personalförsörjning är redan nu en utmaning för räddningstjänsten. Säkerhetsläget och allt fler klimatrelaterade händelser gör behovet att rekrytera och behålla ännu mer angeläget, konstaterade Frisell.

– Stora grupper: kvinnor, personer med utländsk bakgrund, hbtqi-personer, ser inte räddningstjänsten som en tänkbar arbetsgivare. Det har vi inte råd med om vi ska klara uppdraget.
Dagens huvudtalare var Henrik Torehammar, inrikespolitisk kommentator på Svenska Dagbladet, som pratade om hur partiernas inställning i hbtqi-frågor har förändrats.

– På 1990-talet skedde förändringar i rasande takt. Partnerskapslagen infördes 1994 efter mycket debatt.
Snart följde rätten till samkönade äktenskap, och rätten att adoptera, berättade Henrik Torehammar.

– Och alla partier slöt upp. Ebba Busch gjorde mycket för att förflytta sitt parti KD till att acceptera förändringarna, och det kom till och med öppet homosexuella inom SD. Det var som att det endast fanns en enda riktning: framåt.
Torehammar nämnde hur många idag kan prata om att skolan, vården eller tågen fungerade bättre förr.

– Men vi som är homosexuella eller tillhör andra sexuella minoriteter längtar inte tillbaka. Jag är född 1980, och har varit utsatt för bögknackning. Men blev jagad och folk slog på en.
Fast på senare år är det inte självklart att tolerans och inkludering går framåt.

– I USA har man sett i opinionsmätningar att stödet för samkönade äktenskap har minskat.
Vart utvecklingen tar vägen ville Henrik Torehammar inte sia om.

– Man har svårt att tänka sig att det blir ok att knacka bög igen – men man kan bli väldigt orolig för hur unga pojkar rekryteras till aktivklubbar där rasism och homofientlighet frodas.

Inriktning för ökad jämställdhet och mångfald i räddningstjänsten 2030 med tillhörande handlingsplan

Under våren 2021 har MSB, i nära samarbete med kommunala räddningstjänster, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), fackliga organisationer och intresseorganisationer, tagit fram tre gemensamma målbilder. Målbilderna tar sikte på år 2030 och en handlingsplan med åtgärder beskrivs för de tre kommande åren, 2022-2024.

Inriktning för ökad jämställdhet och mångfald i räddningstjänsten 2030

MSB:s ställningstagande vid rekrytering av brandmän

MSB har inte mandat att bestämma om vilka anställningskrav som de kommunala räddningstjänstorganisationerna tillämpar. Att utforma kravprofiler för anställning är ett ansvar för respektive arbetsgivare. Men myndigheten har ändå en uppfattning och har därför tagit fram ett övergripande ställningstagande när det gäller anställningskrav för brandmän. Som underlag för ställningstagande har vi rapporten Kartläggning av räddningstjänstens anställningskrav för brandmän 2022.

Fyra principer

MSB har utformat fyra principer som bör följas vid rekrytering av brandmän, oavsett anställningsform:

• Tester av fysisk förmåga ska vara baserade på reella behov
• Tester och kravnivåer ska inte vara skadliga
• Rullbandstestets syfte är kopplat till arbetsmiljö – 4,5 km/h gäller
• Anställningskrav är en ledningsfråga

PM anställningskrav vid rekrytering av brandmän

Kartläggning av räddningstjänstens anställningskrav för brandmän 2022

Studier

I samband med framtagande av inriktning 2030 och handlingsplan 2022-2024, har MSB tagit initiativ till tre studier och rapporter. Dessa dokument belyser olika aspekter av jämställdhets- och mångfaldsarbete:

Jämställdhet och mångfald i räddningstjänst 2009-2020. En bakgrundsbeskrivning

Denna rapport beskriver de senaste tio årens arbete med jämställdhet och mångfald. Vidare belyses Försvarsmaktens och Polisens arbete och hur andra länders räddningstjänster tar sig an dessa frågor.Studie: Jämställdhet och mångfald i räddningstjänst 2009-2020. En bakgrundsbeskrivning

Jämställdhet och mångfald i räddningstjänst 2010-2020: forskningsöversikt och rekommendationer

Denna studie belyser både nationell och internationell forskning. Studien ger också viktig kunskap om etnicitet, rasism, sexualitet, trans och funktionalitet. Dessa områden är kunskapsmässigt viktiga för räddningstjänstområdet. Studiens syfte är att utgöra en kunskapsbank och kunna användas som uppslagsverk för att öka kunskapen och förståelsen för frågeställningar inom jämställdhet och mångfald.

Studie: Jämställdhet och mångfald i räddningstjänst 2010-2020: forskningsöversikt och rekommendationer

Räddningsutbildades karriärval, en genus- och mångfaldsanalys av yrkesverksamhet bland alumner från SMO och RUB-utbildningar

Studien bygger på en enkät ställd till samtliga som under åren 2007-2016 gått ut Skydd mot olyckor (SMO) eller påbyggnadsåret för brandingenjörer (RUB). Totalt fick 2 263 personer enkätfrågorna under våren. Närmare hälften, 45 procent, eller 1 018 personer, svarade.

Resultatet visar att mer än 40 procent av de kvinnor som läst SMO eller RUB i dag inte arbetar i räddningstjänsten. Mer än 60 procent av de kvinnor som har lämnat räddningstjänsten har blivit utsatta för kränkningar eller diskriminering, och andelen bland dem som jobbar kvar är obetydligt lägre. Fem procent av männen svarar att de blivit utsatta.

Studie: Räddningsutbildades karriärval, en genus- och mångfaldsanalys av yrkesverksamhet bland alumner från SMO och RUB-utbildningar

Arbetsförhållanden för deltidsbrandmän/räddningstjänstpersonal i beredskap

I denna studie undersöks de som genomgått utbildning till deltidsbrandman 2010–2020 i en enkätundersökning.

Denna hoppas vi ger en fördjupad bild av hur det är att arbeta som deltidsbrandman med särskild fokus på jämställdhet och mångfald, vilket i förlängningen ska ge ytterligare kunskap för att stärka arbetet med rekryteringen till yrket.

Med detta sagt vill vi ändå slå fast att kränkningar och diskrimineringar på grund av kön naturligtvis är ett problem när det förekommer. Inte minst på grund av att det är ett antal som väljer att sluta inom yrket på grund av detta, även om det inte anges som den viktigaste orsaken

Work-work-life balance

Noterbart är också att det för de allra flesta är det huvudsakliga arbetet som ger möjlighet till karriär och löneutveckling, inte arbetet som deltidsbrandman. Är man intresserad av att göra karriär kan därför balansen bli extra svår. För det andra handlar det för många om att balansera de två yrkena med ett familjeliv. Att skapa en balans mellan dessa tre delar är något av ett konststycke.

Att ha en plan för hur en räddningstjänst i beredskap ska överleva i ett förändrat samhälle med urbanisering och nya attityder är oerhört viktigt. Frågan om deltidsbrandbrandmännen är en fråga som bör tas på största allvar.

Studie: Arbetsförhållanden för deltidsbrandmän/räddningstjänstpersonal i beredskap

Målgruppsanalys Underrepresenterade grupper inom räddningstjänsten

Syftet med denna målgruppsundersökning är att öka förståelsen för vad kommunal räddningstjänst och MSB behöver göra för att underrepresenterade grupper ska söka sig till brandmannajobb inom räddningstjänsten.

Målet är att nå ut till fler målgrupper. En medvetenhet och kunskap om att kommunicera öppet, könsneutralt och inkluderande bidrar till att fler får kunskap om räddningstjänstens viktiga uppdrag i samhället. Detta bidrar i sin tur till att fler människor kan känna sig inkluderade och söker sig till en framtid inom räddningstjänsten.

Publikation: Målgruppsanalys - underrepresenterade grupper inom räddningstjänsten