Till innehåll på sidan

Nyheternas pushnotiser : användare och användning i Sverige

Nyheternas pushnotiser : användare och användning i Sverige

Detaljer

Nyheternas pushnotiser : användare och användning i Sverige
Publikationsnummer
MSB1429–augusti2019
ISBN-nummer
978-91-7383-963-1
Utgivningsår
2019
Omfång (sidor)
29 s. : tab.
Pris
0 kronor
Den här forskningsrapporten är en uppföljning till studien Alarmerande nyheter – innehåll i och effekter av nyheter om hot och larm (MSB1343 – januari 2019). Studien Alarmerande nyheter svarar på två frågeställningar. Hur nyhetsmediernas rapportering ändrats över tid. Hur nyheter om allvarliga hot påverkar människors känslor av oro och deras egen kommunikation om en händelse. Den här studien svarar på en tredje frågeställning. Hur stor andel av befolkningen använder pushnotiser och hur används dessa? Rapportens resultat bygger på en enkätundersökning som besvarats av 1 772 personer. Av dessa uppgav 40 procent att de använder pushnotiser dagligen. Av undersökningen framgår att de vanligaste anledningarna till att använda pushnotiser är att få kännedom om larm och varningar samt snabbt nås av aktuella nyheter. Sverige är ett av världens mest uppkopplade länder. Omkring 90 procent av befolkningen över 12 år har tillgång till en smartmobil. Potentiellt har alltså större delen av befolkningen möjlighet att ta till sig pushnotiser. Den här rapporten är ett komplement till studien Alarmerande nyheter – innehåll i och effekter av nyheter om hot och larm (MSB1343 – januari 2019). De två rapporterna kan med fördel läsas tillsammans för att få en helhetsbild. En utgångspunkt för studierna är att redaktionen för Krisinformation.se regelbundet ser exempel på alarmerande nyheter som får stor spridning men som senare tonas ner eller visar sig vara felaktiga. Rättelsen om hur det verkligen förhåller sig ges i regel mindre utrymme. Med 24-timmarspublicering är det lätt att även små händelser upplevs som stora hot. Om miljoner människor får en pushnotis i sin telefon om att en flygplats stängts på grund av bombhot är det den informationen som stannar kvar eftersom uppföljningen inte ges lika stor uppmärksamhet, om det visar sig vara ett falsklarm. Frågan är hur en ökande frekvens av alarmerande nyheter påverkar den allmänna oron för bland annat olyckor och terrorism. Hur många får en överdriven bild av hur många allvarliga händelser som verkligen sker? Vår förhoppning är att dessa två studier utförda av Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet, ska öka kunskapen inom området och vara ett stöd till alla som arbetar med kriskommunikation.

Senast granskad: 26 augusti 2019

Kontakta

När du skickar in formuläret kommer vi att behandla dina personuppgifter för att utföra den uppgift som formuläret avser. Tänk på att det du skickar in kan bli en allmän handling.

Till toppen av sidan