Till innehåll på sidan

Nordiskt samarbete

Samarbetet i närområdet med de nordiska grannländerna har historiska traditioner. Geografisk, kulturell och språklig närhet samt gemensamma värderingar i fråga om demokrati och jämlikhet utgör grund för fruktbart samarbete. Det nordiska samarbetet är i dag högt prioriterat.

Hagasamarbetet

I april 2009 möttes de nordiska ministrarna med ansvar för samhällsskydd och beredskap på Haga slott i Stockholm för överläggningar för att stärka samarbetet med visionen om att fördjupa och bredda det nordiska samarbetet inom området samhällsskydd och beredskap.

Den första Hagadeklarationen (Haga I) antogs. Fyra år senare, 2013, antogs den andra Hagadeklarationen (Haga II), under svenskt ordförandeskap.

Deklarationen omfattar en gemensam vision; Ett robust Norden utan gränser. Visionen siktar mot ett samhälle där sårbarheten minskar, samtidigt som förmågan att hantera allvarliga olyckor och kriser och återställa funktionalitet stärks.

Prioriteringar 2022-2024

De nordiska ministrarna som ansvarar för samhällsskydd och beredskap har beslutat om utvecklingsmål för Hagasamarbetet 2022-2024.

Den nya och förändrade hotbilden har visat att arbetet med samhällsskydd och beredskap inte kan betraktas enbart i ett nationellt perspektiv, utan också kräver gränsöverskridande samarbete. Förmågan att hjälpa varandra över gränserna vid allvarliga incidenter är av stor betydelse. Haga-samarbetet är därför viktigare än på länge för att gemensamt kunna förebygga och hantera händelser.

Klimatförändringarna har bidragit till mer extrema naturhändelser, även i Norden. De nordiska räddningstjänsterna måste samarbeta kring beredskap och i det förebyggande arbetet mot större naturhändelser. De nordiska formerna för samarbete kring skogs- och naturbränder samt CBRN, kan visa vägen i EU/EES-samarbetet, men också i de globala diskussionerna.

Haga-samarbetet kommer att inriktas mot att stärka förmågan inom följande områden under perioden –2022-2024:

  • Utvecklingsmål 1; Åtgärder efter lärdomar av covid-19 inom samhällsberedskapsområdet

    För att vara bättre förberedda i kommande kriser och för att bättre kunna utveckla samhällsberedskapen, kommer vi inom Haga-samarbetet behandla covid-19-lärdomarna på samhällsberedskapsområdet.

    Det är viktigt att vi tillsammans delar erfarenheter och information om de pågående analyserna i de olika nordiska länderna. Fokus i arbetet bör dock ligga på att analysera hur erfarenheterna av pandemin kan ge upphov till, eller ge stöd för eventuella behov av kommande förändringar av strukturer eller nya rutiner i samhällsberedskapen i respektive nordiskt land och därefter implementera relevanta åtgärder.

    Det är i första hand viktigt att diskutera frågan på departementsnivå, med fördel på Haga chefstjänstemannanivå, som i relevant omfattning kan involvera den operativa nivån.

    Island, som kommande ordförandeland, ser över hur frågan kan behandlas på bästa sätt inom Haga-samarbetet.

  • Utvecklingsmål 2; Klimatförändring

    Arbetet med utvecklingsmålet konkretiseras under det kommande isländska Haga- ordförandeskapet, då innehållet och samarbetsformerna diskuteras vidare tillsammans med den operativa nivån.

    Arbetet tar utgångspunkt i ”Københavnserklæringen- erklæring om styrket nordisk beredskabssamarbejde i lyset af klimaforandringerne og mere ekstreme vejrforhold, februar 2020” och andra relevanta redan existerande samarbetsförhållanden. 

    Koppling kan göras mellan Haga-samarbetet och EU:s mål för klimatanpassning som har samband med Agenda 2030 och Sendairamverket samt ländernas nationella övergripande strategier.

    På så sätt lyfts behoven av att kunna förebygga, förbereda sig på och hantera även omfattande naturolyckor på grund av klimat- och väderrelaterade händelser. Förmågeresurserna, inklusive rescEU, kan också vara aktuella att i detta sammanhang ses över. Det internationella samarbetet, inklusive värdlandsstöd, kan vara av intresse i arbetet.

  • Utvecklingsmål 3; HNS (Host Nation Support); värdlandsstöd (mottagande och givande av stöd)

    I Haga-ministermötets Köpenhamnskonklusionerna från 2020 uppmanade man beredskapsmyndigheterna att mot bakgrund av utvecklingen av riskbilden och erfarenheterna från pandemin att se över gemensamma avtal, förfaranden etc.

    för att säkerställa att operativt stöd över gränserna kan genomföras effektivt. Ministrarna poängterar att frågan är viktig. Arbetet ska ta i beaktande det redan existerande arbetet, i exempelvis EU- och Natosamarbetet.

Nordiska GD-möten

Generaldirektörerna från MSB och dess nordiska motsvarigheter träffas minst en gång per år för att diskutera prioriterade samarbetsområden och aktuella frågor.

Ordförandeskapet för dessa möten växlar mellan de Nordiska länderna. Under 2023 är Sverige ordförandeland.

Generaldirektörerna enades i januari 2023 att utöka sitt samarbete med nya konkreta aktiviteter. De nordiska länderna har framgångsrikt arbetat nära tillsammans under många år inom området samhällsskydd och beredskap, men det förändrade säkerhetsläget i Europa och effekterna av klimatförändringarna gör nu att vi förstärker detta samarbete. De enades om att inrätta ett nordiskt sekretariat för att driva och främja initiativ samt bevaka och säkerställa ett enat och samordnat nordisk arbete. Inledningsvis kommer sekretariatet att utveckla en plan för både kortsiktiga och långsiktiga aktiviteter.

Gemensam avsiktsförklaring

En gemensam avsiktsförklaring, ”København-erklæring”, kring fördjupat samarbete beslutades och skrevs under av samtliga GD:s.

Samarbetet ses som en nödvändighet på grund av pågående klimatförändringar och kommer ha särskilt fokus på hantering av extrema väderhändelser som skogs- och vegetationsbränder samt översvämningar.

Avsiktsförklaring "København-erklæring"

The Copenhagen declaration

Utveckling av Haga-samarbetet

För att bidra till ett mer effektivt och strukturerat informationsutbyte och samarbete mellan de nordiska länderna inom samhällsskydd och beredskap, i hela hotskalan, har MSB tagit fram rapporten "Så bygger vi säkerhet i Norden". I rapporten presenteras 13 rekommendationer för att bygga ett säkrare Norden fram till 2025.

Så bygger vi säkerhet i Norden

Uppdrag utbildning

De nordiska länderna ska arbeta tillsammans för ett ökat nordiskt deltagande vid respektive lands utbildningar genom ett besöks- och utbytessystem. Det finns möjlighet att söka och delta i utbildningar i andra nordiska länder som observatör genom Hagagruppen Utbildning som leds av Sverige. 

  • Haga Train the Trainers (HTT)

    Genom projektet Haga Train the Trainers (HTT) och ekonomiskt stöd från Erasmus+ så har fler för lärare i de nordiska länderna tagit del av hur man arbetar i andra nordiska länder.

    Huvudsyftet med projektet Train the Trainers var att öka lärarnas kompetens inom olika områden inom samhällsskydd och beredskap. Genom att ta del av hur andra arbetar skapas förutsättningar för idéspridning och utveckling.

    De lärare som har deltagit i andra länders utbildning har redovisat och delat med sig av sina erfarenheter i den egna organisationen och inspirerat andra att göra liknande utbyten.
    Inom gruppen har det också utvecklats ett samarbete mellan respektive länders skolchefer. Skolcheferna träffas årligen och diskuterar gemensamma utvecklingsbehov för deras lärare. I gruppen diskuterar man även utvecklingen av utbildningsanordningar och pedagogiska utmaningar inom området.

    Om Erasmus+

  • Tidigare arbete

    2011 genomfördes ett seminarium i Danmark. Syftet var att utbyta tankar och erfarenheter för att stimulera utvecklingen av det pedagogiska arbetet och utbildningen i respektive land. Danmark hade under en tid arbetat ambitiöst med frågorna och hade många goda idéer att dela med sig av. På seminariet presenterade bland annat de pedagogiska riktlinjer och utbildningsmoduler som används inom räddningstjänstområdet.

    2012 genomfördes ett seminarium i Norge. Syftet var att utbyta tankar och erfarenheter för att stimulera utvecklingen av distansutbildning och e-lärande i respektive land. Sverige delgav sina erfarenheter från distansutbildning på grundutbildningen för brandmän, SMO. På seminariet presenterades också de nordiska länderna sina plattformar för distansutbildning.

    2013 genomfördes ett seminarium på Island. Där fortsatte arbetet med e-lärande, man diskuterade vilka hinder och möjligheter som finns med arbetssättet.

    2014 genomfördes ett seminarium i Finland. Temat var simulering, olika typer av simuleringsanläggningar besöktes, bland annat brandsimuleringshus, autentiska dockor som används vid utbildning i akut omhändertagande visades upp.

    2015 genomfördes ett seminarie i Sverige. Temat var examinationer, teoretiska och praktiska och hur de görs idag på olika utbildningar i de olika länderna. Besök gjordes på övningsfält och övriga utbildningslokaler.

    2016 genomfördes två seminarier. Ett seminarium genomfördes i Danmark, då var temat Effective learning, hur gör vi idag och hur ser vi på framtiden inom respektive land. Besök gjordes på övningsfält och övriga utbildningslokaler.

    Det andra seminariet 2016 genomfördes i Norge. Temat var hur man kan arbeta med erfarenhetsåterföring. Föredrag hölls om inträffade händelser och tillämpade metoder i utbildning. Besök gjordes på övningsfält och övriga utbildningslokaler.

    2017 och 2018 har arbetet fokuserat på att ta fram en strategi för det fortsatta arbetet inom gruppen. Fokus har varit att öka skolchefernas påverkan på den framtida utvecklingen.

    2019 ( våren) så är strategin antagen av respektive land och projektgruppen kan arbeta med att strategin realiseras.

    I oktober 2018 hölls ett seminarium med rapporten Så bygger vi säkerhet i Norden som underlag. Seminariet hade fokus ett särskilt fokus på beroenden och samarbete inom områdena transport och logistik, energiförsörjning, hälsa och sjukvård, räddningstjänst och livsmedel.

    Nästan 60 representanter från svenska bevakningsansvariga myndigheter, ett antal departement och från de frivilliga försvarsorganisationerna i Sverige var med på seminariet. Dessutom deltog representanter från MSB:s motsvarigheter i Danmark, Finland, Norge och Island samt från Försörjningsberedskapscentralen i Finland.

Senast granskad: 13 april 2023

Till toppen av sidan