Till innehåll på sidan

Hagasamarbetet

I april 2009 möttes de nordiska ministrarna med ansvar för samhällsskydd och beredskap på Haga slott i Stockholm för överläggningar för att stärka samarbetet med visionen om att fördjupa och bredda det nordiska samarbetet inom området samhällsskydd och beredskap.

 

Den första Hagadeklarationen (Haga I) antogs. Fyra år senare, 2013, antogs den andra Hagadeklarationen (Haga II), under svenskt ordförandeskap.

Deklarationen omfattar en gemensam vision; Ett robust Norden utan gränser. Visionen siktar mot ett samhälle där sårbarheten minskar, samtidigt som förmågan att hantera allvarliga olyckor och kriser och återställa funktionalitet stärks.

Prioriteringar 2019-2021

De nordiska ministrarna som ansvarar för samhällsskydd och beredskap har beslutat om utvecklingsmål för Hagasamarbetet 2019-2021.

Den nya och förändrade hotbilden har visat att arbetet med samhällsskydd och beredskap inte kan betraktas enbart i ett nationellt perspektiv, utan också kräver gränsöverskridande samarbete. Förmågan att hjälpa varandra över gränserna vid allvarliga incidenter är av stor betydelse. Haga-samarbetet är därför viktigare än på länge för att gemensamt kunna förebygga och hantera händelser.

Klimatförändringarna har bidragit till mer extrema naturhändelser, även i Norden. De nordiska räddningstjänsterna måste samarbeta kring beredskap och i det förebyggande arbetet mot större naturhändelser. De nordiska formerna för samarbete kring skogs- och naturbränder samt CBRN, kan visa vägen i EU/EES-samarbetet, men också i de globala diskussionerna.

Haga-samarbetet kommer att inriktas mot att stärka förmågan inom följande områden under perioden 2019 - 2021:

Nordiskt skogs- och naturbrandssamarbete

Samarbetet mellan de nordiska länderna ska syfta till att stärka regionens kapacitet att stödja kampen mot stora skogs- och naturbränder i Nordeuropa. Åtgärder som leder till  ökad driftskompatibilitet mellan länder vid bekämpning av bränder på marken och från luften föreslås. Resurser ska utnyttjas kostnadseffektivt och förmågan att dela resurser mellan de nordiska länderna ska stärkas.

Nordiskt samarbete kring CBRN

Komplexa CBRN-incidenter kan få mycket allvarliga konsekvenser för samhället. CBRN-händelser kan kräva stora beredskapsresurser och bygger på samarbete och samordning mellan många aktörer.

Ett nordiskt samarbete görs för att se hur vi ska resurser för att hantera allvarliga olyckor, säkerställa tillgång till expertis i Norden och samarbeta mellan olika sektorer. Syftet med samarbetet är att förebygga, upptäcka och hantera incidenter som handlar om kemiska, biologiska, radioaktiva och nukleära ämnen. Gemensamma övningar bör vara en del av arbetet, helst som en del av övningarna i EU:s civilskyddsmekanism.

Nordiskt samarbete om nödkommunikation

Effektiv ledning och samarbete vid en olycka kräver effektiv kommunikation. Norge (Emergency Network), Sverige (Rakel) och Finland (Virve) är idag sammankopplade, vilket möjliggör effektiv kommunikation och samarbete över nationella gränser. Det undersöks hur användare av andra nordiska Tetrasystems - i Danmark (Sine) och Island - också kan bidra till robust och obegränsad nödsituation och nödsamtal.

Framtida områden

Den förändrade hotbilden är komplex och svår att hantera. Det är därför viktigt att frågor kring krisberedskap och civilt försvar diskuteras på en hög politisk nivå. Ministrarna pekade därför också ut nedanstående områden att fokusera på:

  • Civilt-militärt samarbete
  • Hybridhot
  • Nordområdets betydelse (kopplat till klimatförändringar och geopolitisk betydning)

Nordiska GD-möten

Generaldirektörerna från MSB och dess nordiska motsvarigheter träffas en gång per år för att diskutera prioriterade samarbetsområden och aktuella frågor.

Ordförandeskapet för dessa möten växlar mellan de Nordiska länderna. Sverige var ordförande 2018, Norge är ordförande under 2019 och Danmark tar över 2020.

Utveckling av Haga-samarbetet

För att bidra till ett mer effektivt och strukturerat informationsutbyte och samarbete mellan de nordiska länderna inom samhällsskydd och beredskap, i hela hotskalan, har MSB tagit fram fram rapporten "Så bygger vi säkerhet i Norden". I rapporten presenteras 13 rekommendationer för att bygga ett säkrare Norden fram till 2025.

Så bygger vi säkerhet i Norden

Denna rapport var också ett underlag inför ett nordiskt seminarium i oktober 2018. Seminariet hade fokus på beroenden, sårbarheter och samarbete i den nordiska regionen och var ett bidrag till det svenska ordförandeskapet 2018 inom det nordiska Hagasamarbetet för samhällsskydd och beredskap.

Nästan 60 representanter från svenska bevakningsansvariga myndigheter, ett antal departement och från de frivilliga försvarsorganisationerna i Sverige var med på seminariet. Dessutom deltog representanter från MSB:s motsvarigheter i Danmark, Finland, Norge och Island samt från Försörjningsberedskapscentralen i Finland.

Det lades ett särskilt fokus på beroenden och samarbete inom områdena transport och logistik, energiförsörjning, hälsa och sjukvård, räddningstjänst och livsmedel. Rapporten innehåller ett antal konkreta förslag kring åtgärder för att ytterligare stärka det nordiska samarbetet inför kommande kriser och katastrofer i regionen.

Utbildning

Det finns möjlighet att söka och delta i utbildningar i andra nordiska länder som observatör genom Hagagruppen Utbildning som leds av Sverige.

Uppdrag

De nordiska länderna ska arbeta tillsammans för ett ökat nordiskt deltagande vid respektive lands utbildningar genom ett besöks- och utbytessystem.

  • Haga Train the Trainers (HTT)

    Genom projektet Haga Train the Trainers (HTT) och ekonomiskt stöd från Erasmus+ så har fler för lärare i de nordiska länderna tagit del av hur man arbetar i andra nordiska länder.

    Huvudsyftet med projektet Train the Trainers var att öka lärarnas kompetens inom olika områden inom samhällsskydd och beredskap. Genom att ta del av hur andra arbetar skapas förutsättningar för idéspridning och utveckling.

    De lärare som har deltagit i andra länders utbildning har redovisat och delat med sig av sina erfarenheter i den egna organisationen och inspirerat andra att göra liknande utbyten.
    Inom gruppen har det också utvecklats ett samarbete mellan respektive länders skolchefer. Skolcheferna träffas årligen och diskuterar gemensamma utvecklingsbehov för deras lärare. I gruppen diskuterar man även utvecklingen av utbildningsanordningar och pedagogiska utmaningar inom området.

    Om Erasmus+

  • Tidigare arbete

    2011 genomfördes ett seminarium i Danmark. Syftet var att utbyta tankar och erfarenheter för att stimulera utvecklingen av det pedagogiska arbetet och utbildningen i respektive land. Danmark hade under en tid arbetat ambitiöst med frågorna och hade många goda idéer att dela med sig av. På seminariet presenterade bland annat de pedagogiska riktlinjer och utbildningsmoduler som används inom räddningstjänstområdet.

    2012 genomfördes ett seminarium i Norge. Syftet var att utbyta tankar och erfarenheter för att stimulera utvecklingen av distansutbildning och e-lärande i respektive land. Sverige delgav sina erfarenheter från distansutbildning på grundutbildningen för brandmän, SMO. På seminariet presenterades också de nordiska länderna sina plattformar för distansutbildning.

    2013 genomfördes ett seminarium på Island. Där fortsatte arbetet med e-lärande, man diskuterade vilka hinder och möjligheter som finns med arbetssättet.

    2014 genomfördes ett seminarium i Finland. Temat var simulering, olika typer av simuleringsanläggningar besöktes, bland annat brandsimuleringshus, autentiska dockor som används vid utbildning i akut omhändertagande visades upp.

    2015 genomfördes ett seminarie i Sverige. Temat var examinationer, teoretiska och praktiska och hur de görs idag på olika utbildningar i de olika länderna. Besök gjordes på övningsfält och övriga utbildningslokaler.

    2016 genomfördes två seminarier. Ett seminarium genomfördes i Danmark, då var temat Effective learning, hur gör vi idag och hur ser vi på framtiden inom respektive land. Besök gjordes på övningsfält och övriga utbildningslokaler.

    Det andra seminariet 2016 genomfördes i Norge. Temat var hur man kan arbeta med erfarenhetsåterföring. Föredrag hölls om inträffade händelser och tillämpade metoder i utbildning. Besök gjordes på övningsfält och övriga utbildningslokaler.

    2017 och 2018 har arbetet fokuserat på att ta fram en strategi för det fortsatta arbetet inom gruppen. Fokus har varit att öka skolchefernas påverkan på den framtida utvecklingen.

    2019 ( våren) så är strategin antagen av respektive land och projektgruppen kan arbeta med att strategin realiseras.

Senast granskad: 29 oktober 2019

Kontakta

När du skickar in formuläret kommer vi att behandla dina personuppgifter för att utföra den uppgift som formuläret avser. Tänk på att det du skickar in kan bli en allmän handling.

Till toppen av sidan