Natos resiliensarbete och det svenska deltagandet

Natos civila beredskapsarbete

Natos civila beredskapsarbete syftar till att stärka alliansen resiliens, det vill säga förmågan inom ett samhälle att kunna motstå och återhämta sig från större störningar och kriser som exempelvis hybridattacker, väpnat angrepp, avbrott i kritisk infrastruktur eller naturkatastrofer.

Hanteringen av dessa typer av större störningar förutsätter både militära och civila förmågor. Inom Natos civila beredskapsarbete pekas tre grundförmågor ut som särskilt viktiga för att samhället ska fungera. Det handlar om att:

1. Säkerställa politiskt beslutsfattande och centrala ledningsfunktioner.
2. Säkerställa viktiga samhällsfunktioner.
3. Säkerställa civilt stöd till militära verksamheter.

Utifrån dessa tre grundförmågor pekas sju områden ut som särskilt viktiga för att stärka den civila motståndskraften. Dessa kallas NATO 7 Baseline Requirements for National Resiliens (7NBR) och går att läsa mer om nedan.

Inom alliansen är resiliensarbetet ett gemensamt åtagande för de allierade men ett nationellt ansvar. Det innebär att Natos primära roll inom detta område är att stödja de allierad genom att bland annat identifiera sårbarheter, utvärdera och föreslå förbättringar till medlemsländerna inom civil beredskap.

Den civila beredskapen är en central pelare för Natos kollektiva försvarsförmåga och resiliensfrågorna har under senare år vuxit i betydelse. Exempelvis lyfts vikten av resiliens mot både militära och icke-militära hot i Natos strategiska koncept från 2022 flertalet gånger.

NATO Baseline requirement for national resilience

Nato har identifierat sju civila förmågor, så kallade NATO Baseline Requirements for National Resilience (NBR), som är särskilt prioriterade områden för att stärka den civila motståndskraften.

Natos sju identifierade förmågor:

1. Säkerställande av politiskt beslutsfattande och centrala ledningsfunktioner.
2. Resilient energiförsörjning.
3. Effektiv hantering av okontrollerade befolkningsrörelser.
4. Resilienta system för livsmedels- och dricksvattenförsörjning.
5. Hantering av stora masskadeutfall och hälsokriser.
6. Resilienta civila kommunikationssystem.
7. Resilienta transportsystem.

Dessa förmågor ska utgöra en central utgångspunkt i Sveriges nationella arbete med att utveckla krisberedskapen och det civila försvaret. Det är också ett viktigt ingångsvärde i arbetet med skydd av samhällsviktig verksamhet. Förmågorna har också stor likhet med ett antal områden som är prioriterade för utvecklingen av det svenska civila försvaret.

Mer information om det svenska civila beredskapsarbetet

Resilience Committee

Resilience Committee (RC) är Natos högsta organ för civila beredskapsfrågor. Resilience Committee ersatte våren 2022 den föregående kommittén, Civil Emergency Planning Committee (CEPC). Resilience Committees roll är policyinriktande och rådgivande till North Atlantic Council (NAC), och är sammanhållande inom Nato för bland annat civil beredskapsplanering, skydd av samhällsviktiga funktioner, civilt stöd vid omfattande olyckor och kriser samt Natos hantering av hybrid- och terrorhot. Under Resilience Committee finns sex tematiska planeringsgrupper:

1. Planeringsgruppen för hälsofrågor (Joint Health Group).
2. Planeringsgruppen för livsmedels- och jordbruksfrågor (Food and Agriculture Planning Group).
3. Planeringsgruppen för energifrågor (Energy Planning Group).
4. Planeringsgruppen för civila kommunikationer (Civil Communications Planning Group).
5. Planeringsgruppen för civilskyddsfrågor(Civil Protection Group).
6. Planeringsgruppen för transportfrågor (Transport Group).

Svenskt deltagande i Natos civila beredskapsstrukturer

Sverige representeras av ett antal myndigheter i Natos civila beredskapsarbete och deltar på inbjudan i planeringsgruppernas arbete där myndigheter verkar inom ramen för sitt uppdrag. Samarbetet i de civila planeringsgrupperna erbjuder möjligheter till ömsesidigt erfarenhetsutbyte kring hur olika länder arbetar för att stärka den samhälleliga motståndskraften i förhållande till Natos riktlinjer för civil förmåga. Svenska myndigheter förväntas utifrån raminstruktionen att omhänderta lärdomar från det civila beredskapsarbetet med Nato i sina respektive myndigheters arbete med krisberedskap och civilt försvar.

På bilden visas den civila beredskapsstrukturen inom Natosamarbetet där även svenska deltagande myndigheter återges.

Visa större bild

På bilden visas den civila beredskapsstrukturen inom Natosamarbetet där även svenska deltagande myndigheter återges. Stäng bild

Euro-Atlantic Disaster Response and Coodination Centre

Euro-Atlantic Disaster Response and Coordination Centre (EADRCC) är den funktion inom Nato som koordinerar katastrofinsatser och håller samman civil rapportering. Centret samlar personal från flera länder och bedriver även civil övningsverksamhet där Sverige kan bidra in. MSB är nationell kontaktpunkt för EADRCC, där tjänsteman i beredskap (TiB) är den huvudsakliga kontakten för förfrågningar från länder i behov av stöd. Under senare år har förfrågningar skickats ut kopplat till covid-19-pandemin, kriget i Ukraina samt vid jordbävningarna i Turkiet och Syrien.