Till innehåll på sidan

Ansvar och roller för bränder i skog och mark

Beredskapen för bränder i skog mark utgörs av ett system på lokal, regional, nationell och EU-nivå.

Grundberedskapen för släckning och förebyggande arbete utgörs av kommunal räddningstjänst som kan förstärkas av andra. Exempelvis kan staten och andra länder inom EU stötta med extra resurser och funktioner för att hantera en skogsbrand. Fler aktörer arbetar även förebyggande för att förhindra att bränder bryter ut.   

Kommunal räddningstjänst

Vid en skogsbrand är det den kommunala räddningstjänsten som ansvarar för och leder räddningsinsatsen brandsläckningen. Den kommunala räddningstjänsten arbetar även med  förebyggande åtgärder för att minska risken för bränder genom att till exempel genomföra olika informationskampanjer eller utfärda lokala eldningsförbud.

Kommunen

Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som bor, jobbar eller turistar i kommunen får den information och det stöd de behöver. Vid en större skogsbrand kan det till exempel handla om att upprätta trygghetspunkter där medborgare kan få aktuell information, enklare sjukvård eller något att äta. Kommunen ska också se till att till exempel barn- och äldreomsorg, skola, och dricksvattenförsörjning fungerar även under samhällsstörningar. Många kommuner samarbetar för att få tillgång till mer resurser och därmed öka sin förmåga.

Länsstyrelsen

Vid större skogsbränder eller andra samhällsstörningar som berör flera kommuner samarbetar räddningstjänsterna med varandra. Länsstyrelsens uppdrag är bland annat att samordna kommunernas krishantering och information till allmänheten. De har också det geografiska områdesansvaret på regional nivå. Länsstyrelsen kan även utfärda eldningsförbud för hela eller delar av länet, utse gemensam räddningsledare för flera kommuner eller vid omfattande räddningsinsatser ta över ansvaret för räddningstjänsten. Länsstyrelsen underlättar kontakten mellan kommunerna och statliga myndigheter. Det kan bland annat handla om att mäkla förstärkningsresurser som Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap förfogar över eller, efter regeringens beslut, prioritera och inrikta statliga och internationella resurser som ställs till förfogande.

Länsstyrelsen har produktionsansvaret för skogsbrandsbevakning med flyg (skogsbrandflyg) inom sitt län. Utifrån beslutad inriktning från MSB fattar Länsstyrelsen beslut om omfattningen av bevakningen och hur ofta bevakning ska utföras.

Skogsbrandsbevakning med flyg

Nationella myndigheter

Flera myndigheter har viktiga roller inför och under en skogsbrand. Lantmäteriet, Trafikverket, SMHI, Skogsstyrelsen med flera kan ge värdefullt stöd vid en skogsbrand, liksom frivilligorganisationer som Röda korset och Hemvärnet. Om det blir aktuellt med avspärrningar eller utrymningar bistår Polismyndigheten. Sjöfartsverkets sjö- och flygräddningscentral (JRCC) stödjer med flygsamordning vid omfattande bränder. Kustbevakningen kan bidra med lägesbilder och kartunderlag såväl under som i utredningen av skogsbränder. De kan också direkt leda och fördela resurser som flygande resurser. Försvarsmakten kan bidra med stöd från luften, bland annat med helikoptrar, lednings- och sambandsstöd samt logistik och drivmedel för flygande resurser.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)

Vid större bränder i skog och mark har MSB som vid alla större samhällsstörningar, en samordnande och stödjande roll. När det kommer till skogbrand har vi särskilt anpassade förstärkningsresurser. Vi arbetar även förbyggande genom exempelvis utbildningar och vägledningar. 

Förebyggande stöd – innan branden startar

MSB stödjer aktörerna i förberedelsen för olyckor och kriser bland annat genom utbildning, vägledning och rådgivning. Det gör vi för att kommunernas räddningstjänster och länsstyrelser ska ha en god beredskap att begränsa och hantera konsekvenserna vid exempelvis en skogsbrand. MSB stärker räddningstjänstens kunskaper i användandet av flygande resurser, tillhandahåller erfarenhets- och kunskapsöverföring från tidigare skogsbränder och vägleder kommuner och länsstyrelser i att bedöma behovet av, besluta om och kommunicera ett eldningsförbud.

MSB ansvarar även för övergripande inriktning, finansiering och uppföljning av skogsbrandflyget i landet. Skogsbrandflygets uppgift är att i ett tidigt skede upptäcka bränder i skog och mark.

Underlag och analys

När en stor brand inträffar eller flera bränder pågår samtidigt behöver de som arbetar med händelsen samlad information om läget och bedömningar utifrån ett nationellt perspektiv för att kunna fatta väl avvägda beslut om åtgärder. MSB följer och analyserar läget på kort och lång sikt och delar information med de som arbetar med händelsen. Det kan exempelvis vara underlag om behov av resurser eller förbyggande åtgärder utifrån från de konsekvenser som en analys av brandriskprognoserna ger. Vid behov tar vi fram samlade nationella lägesbilder och kartunderlag som vi delar med regeringen och andra, exempelvis länsstyrelser och kommunal räddningstjänst.

Nationell lägesbild

Brandriskprognoser

För att kunna hantera och följa riskutvecklingen finns det dagliga brandriskprognoser som för kommande sex dagar ger en prognos över brandrisken. Utifrån denna information kan beredskapsåtgärder och taktisk utformning av insatser anpassas lokalt. Nationellt är prognoserna underlag för till exempel val av placering av de flygande resurserna. MSB tillhandhåller också ett underlag för hur brandbenägen skogen är som kan ge stöd för planering av insatser eller andra riskhanteringsåtgärder.

Brandriskprognoser och brandriskkartor

Utveckling och forskning

MSB sammanställer och analyserar olika underlag som till exempel de händelserapporter som de kommunala räddningstjänsterna sänder till MSB. Underlag och analyser utifrån händelserapporterna är en viktig del i de beslut om olika utveckling- och forskningsprojekt som MSB genomför, deltar i eller stödjer på olika sätt. 

Aktörsgemensam hantering

En större skogsbrand kan utvecklas till en mer allvarlig samhällsstörning. I den typen av situationer ser MSB till att ansvariga myndigheters åtgärder samordnas, att tillgängliga resurser används där de behövs mest och att det finns samlad information till allmänheten. Ett verktyg för samordning som MSB tillhandhåller är samverkanskonferenser. På samverkanskonferenser delas information, deltagarna kan komma överens om en gemensam inriktning för hur arbetet ska göras, säkerställa en samlad kriskommunikation till allmänheten eller exempelvis fördela nationella resurser. På sajten Krisinformation.se som MSB driver finns samlad och kvalitetssäkrad information.

krisinformation.se

Insatser

När den kommunala räddningstjänstens och regionens resurser är uttömda eller inte räcker till, kan MSB stödja med förstärkningsresurser, som kan innefatta både kompetens och materiel. Vi har insatspersonal som kan stärka upp med kompetens inom exempelvis samverkan och ledning och kriskommunikation. För att bekämpa skogsbränder har vi särskilda förstärkningsresurser som kan användas, såsom helikoptrar, mindre skopande flygplan, skogsbrandsdepåer och högkapacitetspumpar.

Förstärkningsresurser för skogsbrand

EU

Flera EU-länder har ställt nationella förstärkningsresurser inom skogsbrand till varandras förfogande, såsom flygande resurser och marktrupper.

De senaste årens stora skogsbränder, när det varit stora bränder i flera länder samtidigt, har visat att det behövs ytterligare insatskapacitet, utöver de nationella förstärkningsresurserna. Därför pågår ett utvecklingsarbete för att skapa resurser i rescEU, som är EU-gemensamma resurser som syftar till att förstärka EU:s beredskaps- och insatskapacitet inom bland annat skogsbrand. Sverige har ställt två mindre skopande flygplan och sex helikoptrar till EU:s förfogande och får genom det en stor del av beredskapskostnaderna betalda genom rescEU.

MSB är kontaktpunkt gentemot EU:s civilskyddsmekanism. Det innebär att vi både tar emot förfrågningar och erbjuder hjälp till drabbade länder, samt vid behov förmedlar stöd från andra länder till Sverige.
Sverige deltar också i de sammanhang där EU arbetar med att förebygga skogsbränder.

EU och civilskyddssamarbetet

Senast granskad: 26 juni 2020

Kontakta

När du skickar in formuläret kommer vi att behandla dina personuppgifter för att utföra den uppgift som formuläret avser. Tänk på att det du skickar in kan bli en allmän handling.

Till toppen av sidan