Till innehåll på sidan

Tillsynsprocessen enligt enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE)

Tillsynsprocesen enligt LBE kan liknas vid andra tillsynprocesser enligt exempelvis LSO eller Miljöbalken. Det är en systematisk och återkommande process bestående av fyra olika steg: planering, genomförande, följa upp/utvärdera och förbättra.

Målgruppen för detta innehåll är primärt kommunen som är tillsynsmyndighet enligt LBE, men vissa delar kan även vara intressanta för verksamhetsutövaren att ta del av. Huvuddelen av dessa sidor behandlar det som i tillsynsprocessen tillhör genomförandefasen och är här anpassad till LBE.

Mer information kring processen i allmänhet finns bland annat i MSB:s publikation Kommunal tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor.

Mer information kring processen i allmänhet finns bland annat i MSB:s publikation Kommunal tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor.

Planeringsfasen

Planering av tillsynen innefattar både en övergripande inriktning under en tidsperiod och en tillsynsplan för det enskilda året där respektive tillsynsobjekt identifieras.

Tillsynsplanen kan innehålla följande:

  • Beskriva vilka mål och syften som finns med tillsynen
  • Synliggöra vilka behov som finns av tillsyn
  • Visa vilka resurser som behövs för tillsynen
  • Visa vilken kompetens som behövs för tillsynen
  • Visa hur tillsynen finansieras
  • Beskriva hur tillsynen ska samordnas med annan tillsyn
  • Beskriva omfattningen med tillsynen

Prioritering

Tillsynsplaneringen innefattar också att prioritera vilka objekt som ska besökas och det arbetet förutsätter att man inhämtar olika underlag. Exempel på prioriteringsgrunder kan vara:

  • Anläggningens riskpotential
  • Risker för tredje man
  • Erfarenheter från tidigare besök
  • "Tips"
  • Tid sedan förra tillsynen
  • Ändrad verksamhet
  • Inte rättat sig efter föreläggande
  • Underrättelse om brott
  • Uppföljning av egen tillsyn
  • Nytt eller gammalt tillstånd
  • Omvärldsbevakning, olyckor och incidenter

Val av tillsynsmetod

Vid prioritering kan man också ta ställning till vilken typ av tillsynsmetod som kan vara lämplig att använda för respektive tillsynsobjekt. Tillsynen kan vara regelbunden tillsyn på plats, antingen anmäld eller oanmäld, För vissa verksamheter kan så kallad "skrivbordstillsyn" fungera där man inte gör ett fysiskt besök på plats. Tillsynen kan också vara utifrån tema eller typ av verksamhet eller bygga på inträffade händelser eller på indikationer av brister.

Genomförandefasen

Själva genomförandet av ett tillsynsbesök kan delas in i förberedelser, besök och arbete efter tillsynsbesöket.

Förberedelser inför tillsynsbesöket

Förberedelserna kan bestå av följande moment:

Inläsning

Inläsning kan bestå av att gå igenom nuvarande tillstånd och även protokoll från föregående tillsyner.

Samordning mot annan lagstiftning

Samordning av tillsynen enligt olika lagstiftningsområden eller tillsynsmyndigheter är viktig för att tillsynen ska bli effektiv, men även för att den tillsynspliktiga verksamheten inte ska störas mer än nödvändigt. Exempel på samordning utifrån LBE som kan ske är med Länsstyrelsen utifrån Sevesolagstiftningen. Inom kommunen kan samordningen ske med exempelvis LSO eller Miljöbalken.

Bokning

Vid tillsynsbesöket är det viktigt att rätt personer finns på plats och därför lämpligt att komma överens med verksamhetsutövaren om lämpligt datum. Primärt är det tillståndshavare och föreståndare som behöver närvara, men det kan även finnas andra som är aktuella. Om tillsynen sker oanmäld finns risken att rätt personer inte är på plats vid besöket.

När man sedan skickar en skriftlig kallelse är det lämpligt att den kortfattat återger syftet med tillsynen samt information om överenskommet datum, tid och plats.

Med verksamhetsutövare avses tillståndshavare enligt LBE, ägare eller nyttjanderättshavare.

Besök på plats

Här beskrivs ett exempel på upplägg och innehåll vid ett tillsynsbesök.

1. Inledning

Inledningen kan bestå av följande innehåll:

  • Presentation av deltagarna och säkerställa att rätt personer är med.
  • Förklara syftet med besöket.
  • Berätta om besökets upplägg och vad man vill se.
  • Låta verksamhetsutövarens berätta övergripande om verksamheten och dess hantering av brandfarliga eller explosiva varor.

2. Kontroll av dokumentation, organisation med mera
Kontroll av dokumentation med mera kan innebära att man tar upp och kontrollerar följande punkter:

  • Tillstånd enligt LBE
  • Föreståndare och föreståndarorganisation
  • Att klassning av explosionsfarlig miljö är genomförd vid hantering av brandfarliga gaser och vätskor enligt SRVFS 2004:7
  • Att klassningsplaner är framtagna vid hantering av explosiva varor enligt (MSBFS 2019:1.
  • Om det har skett några olyckor och tillbud och hur dessa har följts upp
  • Riskutredning
  • Rutiner och instruktioner
  • Kompetens
  • Egenkontroll
  • Föregående tillsyn

3. Praktisk genomgång och rundvandring

En rundvandring på området eller i lokalerna görs där man exempelvis kontrollerar följande:

  • Allmän ordning
  • Tillträdesskydd
  • Skyltning
  • Klassningsplaner
  • Hantering
  • Förvaring

4. Sammanfattning och avslutning
Mötet avslutas lämpligtvis med att tillsynsmyndigheten sammanfattar gjorda iakttagelser och att kontrollera fakta. Tillsynsmyndigheten redogör också för vad som händer vidare i ärendet med tjänsteanteckningar och hur eventuella brister kommer att följas upp.

Arbete efter tillsynsbesöket

Efter att tillsynsbesöket har genomförts skriver tillsynsmyndigheten en sammanfattning av vad som framkommit vid besöket (tjänsteanteckningar). Det är viktigt att dessa kommuniceras på rätt sätt. I de fall de förekom brister vid tillsynsbesöket behöver dessa följas upp. Nedanstående flöde beskriver hur MSB arbetar i sin tillsyn utifrån LBE.

Om tjänsteanteckningar

Notera att tjänsteanteckningar inte är ett myndighetsbeslut. Det ska alltså inte finnas bindande krav mot verksamhetsutövaren i dessa anteckningar. Tjänsteanteckningar är formellt sett just en tjänsteanteckning som utgör en sammanfattning av vad som framkommit vid tillsynsbesöket, det vill säga beskrivning av objektet, att lagen följs, frågor till den objektansvariga och dennes svar, förklaringar och dylikt.

Ofta finns det ett visst utrymme för dialog mellan tillsynsmyndigheten och verksamhetsutövaren innan tjänsteanteckningarna fastställs. Om tillsynen inte föranleder någon anmärkning eller om de brister som upptäckts omedelbart rättas till så är tillsynen oftast avslutad i och med att tjänsteanteckningarna kommunicerats och därefter färdigställts.

Redovisande av brister

När tillsynsförrättaren i tjänsteanteckningarna redovisar brister kan det hända att verksamhetsutövaren säger sig vara villig att åtgärda de konstaterade bristerna. Om det är troligt att verksamhetsutövaren kommer att vidta nödvändiga åtgärder kan tillsynsmyndigheten ge honom eller henne möjlighet att frivilligt åtgärda bristerna.

Eftersom det handlar om muntliga uppgifter som lämnas i tillsynsärendet och som kan påverka ärendets utgång ska man dokumentera vad verksamhetsutövaren uppgett om sin avsikt att självmant åtgärda bristerna och även den uppskattade tiden i en tjänsteanteckning. Tjänsteanteckningen ska tillföras ärendet.

Uppföljning att bristerna åtgärdats

Tillsynsförrättaren ska därefter kontrollera om bristerna åtgärdats inom den angivna tiden. Vid mindre brister kan uppföljningen ske exempelvis vid nästa tillsyn, i annat fall avslutas tillsynen. Kvarstår bristerna efter den tid som den enskilde uppgett bör ett föreläggande utfärdas.

Läs mer på sidorna om Föreläggande, förbud, vite och återkallande av tillstånd

Om brister i hanteringen upptäcks vid tillsyn har tillsynsmyndigheten möjlighet att besluta om föreläggande till tillsynsobjektet för att denne ska åtgärda bristerna. I de flesta fall, då tillsynsförrättaren och verksamhetsutövaren är överens om att åtgärderna ska vidtas, kan det troligen vara tillräckligt att skriva tjänsteanteckningar där det framgår vad som har överenskommits och att objektsägaren meddelat vad denne avser att åtgärda.

Om LSO-tillsyn sker samtidigt

I de fall LSO-tillsyn genomförts samtidigt med LBE-tillsyn och tjänsteanteckningar skrivs i samma dokument är det viktigt att skilja på de olika lagstiftningsområdena i anteckningarna. Skriv gärna anteckningarna från LBE-området och LSO-området under separata rubriker eller avsnitt.

Kommunikation

I 25 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om kommunikation. När tillsynsförrättaren är klar med utredningen måste tillsynsförrättaren, innan ett föreläggande kan utfärdas, kommunicera tredjemansuppgifter, det vill säga uppgifter som inkommit från någon annan än verksamhetsutövaren själv och som påverkar det tilltänkta beslutet, med den som föreläggandet kommer att riktas mot. Parten (verksamhetsutövare eller ägare) ska både underrättas om uppgiften som har betydelse för beslutet och ges tillfälle att lämna sina synpunkter på uppgiften.

Inhämtande av uppgifter

Tillsynsmyndigheten själv räknas som tredje man i lagens mening. Om tillsynsförrättaren har hämtat relevanta uppgifter från ett annat ärende hos nämnden eller en annan nämnd ska uppgifterna kommuniceras. Iakttagelser som tillsynsförrättaren gjort vid tillsynsbesöket och som finns antecknade i till exempel tjänsteanteckningar ska också kommuniceras. Uppgifterna behöver dock inte kommuniceras om de inte har någon som helst relevans för beslutet eller om man inte tänker utfärda ett för verksamhetsutövaren negativt beslut, till exempel om man bedömer att verksamhetsutövaren beaktar sina skyldigheter enligt LBE och att det inte finns någon anledning att anmärka på verksamheten och därmed lägger ärendet till handlingarna.

Följa upp, utvärdera och förbättra

Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten.

Följa upp och utvärdera

Med uppföljning avses en värderingsfri, regelbunden och fortlöpande insamling av information om en verksamhet. Insamlandet av informationen är en aktivitet som bör ske enligt fasta rutiner. Det övergripande syftet med att samla in informationen är att se hur verksamheten utvecklas och stämma av om de uppsatta målen under en viss tidsperiod uppnåtts.

Utvärdering sker till skillnad från uppföljningar inte fortlöpande utan vid särskilda tillfällen när man vill göra en djupare analys och bedöma något särskilt utvalt område inom tillsynsverksamheten. Med utvärdering avses att man reflekterar över verksamheten och gör en bedömning av det uppnådda resultatet utifrån ett antal i förväg uppsatta kriterier. För att kunna göra en bedömning är det viktigt att information och data har inhämtats på ett metodiskt sätt.

Förbättra

Det fjärde steget i tillsynsprocessen är analys och förbättring av verksamheten. Uppföljningar och utvärderingar kommer som tidigare nämnts att utgöra underlag för förbättringar och utveckling av verksamheten. För arbetet inom LBE innebär det bland annat att nya ingångsvärden analyseras för att sedan tas med i kommande planering av tillsynsverksamheten.

Förbättring blir därmed en del av den fortsatta tillsynsprocessen.

Senast granskad: 17 maj 2019

Kontakta

När du skickar in formuläret kommer vi att behandla dina personuppgifter för att utföra den uppgift som formuläret avser. Tänk på att det du skickar in kan bli en allmän handling.

Till toppen av sidan