Till innehåll på sidan

CLP-förordningen

CLP-förordningen innehåller reglerna för klassificering, märkning och förpackning av kemiska produkter i Sverige och inom EU. Förordningen gäller alla ämnen och blandningar samt explosiva föremål som sätts på EU:s marknad.

CLP står för Classification, Labelling and Packaging, och EU-förordningen har nummer 1272/2008. Förordningen innehåller de regler som gäller inom EU för klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar. Den omfattar de flesta farliga egenskaper som kemiska produkter kan ha, inklusive explosiva, brandfarliga, oxiderande och andra reaktiva egenskaper. Syftet med CLP är att arbetstagare och konsumenter ska ges information om kemiska produkters farliga egenskaper.

Sedan CLP-förordningen publicerades har den uppdaterats ett antal gånger genom så kallade ATP:er. ATP står för Adaptation to Technical Progress, och uppdateringarna sker bland annat för att genomföra nya reviderade utgåvor av GHS, se nedan. Den europeiska kemikaliemyndigheten ECHA publicerar löpande dessa ändringsförordningar och konsoliderade utgåvor av CLP-förordningen. Hos ECHA finns även vägledning till CLP.

I Sverige är Kemikalieinspektionen ansvarig myndighet för CLP, och MSB assisterar dem på sina expertområden fysikaliska faror och transport av farligt gods.

CLP och GHS

CLP-förordningen är EU:s genomförande av FN:s Globalt Harmoniserade System för klassificering och märkning av kemikalier, GHS. Avsikten med GHS är att samma system så småningom ska gälla i hela världen. MSB deltar tillsammans med KemI i diskussionerna inom FN för att förbättra GHS. Utöver representanter för många av världens länder deltar även internationella branschorganisationer i arbetet.

I december varje jämnt årtal antas en ny reviderad utgåva av GHS. De nya utgåvorna av GHS införs så småningom i CLP genom egna EU-förordningar, ATP:er se ovan, med något års förskjutning. Genom att hålla sig ajour med utvecklingen inom GHS kan man alltså få en uppfattning om förväntade framtida förändringar i CLP.

Särskilda CLP-regler

CLP innehåller vissa regler som är av särskild relevans för MSB:s ansvarsområden. Det gäller bland annat i vilka fall CLP-piktogrammen får ersättas med märkning enligt reglerna om transport av farligt gods, och hur märkning av explosiva varor ska ske.

Se mer under rubrikerna Transportmärkning och CLP samt CLP-märkning av explosiva varor.

CLP:s påverkan på andra regelverk

Genomförandet av CLP-förordningen har påverkat utformningen av flera andra regelverk. Det gäller bland annat Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker där kraven på märkning av förpackningar och rörledningar samt skyltning anpassats till CLP. Även Seveso-reglerna har anpassats till klassificeringen enligt CLP.

CLP-märkning av explosiva varor

CLP-förordningen (EU-förordning 1272/2008) innehåller bestämmelser för klassificering, märkning och förpackning av kemiska produkter, och omfattar bl.a. explosiva ämnen, blandningar och föremål. Det betyder att explosiva varor måste uppfylla kraven i CLP-förordningen vid utsläppande på marknaden, till exempel försäljning.

Omfattning av CLP-förordningen

CLP-förordningen omfattar alla explosiva varor som tillhör Klass 1 enligt reglerna för transport av farligt gods (t.ex. ADR och RID). Den riskgrupp som tillordnats produkten enligt transportregelverken gäller också för CLP-förordningen, förutsatt att samma (transport)förpackning tillhandahålls även för överlåtelse. Explosiva varor som omfattas av regelverken om transport av farligt gods omfattas inte av CLP-förordningen så länge de är under transport (enligt Artikel 1.6).

Särskilda märkningsbestämmelser för explosiva varor

Enligt Artikel 23 i CLP-förordningen ska explosiva varor där avsikten är en explosiv eller pyroteknisk effekt endast märkas för explosionsfaran (alltså inte för hälso- och miljöfaror).

Observera dock att detta endast gäller märkningen – inte klassificeringen. (Hälso- och miljöfaror ska t.ex. anges i säkerhetsdatabladen.)

Enligt 2.1.2.4 i förordningens bilaga 1 ska explosiva varor som omförpackas eller överlåts i oförpackat skick klassificeras (testas) igen, alternativt märkas som riskgrupp 1.1 enligt 2.1.3 i samma bilaga.

CLP-märkning och transportmärkning

Enligt Artikel 33 i CLP-förordningen behöver förpackningar som är märkta enligt reglerna om transport av farligt gods inte märkas enligt CLP-förordningen, såvida de inte utgör den enda förpackningen. Innerförpackningarna ska dock märkas enligt CLP-förordningen. Om transportförpackningen däremot är den enda förpackningen ska den märkas enligt CLP-förordningen och enligt transportregelverken.

CLP:s faropiktogram GHS01 (briserande bomben i röd ram mot vit bakgrund) behöver inte anges på transportförpackningen om den orangea varningsetiketten för explosionsfara (som i de flesta fall innehåller briserande bomben) enligt transportregelverken anges där.

Läs mer under rubriken Transportmärkning och CLP

Kravet i 14 § LBE

Enligt 14 § lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) ska den som tillverkar, överför, importerar eller släpper ut explosiva varor på marknaden, genom märkning eller på annat sätt lämna uppgifter för att bedöma riskerna för explosion och dess konsekvenser. Märkning för explosionsfaran i enlighet med CLP-förordningen anses av MSB även uppfylla kravet i 14 § LBE. Det finns dock även andra sätt att uppfylla kravet i LBE.

Läs mer om märkning av explosiva varor enligt LBE

Kontakt

Det är Kemikalieinspektionen som är behörig myndighet för CLP-förordningen i Sverige. Kontakta Kemikalieinspektionen vid generella frågor om förordningen.

Till Kemikalieinspektionens sidor om CLP

MSB bistår Kemikalieinspektionen i frågor om förordningens fysikaliska faror, bland annat explosionsfaror.

För frågor om CLP-förordningen vad gäller explosiva varor, kontakta MSB:s handläggare Lorens van Dam,.

Kontakt

Lorens van Dam
010-240 43 44

Transportmärkning och CLP

Både CLP-förordningen och regelverken för transport av farligt gods (ADR, RID etc.) ställer krav på märkning av förpackningar med farliga kemiska produkter. I artikel 33 i CLP-förordningen anges vad som gäller för förpackningar som omfattas av båda dessa regelverk.

Undantag för transportförpackningar

Grundprincipen i CLP-förordningen är att alla förpackningar ska märkas enligt kraven i CLP, dvs. inner-, ytter- och eventuella mellanförpackningar. Då ytterförpackningen ofta också är transportförpackningen, gäller dock följande undantag:

Om ytterförpackningen märkts i enlighet med reglerna för transport av farligt gods (t.ex. ADR eller RID) behöver den inte märkas enligt CLP överhuvudtaget, förutsatt att den innehåller innerförpackningar som märkts enligt CLP. ”Märkts enligt reglerna för transport av farligt gods” behöver inte innebära att den märkts med varningsetiketter för någon fara, utan även t.ex. märkning för reducerad/begränsad mängd (”exempted/limited quantity”) enligt ADR/RID räknas. Detta enligt ECHA:s vägledningsdokument ”Vägledning om märkning och förpackning enligt förordning (EG) 1272/2008”.

Varningsetiketter för transport istället för CLP-piktogram

I de fall då ytterförpackningen måste märkas enligt CLP-förordningen för att den är den enda förpackningen, eller för att man frivilligt väljer att göra detta, kan CLP-piktogrammen utelämnas om det finns varningsetiketter enligt ADR/RID på förpackningen som gäller samma fara. Detta innebär att behållare, t.ex. IBC-behållare, på arbetsplatser kan ha varningsetiketter för transport istället för CLP-piktogram, eller både och. Även konsumentförpackningar kan ha sådan märkning, även om det troligen inte är särskilt vanligt. Den övriga CLP-märkningen (signalord, faro- och skyddsangivelser m.m.) ska dock återfinnas på förpackningen även om piktogrammen ersatts med varningsetiketter.

Varningsetiketter på samlingsbild

Senast granskad: 4 juni 2019

Kontakta

När du skickar in formuläret kommer vi att behandla dina personuppgifter för att utföra den uppgift som formuläret avser. Tänk på att det du skickar in kan bli en allmän handling.

Till toppen av sidan