Till innehåll på sidan

Systematiskt säkerhetsarbete i skolan

Att arbeta systematiskt med säkerhetsarbete i skolan kan låta avancerat. I grund och botten handlar det om att ta reda på hur skaderiskerna ser ut, åtgärda dem och följa upp att åtgärderna fungerar så som det var tänkt. Om och om igen. Säkerhetsarbete blir aldrig färdigt utan det måste pågå hela tiden.

En cirkel som beskriver stegen i systematiskt säkerhetsarbete

Systematiskt säkerhetsarbete i skolan kan beskrivas som en process i fem steg:

  1. Kartlägga
  2. Analysera
  3. Åtgärda
  4. Utvärdera
  5. Förbättra

Även om det är rektorn som har ansvaret för arbetsmiljön så är det viktigt att både personal och elever på skolan deltar i det systematiska säkerhetsarbetet. De kan delta i kartläggning, rapportera risker, ge förslag på åtgärder och lämna synpunkter i samband med utvärdering av åtgärder.

  • Kartlägga

    För att förebygga skador i skolan behöver man veta var när och hur skador inträffar. Man behöver kartlägga i vilka miljöer skadorna inträffar, vilka grupper av barn som är mest utsatta och vilka typer av skador som är vanligast. Kunskap om detta kan man få på många olika sätt.

    Ett sätt är att använda sig av generell statistik om barns skador och utifrån den dra slutsatser om lokala förhållanden. Eftersom fallolyckor är den absolut vanligaste orsaker till skador i skolan nationellt, kan man på goda grunder utgå ifrån att det gäller också den egna skolan.

    Genom att använda information från den egna skaderapporteringen kan få veta var de största skaderiskerna finns just på den egna skolan. När en skada inträffar fylls vanligen en skaderapport i, digitalt eller på papper, av någon ur skolpersonalen. Skaderapporten är ett viktigt verktyg för åtgärder och uppföljning. Den bör vara signalen som startar en serie av handlingar enligt en specifik rutin för vilka som ska informeras, vem som ska agera och vad som ska åtgärdas innan den inträffade händelsen kan betraktas som åtgärdad och avslutad. Incidenter och "nästan-händelser" bör också rapporteras så att man kan förebygga en potentiell olyckshändelse i framtiden.

    Exempel på skaderegistreringsrapport i systemet OSISAllvarliga tillbud och skador ska anmälas till Arbetsmiljöverket. Skaderapporterna kan sammanställas så att man får en samlad bild av var, när och hur skador inträffar vid skolan och på så sätt utgöra en del av kartläggningen av risker i och omkring skolan.

    Vid en del skolor genomförs trygghetsvandringar. Syftet är att kartlägga förskolans inom- och utomhusmiljö utifrån ett trygghets- och säkerhetsperspektiv. Man kan identifiera dels platser där olyckor och incidenter kan inträffa, dels platser och situationer där trakasserier och kränkande behandling kan förekomma. Involvera gärna barn och föräldrar i detta arbete.

    Det är viktigt att återkoppla information till de som varit inblandade i en kartläggning. Efter en skaderapport bör berörda som till exempel eleven, rapporterande personal och föräldrar få veta vad som hände efter rapporten, om något åtgärdats eller om en handlingsplan tagits fram. Detsamma gäller då man identifierat fel och brister vid en trygghets- och säkerhetsvandring.

  • Analysera

    Det är viktigt att skaderapporter inte hamnar i en pärm och glöms bort. Det är därför det ska finnas rutiner.

    I rutinerna ska det framgå:

    • vem som ska ta del av rapporten
    • vem eller vilka som ansvarar för att åtgärder vidtas
    • hur återkoppling och uppföljning ska ske.

    Sammanställningar av skaderapporterna kan också ge ett underlag för att lära av skador för framtiden. Om skolan eller kommunen använder någon form av IT-baserat skaderegistreringssystem kan det vara lättare att ta fram statistik ur dessa data med vissa tidsintervaller. Denna sorts statistik kan ge en mer differentierad skadebild utifrån lokala förhållanden. Kanske finns det platser där barn skadas ofta eller typer av skador som man kan upptäcka i den lokala statistiken som kan åtgärdas.

  • Åtgärda

    Då man kartlagt olycksriskerna i och omkring den egna skolan exempelvis genom sammanställning och analys av skaderapportering och regelbundna trygghets- och säkerhetsvandringar så gäller det att ta fram en plan för åtgärder.

    Vissa skaderisker kan åtgärdas direkt: Har ett barn ramlat ned från en klätterställning och slagit huvudet i en sten kan stenen plockas bort. Andra skaderisker som kartlagts kan kräva en kort- eller långsiktig handlingsplan. Oavsett om en skaderisk åtgärdas på kort eller lång sikt bör man ta i beaktande att det kan finnas många alternativa strategier för att minska risken.

    En modell som man ofta använder i dessa sammanhang är Haddons tio åtgärdsstrategier:

    1. Eliminera, till exempel. såga ned ett klätterträd där ett barn har ramlat ned.
    2. Separera, till exempel leda biltrafiken en annan väg än framför skolans entré.
    3. Isolera, till exempel sätta upp ett stängsel runt en damm där barn kan trilla i.
    4. Modifiera, till exempel lägga ett bättre underlag som dämpar fall vid en lekställning.
    5. Utrusta, till exempel låta alla barn på förskolan ha hjälm utomhus för att undvika huvudskador vid fall.
    6. Träna och instruera, till exempel simundervisning.
    7. Varna, till exempel ljussignaler vid övergångsställen.
    8. Övervaka, till exempel rastvakter.
    9. Rädda, till exempel. första hjälpenutbildning för lärare.
    10. Lindra och återställa, till exempel krisplaner.

    En säker miljö i och omkring skolan innebär inte per automatik en tråkig och fattig miljö. Men hjälp av Haddons åtgärdsstrategier kan man få hjälp med att hitta lösningar för att göra omgivning säker utan att man för den skull tar bort sådant som är roligt och utmanande för barnen. En säker, stimulerande och utvecklande skolmiljö främjar lärande och hälsa.

  • Utvärdera

    Åtgärder och handlingsplaner för att förbättra säkerheten bör följas upp. Det kan innebära att man tillsammans med dem som berörs kontrollerar att en enkel lösning fungerar på det sätt som det var tänkt. Mer omfattande handlingsplaner kan dock kräva utvärdering. Utvärdering innebär att data samlas in, tolkas och att resultat och effekter bedöms och värderas.

    Fem övergripande frågor kan fungera som ett stöd i utvärderingen:

    1. Varför ska vi utvärdera?
      I detta besvaras frågan om vad resultatet ska användas till. Hittar man inget svar på denna fråga så bör man inte heller utvärdera.
    2. Vad ska vi utvärdera?
      Man kan inte utvärdera "allt", så det är viktigt att avgränsa och fokusera på vad som är viktigt, vilka frågor man i första hand vill ha svar på och vad som är möjligt att utvärdera. En vanlig modell är att utvärdera mot uppsatta mål. Kortsiktiga resultat kan vara enklare att utvärdera än långsiktiga effekter, men det kan ändå vara de långsiktiga effekterna som är mest intressanta.
    3. Vilka är berörda?
      Berörs eleverna av den åtgärd eller handlingsplan som utvärderas? Då är det viktigt att man klarar ut vilken roll eleverna har: Ska de informeras eller konsulteras om utvärderingen? Ska de delta i den, kunna påverka den eller helt styra hur utvärderingen ska genomföras? Om barnen är delaktiga i utvärderingen så bör man som beslutsfattare vara beredd att låta sig påverkas, så att barnen får ett reellt inflytande.
    4. Hur ska utvärderingen gå till?
      All utvärdering innebär att data i någon form samlas in och tolkas. Hur man går tillväga för att samla in data varierar men två vanliga sätt är att använda sig av enkäter eller intervjuer enskilt eller i grupp. Intervjuerna kan genomföras i form av informella samtal, men bör dokumenteras.
    5. Hur ska vi hantera resultatet?
      Svaren på de fem frågorna bör dokumenteras för att vara ett stöd under hela utvärderingsprocessen. Det kan vara nödvändigt att då och då under arbetets gång stämma av den beslutade omfattningen och inriktningen.
  • Förbättra

    De erfarenheter och kunskaper som utvärderingen ger bör på något sätt användas. I många fall kan de leda till förändringar och förbättringar.
    Det kan till exempel vara förbättringar av en praktisk åtgärd, ett handlingsprogram eller en rutin. Även själva utvärderingsprocessen kan vara föremål för utvärdering och utföras med de fem stegen som stöd. Det är först när man återför kunskaper och erfarenheter från en utvärdering för att förbättra en process som man kan tala om ett systematiskt säkerhetsarbete.

Senast granskad: 11 april 2019

Kontakta

När du skickar in formuläret kommer vi att behandla dina personuppgifter för att utföra den uppgift som formuläret avser. Tänk på att det du skickar in kan bli en allmän handling.

Till toppen av sidan