Till innehåll på sidan

Informationspåverkan EU-valet

Tillsammans med valadministrationen och andra myndigheter arbetar MSB med att skydda EU-valet i maj.

Söndag 26 maj är det val till Europaparlamentet. Ett val är en mycket viktig del av det demokratiska samhället. Sverige har ett robust valsystem men vi kan inte utesluta att EU-valet kan påverkas av främmande makt, även om det för närvarande inte finns några indikationer på det. Bakgrunden till det är försöken att påverka val i andra länder, bland annat i USA och Frankrike genom IT-attacker, falsk information och ryktesspridning.

Informationspåverkan från främmande makt är en antagonistisk handling som syftar till att påverka vår demokrati och vårt lands möjligheter till eget beslutsfattande.

Eftersom valet är en så viktig del av det demokratiska samhället gör vi allt vi kan för att skydda det – ett arbete som svenska myndigheter, länsstyrelser och kommuner genomför tillsammans.

Skyddet av EU-valet utgår ifrån principerna om ansvar, samverkan och handling, principer som genomsyrar arbetet med samhällets krisberedskap i stort. Det innebär att valadministrationen, Polisen och Säkerhetspolisen, som har det huvudsakliga ansvaret för att skydda valet under normala förhållanden, har motsvarande ansvar om det skulle uppstå en krissituation.

MSB stödjer samordningen mellan de aktörer som arbetar med att skydda valet och utbildar ansvariga aktörer inom den svenska valadministrationen om hur de identifierar och möter informationspåverkan. Det är något som MSB först gjorde inför valet till riksdag, kommuner och landsting hösten 2018 och något som myndigheten gör inför EU-valet 2019.

Under våren har myndigheten höjd beredskap för att hantera informationspåverkan kopplad till EU-valet. Målsättningen är att ett gemensamt förebyggande arbete mellan berörda myndigheter säkerställer att det svenska valet till Europaparlamentet inte utsätts för påverkan av främmande makt.

En grundläggande princip i arbetet med att identifiera och möta informations­påverkan handlar om att värna den fria debatten, yttrandefrihetens principer och det demokratiska samtalet.

Om att möta informations­påverkan

Alla berörda, både ansvariga aktörer och enskilda personer, behöver ha ett källkritiskt förhållningssätt för att minska risken för desinformation och för att värna den fria opinionsbildningen.

Man kan anta ett källkritiskt förhållningssätt till information genom att hela tiden ha följande fråga i bakhuvudet: Vem säger vad och varför? Bidra inte till att sprida rykten i sociala medier och tänk efter innan man delar information. Sök efter bekräftad information från myndigheter och ansvariga aktörer.

Senast granskad: 14 juni 2019

Kontakta

När du skickar in formuläret kommer vi att behandla dina personuppgifter för att utföra den uppgift som formuläret avser. Tänk på att det du skickar in kan bli en allmän handling.

Till toppen av sidan