Till innehåll på sidan

Om Gemensamma grunder för samverkan och ledning

Gemensamma grunder för samverkan och ledning är ett nationellt gemensamt arbetssätt vid samhällsstörningar för aktörer som kan bli involverade i hanteringen.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Utmaningar i aktörsgemensamt arbete

Vid samhällsstörningar involveras en mängd aktörer på olika sätt i hanteringen. När vi analyserar inträffade händelser och övningar kan vi konstatera att aktörerna verkar vara bra på att, var för sig, lösa sina uppgifter och att kommunicera med allmänheten.

Det som brister är det aktörsgemensamma där det finns många utmaningar kring hur vi kontaktar varandra, delar information och analyserar händelser, samt inriktar åtgärder och resurser mot ett gemensamt mål.

Gemensamma grunder en lösning

Därför har MSB, tillsammans med ett stort antal samhällsaktörer, tagit fram Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar.

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar beskriver:

  • Utgångspunkterna – samhällets skyddsvärden, det som ska skyddas i samhället.
  • Brister och utvecklingsbehov på området som identifierats.
  • Tankemodell och centrala termer.
  • Den svenska modellen för att hantera samhällsstörningar och de principer och regelverk som aktörer behöver känna till vid hantering av samhällsstörningar.

På sikt är tanken att effekterna av gemensamma förhållnings- och arbetssätt ska bidra till ett säkrare samhälle och minskat lidande för den enskilde genom att aktörerna genom en stärkt förmåga inom ledning och samverkan hanterar samhällsstörningar effektivare.

Ju fler aktörer som använder samma arbetssätt, desto enklare blir det att komma i kontakt med varandra, dela lägesbilder och annan information, samt samordna och inrikta hanteringen av åtgärderna för bästa effekt. Allt i syfte vara så resurseffektivt som möjlig och underlätta hanteringen, spara tid och mildra konsekvenser av det inträffade.

Förhållningssätt och arbetssätt ger vägledning

De gemensamma grunderna innehåller sätt att tänka och sätt att göra för att öka förmågan att tillsammans hantera samhällsstörningar. Materialet ger vägledning till aktörer som har ett ansvar för eller kan bidra till att hantera och mildra effekter av samhällsstörningar på olika sätt.

Vägledningar för tillämpning

MSB har sedan 2015 tagit fram en rad vägledningar för tillämpning av de gemensamma grunderna samt utbildningsmaterial som vänder sig till alla aktörer som kan bli involverade vid samhällsstörningar. Utöver detta finns det filmer, informationsblad och ett nyhetsbrev att prenumerera på. MSB ger också stöd till implementeringen hos aktörerna genom utbildningsinsatser och processtöd.

Bakgrund

De Gemensamma grunderna för samverkan och ledning vid samhällsstörningar baseras på både praktisk erfarenhet och forskning och togs fram i ett projekt i samverkan med ett 70-tal aktörer mellan åren 2012 och 2014.

Om projektet Ledning och samverkan 2012-2014

Ett aktörsgemensamt språk

För att kunna samverka effektivt vid samhällsstörningar, både inom organisationen och i relation till andra aktörer är det viktigt att vi använder och uppfattar centrala termer på samma sätt. Vi har ett aktörsgemensamt språk. Här nedan följer en ordlista med termer och hur de används vid samverkan och ledning.

Så används termerna i Gemensamma grunder

  • Aktör

    Formell organisation, antingen offentlig, privat eller ideell, eller ett spontant socialt nätverk, som har betydelse för hanteringen av samhällsstörningar.

  • Aktörsgemensam

    ”Över organisationsgränser”, i kontrast till aktörsintern. Något blir aktörsgemensamt när flera aktörer ska verka tillsammans. Det kan handla om att förstå uttryck på samma sätt, upprätta eller samutnyttja resurser eller ingå i en och samma process, till exempel en samverkanskonferens. Hanteringen av samhällsstörningar blir aktörsgemensam när mer än en aktör är inblandad och när relationer uppstår mellan dessa aktörer för att hantera händelsen.

  • Aktörsintern

    ”Inom egen organisation”, i kontrast till aktörsgemensam. Organisation måste inte tvunget vara en organisation i formell mening utan kan också bestå av ett spontant socialt nätverk som uppstår i hanteringen av samhällsstörningar.

  • Helhetsmetod

    Ett systematiskt sätt att tillämpa helhetssyn, genom att med samhällets skyddsvärden som utgångspunkt analysera hur aktörernas hanteringar som en helhet effektivt svarar mot de skyddsvärden som blir hotade i den aktuella samhällsstörningen.

  • Helhetssyn

    Ett förhållningssätt som utgår från aktörers skyldighet att stödja och samverka med varandra, för att värna samhällets skyddsvärden på bästa sätt. Att ha en helhetssyn innebär att känna ansvar för mer än den egna uppgiften och att se sin egen och andra aktörers hanteringar som en helhet, för att tydligt bidra till att helheten använder samhällets samlade resurser effektivt.

  • Hjälpbehov

    Den hjälp som behövs i samhället för att skydda människors liv och hälsa, samhällets funktionalitet, demokrati, rättssäkerhet, mänskliga fri- och rättigheter, miljö och ekonomiska värden samt nationell suveränitet.

  • Informationsdelning

    Olika former av aktiviteter, med eller utan systemstöd, där information inhämtas, utbyts och förmedlas mellan aktörer i syfte att skapa förståelse för vad som har inträffat och vilka relevanta åtgärder som behöver vidtas.

  • Inriktning*

     Orientering av tillgängliga resurser mot formulerade mål. Inriktning är en effekt hos de resurser som hanterar samhällsstörningar. Varje aktör har alltid en egen inriktning. När flera aktörer fungerar tillsammans finns det också en aktörsgemensam inriktning.

    * Termen definierade inom ramen för Projekt Ledning och samverkan i samarbete med projekt Enhetlig terminologi

  • Kriskommunikation

    Det utbyte och den samordning av information som sker inom och mellan aktörer, allmänhet och medier före, under och efter en kris. Kriskommunikationens syfte är att skapa gemensam mening om den faktiska händelsen.

  • Ledning*

    Funktion som, genom att en aktör bestämmer, åstadkommer inriktning och samordning av tillgängliga resurser. Ledning förknippas ofta med hierarkier och enskilda organisationer, men kan också ske i aktörsgemensamma situationer. Ledning kan grundas i mandat (juridisk grund) eller i överenskommelse (social grund).

    * Termen definierade inom ramen för Projekt Ledning och samverkan i samarbete med projekt Enhetlig terminologi

  • Lägesanalys

    Organiserad aktivitet för att strukturerat analysera händelsen, dess konsekvenser och samverkan vid samhällsstörningar. Lägesanalysen kan genomföras både aktörsinternt och aktörsgemensamt och bygger på antingen en aktörspecifik lägesbild eller en samlad lägesbild.

  • Lägesbild

    En aktörs urval av särskilt viktiga aspekter från den tillgängliga informationsmängden, i form av beskrivningar och bedömningar före, under och efter en händelse. Se även Samlad lägesbild.

  • Mandat

    Den juridiska grund för ledning som följer av lag, uppdrag och ansvar. Mandat kan vara svaga (begränsade möjligheter till inflytande eller stort tolkningsutrymme) eller starka (stora möjligheter till inflytande och litet tolkningsutrymme). När mandat saknas kan en aktör ändå utöva ledning grundat på överenskommelse.

  • Perspektivförståelse

    Förståelse för andra aktörers perspektiv, som komplement till det egna perspektivet, som skapar förutsättningar för aktörsgemensam hantering. Aktörer tolkar företeelser och händelser ur olika perspektiv, som utgår från aktörernas egna uppdrag, verksamheter och förmågor.

  • Proaktivitet

    Tankar och handlingar som syftar till att förutse skeenden och ta initiativ så att tillgängliga resurser engageras så tidigt som möjligt och därmed förhindrar onödiga negativa konsekvenser. Samhällsstörningar De företeelser och händelser som hotar eller ger skadeverkningar på det som ska skyddas i samhället.

  • Samlad lägesbild

    Ett urval av information från flera aktörers lägesbilder som ger en överblick av de medverkande aktörernas syn på den inträffade händelsen. En samlad lägesbild kan bestå av information och ge uttryck åt perspektiv som inte nödvändigtvis delas av alla aktörer. En samlad lägesbild ersätter inte de aktörsspecifika lägesbilderna utan är istället kompletterande.

  • Samtidighet

    De omedelbara spridningar av konsekvenser mellan olika system i samhället, som följer av de täta kopplingarna mellan systemen.

  • Samordning*

    Anpassning av aktiviteter och delmål så att tillgängliga resurser kommer till största möjliga nytta. Samordning handlar om att aktörer inte ska vara i vägen för varandra, och hjälpa varandra där det går. Samordning är en effekt hos de resurser som hanterar samhällsstörningar.

    * Termen definierade inom ramen för Projekt Ledning och samverkan i samarbete med projekt Enhetlig terminologi

  • Samverkan*

    En funktion som, genom att aktörer kommer överens, åstadkommer inriktning och samordning av tillgängliga resurser.

    * Termen definierade inom ramen för Projekt Ledning och samverkan i samarbete med projekt Enhetlig terminologi

  • Samverkansområden

    En typ av samverkan där utpekade myndigheter är indelade i olika grupper och varje grupp är ansvarig för krisberedskapen inom ett särskilt område, ett så kallat samverkansområde (SO). Teknisk infrastruktur SOTI, Transporter SOTP, Farliga ämnen SOFÄ, Ekonomisk säkerhet SOES, Geografiskt områdesansvar SOGO, Skydd, undsättning och vård SOSUV.

  • Skyddsvärden (samhällets skyddsvärden)

    Är värden formulerade av regering och riksdag som ska skyddas i arbetet med samhällsskydd och beredskap. De är:

    • människors liv och hälsa
    • samhällets funktionalitet
    • demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter
    • miljö och ekonomiska värden
    • nationell suveränitet.

Senast granskad: 9 maj 2019

Kontakta

När du skickar in formuläret kommer vi att behandla dina personuppgifter för att utföra den uppgift som formuläret avser. Tänk på att det du skickar in kan bli en allmän handling.

Till toppen av sidan