Till innehåll på sidan

Om Gemensamma grunder för samverkan och ledning

Gemensamma grunder för samverkan och ledning är ett nationellt gemensamt arbetssätt vid samhällsstörningar för aktörer som kan bli involverade i hanteringen.

På den här sidan

Saknar du någon fråga eller vill du veta mer, kontakta Gunnel Rosenkvist, Patrik Hjulström eller implementerasol@msb.se.

Om projektet Ledning och samverkan 2012-2014

Frågor och svar

Nedan finner du svar på några av de vanligaste frågorna kring gemensamma grunderna för samverkan och ledning och närliggande områden. Fler frågor och svar publiceras löpande.

Frågor och svar om gemensamma grunder

  • Vem riktar sig de gemensamma grunderna för samverkan och ledning till?

    Alla aktörer som har ett ansvar för eller kan bidra till att hantera samhällsstörningar ingår i målgruppen. Med aktörer menas offentliga, privata och ideella organisationer. Det kan vara kommuner, landsting, myndigheter, frivilliga organisationer, företag eller spontana sociala nätverk.

  • Vad är syftet med gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar?

    Grunderna ska bidra till att aktörer över hela landet har ett gemensamt arbetssätt vid samhällsstörningar. Att organisera arbetet på ett likartat sätt underlättar för aktörerna att åstadkomma en gemensam inriktning och samordning. Genom att aktörerna agerar tillsammans på ett strukturerat och likartat sätt stärks förmågan att hantera samhällsstörningar, både hos enskilda aktörer och i samhället som helhet.

  • Hur och när kan de gemensamma grunderna för samverkan och ledning användas?

    Grunderna kan användas för att förbereda en organisation på hur man ska arbeta med samhällsstörningar tillsammans med andra aktörer. Till exempel för att:

    • etablera kontakter
    • åstadkomma inriktning och samordning
    • dela information
    • skapa lägesbilder
    • utbilda, öva och lära

    Därutöver är det naturligtvis meningen att de ska användas i skarpt läge, vid en verklig samhällsstörning.

  • Varför fokuserar Gemensamma grunder på ”sätt att tänka” och förhållningssätt?

    Förhållningssätt är sätt att tänka som underlättar den gemensamma hanteringen, till exempel helhetssyn och perspektivförståelse. Här ingår även att se människan som en del av systemet, olika sätt att se på tidsaspekter och att snabbt initiera kriskommunikation i hanteringen.

    Syftet med att skapa ett nationellt arbetssätt med gemensamma grunder för ledning och samverkan är att skapa förutsättningar för aktörerna att samarbeta effektivt kring att skapa exempelvis gemensamma lägesbilder och inriktningar. En viktiga aspekt i arbetet är att utgå från gemensamma förhållningssätt vid sidan av aktörsgemensamma arbetssätt.

  • Vad menas med ”sätt att göra” och aktörsgemensamma former?

    Arbetssätt är sätt att göra för att effektivisera kontakter, analyser och överenskommelser för att åstadkomma samordning och inriktning. Det handlar om en analysmetod, helhetsmetoden, och om sätt att arbeta med informationsdelning vilket är en förutsättning för att kunna skapa samlade.

  • Vad innebär ett aktörsgemensamt språk?

    När flera ska agera tillsammans behövs ett gemensamt språk och förståelse för hur termer ska användas för att undvika missförstånd och tidskrävande förklaringar. I gemensamma grunder för samverkan och ledning är termerna inriktning och samordning centrala. Definitionerna av dessa termer sätter fokus på vad som ska uppnås.

  • Varför fokuserar de gemensamma grunderna på behov och effekter?

    Syftet är att vi ska jobba effektivare tillsammans för att bättre hantera konsekvenser av samhällsstörningar och nyttja samhällets samlade resurser effektivare. Därför är det centralt att utgå från de prioriterade behoven. För att sen nå effekt i hanteringen så behöver man kunna skilja på funktionerna samverkan och ledning som ska bidra till att generera effekten inriktning och samordning. Samverkan och ledning är inte ett mål i sig. Använd därför inriktning och samordning för att fokusera på effekten som ska uppnås. Funktionerna samverkan och ledning är en del i hur vi når målen för hanteringen av samhällsstörningen.

  • Vilka är de centrala begreppen?

    Inriktning är orientering av tillgängliga resurser mot formulerade mål. Varje aktör har alltid en egen inriktning. När flera aktörer fungerar tillsammans finns det också en aktörsgemensam inriktning

    Samordning är anpassning av aktiviteter och delmål så att tillgängliga resurser kommer till största möjliga nytta. Samordning handlar alltså om att aktörer inte ska vara i vägen för varandra, och hjälpa varandra där det går

    Ledning är den funktion som, genom att en aktör bestämmer, åstadkommer inriktning och samordning av tillgängliga resurser. Ledning förknippas ofta med hierarkier och enskilda organisationer, men kan också ske i aktörsgemensamma situationer. Ledning kan bygga på mandat (juridisk grund) eller i överenskommelse (social grund)

    Samverkan är den funktion som, genom att aktörer kommer överens, åstadkommer inriktning och samordning av tillgängliga resurser.

  • Vad hittar jag i grundbokens fakta och fördjupningsdel?

    Fakta och fördjupning innehåller lättöverskådligt material om utgångspunkterna: regelverk, aktörer, offentlig förvaltning, höjd beredskap och om den teoretiska tankemodellen.

  • Vad innebär kunskapsmålen?

    Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar innehåller gemensamma kunskapsmål (kunskap, färdighet och attityd) som ska användas för övning, utbildning och lärande.

    Målen för kunskapsutveckling beskriver godtagbara kunskaper som aktören i samhällets krisberedskap bör ha.

  • Hur har gemensamma grunder för samverkan och ledning tagits fram?

    Arbetet har innefattat forskare, experter och de som arbetar dagligen med beredskapsfrågor. Därmed finns både teoretisk och praktisk kunskap i botten som har verifierats och nedtecknats som resultatet i form av gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar.

    Läs mer om Projekt Ledning och samverkan

  • Vilken koppling finns mellan Civilt försvar och Gemensamma grunder för samverkan och ledning?

    Gemensamma grunder för samverkan och ledning utgör grunden vid alla typer av samhällsstörningar, även vid höjd beredskap (se t ex "Grundsyn för planering av totalförsvaret"). Gemensamma grunder för samverkan och ledning är ett sätt att tänka och att göra, baserat på nuvarande lagstiftning. Förmågan att hantera samhällsstörningar i fred ger grundläggande förmåga att hantera samhällsstörningar vid krigsfara och krig.

    I samband med den återupptagna planeringen av civilt försvar kommer arbetssätten i Gemensamma grunder för samverkan och ledning successivt att vidareutvecklas.

  • Varför används begreppet "samhällsstörning"?

    I många sammanhang, till exempel beskrivningen av området samhällsskydd och beredskap, används olyckor, kriser och krig för att övergripande beskriva företeelser, händelser och tillstånd som hotar och ger skadeverkningar på det som ska skyddas. Ett vidgat synsätt på det som hotar skapar bättre förutsättningar för aktörsgemensam inriktning och samordning. Vi använder här termen samhällsstörningar som ett verktyg för att tillämpa detta synsätt.

  • I vilken utsträckning innefattas näringslivet?

    Enligt regeringsuppdraget riktar sig MSB till myndigheter, länsstyrelser, landsting och kommuner. MSB ska dock ta hänsyn till frivilligorganisationer, trossamfund m.m. men kan inte tvinga någon att följa MSB:s inriktning. Näringslivets deltagande kan avtalsregleras via kommuner, länsstyrelser och landsting/regioner. Endast i sådana avtalssammanhang kan krav ställas på att näringslivet följer vissa riktlinjer.

  • Hur implementeras Gemensamma grunder för samverkan och ledning?

    Varje aktör ansvarar för att implementera arbetssätten i sin egen organisation. MSB har en samordnande roll i implementeringen och ger olika former av stöd. MSB genomför, tillsammans med andra aktörer, informationsaktiviteter, vidareutvecklar material och tar fram metodstöd för implementering. MSB har tagit fram en strategisk plan för implementering som ger en riktning för vad som ska uppnås på kort och lång sikt.

    Läs mer om MSB:s stöd till implementering

  • Finns det utbildningar och utbildningsmaterial?

    Gemensamma grunder för ledning och samverkan implementeras löpande i MSB:s utbildningsverksamhet, och i utvecklingsprocesser på central, regional och lokal nivå. Arbete pågår också med att implementera grunderna hos externa utbildningsanordnare.

    Allt material finns samlat på msb.se/samverkanledning.

  • Var finns det mer information om inriktnings- och samordningsfunktion (ISF)
  • Hur kan jag få veta mer om lägesbild och lägesanalys?

    Det finns ett fördjupningsmaterial kring informationsdelning och lägesbild som heter "Lägesbilder - att skapa och analysera lägesbilder vid samhällsstörningar."

    Ladda ner som pdf eller beställ boken

  • Hur hanteras frågan om kriskommunikation inom samverkan och ledning?

    Under hösten 2018 publicerade MSB en vägledning för att integrera kriskommunikation i samverkan och ledning.

    Ladda ner och beställ vägledningen

     

  • Hur hanteras frågan om teknik för samverkan och ledning?

    För att skapa förutsättningar för att aktörer ska kunna agera effektivt tillsammans vid en samhällsstörning har ett förslag på hur teknik och system bör utvecklas tagits fram. Se kapitel 13.

  • Vid upphandling av konsulter, utbildare m.m. inom Gemensamma grunder, vilka krav ska ställas på deras kunskap och kompetens?

    Det är lämpligt att ställa krav på att personen har kunskap eller erfarenhet som motsvarar en eller flera av MSB:s schemalagda kurser inom området eller har motsvarande utbildning hos annan utbildningsanordnare: Informationsdelning och samlade lägesbilder; Arbetssätt vid samhällsstörningar; Handledarutbildning.

    Läs mer om utbildningarna

    Eventuella krav på utbildning ställs lämpligen som bör-krav. Kunskapsmålen i kapitel 16 i Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar (MSB777) kan också vara underlag till krav-formulering utifrån vilka områden som den aktuella upphandlingen avser.

    Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar (MSB777) - kunskapsmål kapitel 16

    Det är dock viktigt att ha ett helhetsperspektiv och inte enbart fokusera på erfarenhet av Gemensamma grunder. Om upphandlingen handlar om utbildning eller genomförande av workshops är det högst relevant att ha pedagogisk erfarenhet och erfarenhet av krisberedskap och/eller arbete med samhällsviktig verksamhet. Om upphandlingen har en tonvikt på lägesbilder kan det vara lämpligt att ställa krav på erfarenheter av att arbeta med teknik och processer relaterat till det området, och så vidare.

Begrepp

För att kunna samverka effektivt vid samhällsstörningar, både inom organisationen och i relation till andra aktörer är det viktigt att vi använder och uppfattar centrala termer på samma sätt. Vi har ett aktörsgemensamt språk. Här nedan följer en ordlista med termer och hur de används vid samverkan och ledning.

Vad står de olika begreppen inom gemensamma grunder

  • Aktör

    Formell organisation, antingen offentlig, privat eller ideell, eller ett spontant socialt nätverk, som har betydelse för hanteringen av samhällsstörningar.

  • Aktörsgemensam

    ”Över organisationsgränser”, i kontrast till aktörsintern. Något blir aktörsgemensamt när flera aktörer ska verka tillsammans. Det kan handla om att förstå uttryck på samma sätt, upprätta eller samutnyttja resurser eller ingå i en och samma process, till exempel en samverkanskonferens. Hanteringen av samhällsstörningar blir aktörsgemensam när mer än en aktör är inblandad och när relationer uppstår mellan dessa aktörer för att hantera händelsen.

  • Aktörsintern

    ”Inom egen organisation”, i kontrast till aktörsgemensam. Organisation måste inte tvunget vara en organisation i formell mening utan kan också bestå av ett spontant socialt nätverk som uppstår i hanteringen av samhällsstörningar.

  • Helhetsmetod

    Ett systematiskt sätt att tillämpa helhetssyn, genom att med samhällets skyddsvärden som utgångspunkt analysera hur aktörernas hanteringar som en helhet effektivt svarar mot de skyddsvärden som blir hotade i den aktuella samhällsstörningen.

  • Helhetssyn

    Ett förhållningssätt som utgår från aktörers skyldighet att stödja och samverka med varandra, för att värna samhällets skyddsvärden på bästa sätt. Att ha en helhetssyn innebär att känna ansvar för mer än den egna uppgiften och att se sin egen och andra aktörers hanteringar som en helhet, för att tydligt bidra till att helheten använder samhällets samlade resurser effektivt.

  • Hjälpbehov

    Den hjälp som behövs i samhället för att skydda människors liv och hälsa, samhällets funktionalitet, demokrati, rättssäkerhet, mänskliga fri- och rättigheter, miljö och ekonomiska värden samt nationell suveränitet.

  • Informationsdelning

    Olika former av aktiviteter, med eller utan systemstöd, där information inhämtas, utbyts och förmedlas mellan aktörer i syfte att skapa förståelse för vad som har inträffat och vilka relevanta åtgärder som behöver vidtas.

  • Inriktning*

     Orientering av tillgängliga resurser mot formulerade mål. Inriktning är en effekt hos de resurser som hanterar samhällsstörningar. Varje aktör har alltid en egen inriktning. När flera aktörer fungerar tillsammans finns det också en aktörsgemensam inriktning.

    * Termen definierade inom ramen för Projekt Ledning och samverkan i samarbete med projekt Enhetlig terminologi

  • Kriskommunikation

    Det utbyte och den samordning av information som sker inom och mellan aktörer, allmänhet och medier före, under och efter en kris. Kriskommunikationens syfte är att skapa gemensam mening om den faktiska händelsen.

  • Ledning*

    Funktion som, genom att en aktör bestämmer, åstadkommer inriktning och samordning av tillgängliga resurser. Ledning förknippas ofta med hierarkier och enskilda organisationer, men kan också ske i aktörsgemensamma situationer. Ledning kan grundas i mandat (juridisk grund) eller i överenskommelse (social grund).

    * Termen definierade inom ramen för Projekt Ledning och samverkan i samarbete med projekt Enhetlig terminologi

  • Lägesanalys

    Organiserad aktivitet för att strukturerat analysera händelsen, dess konsekvenser och samverkan vid samhällsstörningar. Lägesanalysen kan genomföras både aktörsinternt och aktörsgemensamt och bygger på antingen en aktörspecifik lägesbild eller en samlad lägesbild.

  • Lägesbild

    En aktörs urval av särskilt viktiga aspekter från den tillgängliga informationsmängden, i form av beskrivningar och bedömningar före, under och efter en händelse. Se även Samlad lägesbild.

  • Mandat

    Den juridiska grund för ledning som följer av lag, uppdrag och ansvar. Mandat kan vara svaga (begränsade möjligheter till inflytande eller stort tolkningsutrymme) eller starka (stora möjligheter till inflytande och litet tolkningsutrymme). När mandat saknas kan en aktör ändå utöva ledning grundat på överenskommelse.

  • Perspektivförståelse

    Förståelse för andra aktörers perspektiv, som komplement till det egna perspektivet, som skapar förutsättningar för aktörsgemensam hantering. Aktörer tolkar företeelser och händelser ur olika perspektiv, som utgår från aktörernas egna uppdrag, verksamheter och förmågor.

  • Proaktivitet

    Tankar och handlingar som syftar till att förutse skeenden och ta initiativ så att tillgängliga resurser engageras så tidigt som möjligt och därmed förhindrar onödiga negativa konsekvenser. Samhällsstörningar De företeelser och händelser som hotar eller ger skadeverkningar på det som ska skyddas i samhället.

  • Samlad lägesbild

    Ett urval av information från flera aktörers lägesbilder som ger en överblick av de medverkande aktörernas syn på den inträffade händelsen. En samlad lägesbild kan bestå av information och ge uttryck åt perspektiv som inte nödvändigtvis delas av alla aktörer. En samlad lägesbild ersätter inte de aktörsspecifika lägesbilderna utan är istället kompletterande.

  • Samtidighet

    De omedelbara spridningar av konsekvenser mellan olika system i samhället, som följer av de täta kopplingarna mellan systemen.

  • Samordning*

    Anpassning av aktiviteter och delmål så att tillgängliga resurser kommer till största möjliga nytta. Samordning handlar om att aktörer inte ska vara i vägen för varandra, och hjälpa varandra där det går. Samordning är en effekt hos de resurser som hanterar samhällsstörningar.

    * Termen definierade inom ramen för Projekt Ledning och samverkan i samarbete med projekt Enhetlig terminologi

  • Samverkan*

    En funktion som, genom att aktörer kommer överens, åstadkommer inriktning och samordning av tillgängliga resurser.

    * Termen definierade inom ramen för Projekt Ledning och samverkan i samarbete med projekt Enhetlig terminologi

  • Samverkansområden

    En typ av samverkan där utpekade myndigheter är indelade i olika grupper och varje grupp är ansvarig för krisberedskapen inom ett särskilt område, ett så kallat samverkansområde (SO). Teknisk infrastruktur SOTI, Transporter SOTP, Farliga ämnen SOFÄ, Ekonomisk säkerhet SOES, Geografiskt områdesansvar SOGO, Skydd, undsättning och vård SOSUV.

  • Skyddsvärden (samhällets skyddsvärden)

    Är värden formulerade av regering och riksdag som ska skyddas i arbetet med samhällsskydd och beredskap. De är:

    • människors liv och hälsa
    • samhällets funktionalitet
    • demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter
    • miljö och ekonomiska värden
    • nationell suveränitet.

Senast granskad: 9 maj 2019

Kontakta

När du skickar in formuläret kommer vi att behandla dina personuppgifter för att utföra den uppgift som formuläret avser. Tänk på att det du skickar in kan bli en allmän handling.

Till toppen av sidan