Till innehåll på sidan

Samhällsviktig verksamhet

Arbetet med att stärka samhällets funktionalitet och samhällsviktig verksamhet lägger grunden för samhällets försörjningsberedskap. Det är förmågan att upprätthålla kontinuitet och funktionalitet vid störningar, kriser och krig.

Genom att stärka samhällets försörjningsberedskap värnas också människors liv och hälsa, grundläggande värden samt miljö och ekonomiska värden.

Vad är samhällsviktig verksamhet?

Samhällsviktig verksamhet är ett samlingsbegrepp som omfattar de verksamheter, anläggningar, noder, infrastrukturer och tjänster som är av avgörande betydelse för att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner inom en samhällssektor. Dessa verksamheter bedrivs av ett stort antal privata och offentliga aktörer.

Exempel: Vattenverket X upprätthåller den viktiga samhällsfunktionen dricksvattenförsörjning som är en del av samhällssektorn kommunalteknisk försörjning.

Samhällsviktig verksamhet återfinns inom 11 sektorer.

  1. Energiförsörjning
  2. Finansiella tjänster
  3. Hälso- och sjukvård samt omsorg
  4. Information och kommunikation
  5. Livsmedel
  6. Skydd och säkerhet
  7. Transporter
  8. Handel och industri
  9. Kommunalteknisk försörjning
  10. Offentlig förvaltning
  11. Socialförsäkringar

Samhällsviktig verksamhet definieras som en verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor:

  • Ett bortfall av, eller en svår störning i verksamheten som ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i  andra verksamheter på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället.
  • Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att  en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så  att skadeverkningarna blir så små som möjligt.

Kortfattat handlar det om en verksamhet som kan orsaka kriser som hotar samhället vid störningar i eller bortfall av verksamheten. Det kan även vara en verksamhet som behövs för att hantera en potentiell eller pågående kris.

Identifiera samhällsviktig verksamhet

Utvecklingen i samhället går mot fler och mer komplexa beroenden mellan olika verksamheter genom teknik- och tjänsteutveckling, privatisering, outsourcing, automatisering och ”just in time”- produktion. Samhällsviktiga verksamheter måste trots denna komplexitet ha förmåga att motstå och hantera störningar. Därför behöver vi veta vilka samhällsviktiga verksamheter vi har, och hur vi kan förebygga avbrott och allvarliga störningar.

Genom att systematiskt arbeta med att identifiera samhällsviktiga verksamheter ges en kunskap vilken  verksamhet som är viktig samt bör prioriteras. Detta är en förutsättning och ingång till många andra arbeten så som kontinuitetshantering, riskhantering (exempelvis risk- och sårbarhetsanalyser), arbetet med civilt försvar med mera.

Identifiering av samhällsviktig verksamhet kan användas som underlag för:

  • Verksamhetsplanering och -styrning
  • Arbete med risk- och sårbarhetsanalyser och andra riskanalyser
  • Arbete med kontinuitetshantering
  • Prioritering, till exempel inom ramen för Styrel, pandemiplanering, nödvattenplanering, räddningsinsatser, resursbrist, vid kriser och krig.
  • Säkerhet i fysisk planering
  • Upphandling till samhällsviktig verksamhet
  • Planering av reparations-, renoverings- och underhållsarbeten; egen infrastruktur och system
  • Planering inför höjd beredskap och framtagande av krigsorganisation

Vägledning för identifiering av samhällssviktig verksamhet

Denna vägledning är tänkt att fungera som ett stöd i olika aktörers arbete med att identifiera samhällsviktig verksamhet inom sin organisation, inom sitt geografiska område och inom sitt ansvarsområde. En viktig del i arbetet är att ha en bra, löpande dokumentation. Nedan finns en dokumentationsmall för identifiering av samhällsviktig verksamhet som varje aktör kan anpassa efter sina egna behov.

Vägledning för identifiering av samhällssviktig verksamhet

Dokumentationsmall för identifiering av samhällsviktig verksamhet

Vägledning för upphandling till samhällsviktig verksamhet

Vägledningen är ett stöd för hur kontinuitet, funktionalitet och leveransförmåga kan säkerställas vid upphandling till samhällsviktig verksamhet. Vägledningen kan användas till exempel för upphandlingar då verksamhet läggs på entreprenad eller vid inköp av varor och tjänster till verksamhet som myndigheten själv bedriver.

Upphandling till samhällsviktig verksamhet : en vägledning

Analysera beroenden mellan samhällsviktiga verksamheter

Samhällsviktiga verksamheter är beroende av en eller flera externa verksamheter. En störning kan snabbt spridas mellan samhällssektorer och i vissa fall mellan länder och kontinenter. Genom att analysera beroenden kan du få bättre bild av vad den egna verksamheten och samhället i helhet är beroende av för att fungera. Du får bättre underlag för beslut om att förebygga och begränsa konsekvenserna av en inträffad händelse.. Det ger en möjlighet att minska effekten av beroenden genom alternativa lösningar.

Det utgör också ett stöd för hur krisberedskapsaspekter så som kontinuitet, funktionalitet och leveransförmåga kan säkerställas vid upphandling till samhällsviktig verksamhet.

Upprätthåll samhällsviktig verksamhet

Arbetet med att stärka robustheten i samhällsviktig verksamhet omfattar:

  • Riskhantering: att identifiera, bearbeta, värdera, hantera och kontrollera risker.
  • Kontinuitetshantering: att planera för att kunna upprätthålla verksamhet och processer för att skapa en nödvändig förmåga till funktionalitet, oavsett händelse.
  • Hantera händelser: både incidenthantering till krishantering, att skapa förutsättningar för att en händelse effektivt ska tas om hand och att upprätthålla den samhällsviktiga verksamheten.

Stödet Systematiskt arbete med skydd av samhällsviktig verksamhet konkretiserar vad som ingår i att hantera risker, koninuitet och händelser. Det ska stödja dig som äger eller bedriver samhällsviktig verksamhet att integrera systematiskt arbete i din verksamhet.

Systematiskt arbete med skydd av samhällsviktig verksamhet

Riskhantering

Riskhantering handlar om att identifiera, analysera, värdera och åtgärda risker. När du upprättar och upprätthåller riskhantering finns en ökad sannolikhet att nå uppsatta mål, en ökad förmåga att minimera förluster och bättre organisatorisk återhämtningsförmåga vid en händelse.

Riskanalyser kan genomföras inom en rad olika processer:

  • organisationens arbetsmiljöarbete
  • intern styrning och kontroll
  • kvalitetsarbete
  • risk och sårbarhetsanalyser

Stöd till hur en organisation organiserar sin riskhantering ges bland annat i standarden ISO31000 som ger riktlinjer för riskhantering.

Standarden Riskhantering - vägledning ISO31000

Kontinuitetshantering

Kontinuitetshantering handlar om att planera för att upprätthålla sin verksamhet, oavsett vad som inträffar. När elen försvinner, vid IT-störningar eller när leveranserna inte når oss.

Stöd i kontinuitetshantering

Hantera händelser

Aktörer som äger eller bedriver samhällsviktig verksamhet behöver förbereda sig för att hantera eventuella händelser, såväl incidenter som kriser. Den interna hanteringen behöver förberedas, men den som sker i samverkan med andra aktörer.

I den aktörsgemensamma hanteringen utgör Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar en gemensam bas att förhålla sig till, både för offentliga och privata aktörer. De innehåller sätt att tänka och sätt att arbeta på som ska öka förmågan att hantera samhällsstörningar.

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar

Reservkraft

Reservkraft är ett sätt att trygga elförsörjningen i händelse av elavbrott.

Bland stöd och mallar finns en vägledning med tillhörande verktygslåda för att analysera verksamhetens behov, att ställa krav vid upphandling och att sköta reservkraftgeneratorerna.

Stöd i reservkraftsprocessen

Styrel - styrning av el till prioriterade elanvändare

Vid en allvarlig elbristsituation är det risk för att elförsörjningen kollapsar i hela eller stora delar av Sverige. För att skydda elsystemet kan elnätsföretagen då tvingas koppla från elanvändare.

Styrel är ett planeringssystem för att prioritera samhällsviktiga elanvändare vid en förutsedd eller plötslig kortvarig elbrist.
•    Energimyndigheten ansvarar för Styrelplaneringens genomförande.
•    Svenska kraftnät beslutar om frånkoppling av elen vid en sådan situation.
•    MSB deltar i arbetet med Styrel utifrån det övergripande ansvaret för krisberedskapen.

Styrel i 3 steg

  1. Kommunen och elnätsföretagen identifierar tillsammans vilken samhällsviktig verksamhet som finns i kommunen och hur samhällsviktiga elanvändare kan prioriteras vid elbrist. Länsstyrelsen initierar och leder arbetet inom länet samt sammanställer det regionala underlaget som ska ligga till grund för planeringen av frånkoppling i en allvarlig elbristsituation.Länsstyrelsens planeringsunderlag i Styrel omfattar samhällsviktig verksamhet av såväl lokal, regional, nationell och internationell betydelse inom länet samt elanvändare som representerar särskilt stora ekonomiska värden.
  2. Länsstyrelsens underlag överlämnas till elnätsföretagen och ligger till grund för elnätsföretagens planering av frånkoppling.
  3. Baserat på elnätsföretagens planeringsunderlag får Svenska kraftnät i en uppkommen allvarlig elbristsituation besluta om frånkoppling enligt ellagen, så kallad manuell förbrukningsfrånkoppling (MFK).

Bakgrund och europeiskt samarbete

Det gemensamma europeiska arbetet med samhällsviktig verksamhet startades upp i början av 2000-talet som följd av terrordåd som den 11 september 2001 och bombdåden i London och Madrid.

Syftet med arbetet var initialt att förbättra skyddet av infrastruktur och ett EU-program EPCIP (The European Programme for Critical Infrastructure Protection) initierades.

En viktig del av programmet är det EU-direktiv (EG-direktiv, 2008/114/EG) som reglerar det europeiska arbetet inom området. Direktivet omfattar energi- och transportsektorerna, och går huvudsakligen ut på att EU:s medlemsstater ska identifiera och utse europeisk samhällsviktig verksamhet inom dessa två sektorer. Det vill säga sådan verksamhet som två eller fler medlemsstater är beroende av.

Med tiden och omvärldsutvecklingen har stora delar av Nordamerika och Europa, inklusive Sverige, gått mot att se samhällsviktig verksamhet ur ett bredare perspektiv. Man fokuserar på samhällets resiliens, det vill säga en förmåga att förebygga, hantera och återhämta sig från allvarliga störningar i verksamheter av betydelse för samhällets funktionalitet, våra grundläggande värden och befolkningens liv och hälsa.

MSB har arbetat fram en nationell strategi för arbetet med samhällsviktig verksamhet med målet att verka för ett fungerande samhälle i en föränderlig värld.

Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet

Strategin har konkretiserats i en handlingsplan med åtgärder och aktiviteter för att skapa förutsättningar för att systematiskt stärka samhällsviktig verksamhet. Planen tar upp både åtgärder för kunskapsutveckling såväl som implementering av aktiviteter och stöd för att höja förmågan i samhället.

Handlingsplan för skydd av samhällsviktig verksamhet till år 2020

MSB är även nationell kontaktpunkt för arbetet med EPCIP-frågorna i Sverige och har därmed en samordnande roll inom Sverige, med andra medlemsstater och med EU-kommissionen.

Senast granskad: 19 mars 2019

Kontakta

När du skickar in formuläret kommer vi att behandla dina personuppgifter för att utföra den uppgift som formuläret avser. Tänk på att det du skickar in kan bli en allmän handling.

Till toppen av sidan