Till innehåll på sidan

Om totalförsvar och civilt försvar

Med anledning av den säkerhetspolitiska utvecklingen i Sveriges närområde har planeringen för att kunna hantera situationer med höjd beredskap återupptagits.

Sedan 2015 har bevakningsansvariga myndigheter, regioner och kommuner genomfört ett omfattande arbete för att öka kunskap och förståelse för vad som behöver göras i händelse av höjd beredskap eller krig för att nå målet att:

  • skydda civilbefolkningen,
  • säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och
  • lämna stöd till Försvarsmakten.

Inom civilt försvar går utvecklingen nu framåt från kunskapsuppbyggnad till konkret planläggning.

Prioriterade områden

De områden som nu prioriteras inom civilt försvar anges i den Nationella risk- och förmågebedömningen. De är:

  • Energiförsörjning
  • Livsmedel och dricksvatten
  • Information och kommunikation
  • Finansiella tjänster
  • Skydd och säkerhet
  • Transporter
  • Hälso- och sjukvård

Aktörer som ansvarar för dessa områden ska arbeta med att höja förmågan till exempel genom att ta fram beredskapsplaner för personalförsörjning, evakuering eller för ledning och samverkan.

Beredskapsplanering måste koordineras både inom och mellan dessa områden. Det behöver koordineras på alla samhällsnivåer, nationellt, regional och lokalt och dessutom mellan offentliga och privata aktörer.

Centrala begrepp

Totalförsvar

Totalförsvar är all verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. Totalförsvaret består av militärt försvar och civilt försvar.

Militärt försvar

Det militära försvaret består av Försvarsmakten inklusive Hemvärnet samt ett antal andra myndigheter som har till huvuduppgift att stödja det militära försvaret. Försvarsmakten försvarar vårt territorium och våra gränser.

Civilt försvar

Civilt försvar handlar om hela samhällets motståndskraft vid krigsfara och krig. Civilt försvar är en verksamhet inte en organisation. Det är den verksamhet som ansvariga aktörer genomför i syfte att göra det möjligt för samhället att hantera situationer då beredskapen höjs. Verksamheten bedrivs av statliga myndigheter, kommuner, landsting, privata företag och frivilligorganisationer.

Arbetet syftar till att skydda civilbefolkningen och att exempelvis sjukvård och transporter fungerar vid krigsfara och krig. Vid krigsfara och krig ska det civila försvaret också kunna stödja Försvarsmakten.

Höjd beredskap

För att stärka landets försvarsförmåga kan beredskapen höjas. Höjd beredskap är antingen skärpt beredskap eller högsta beredskap.

Vid höjd beredskap kan delar av eller hela totalförsvaret mobiliseras. Om Sverige är i krigsfara eller om det råder sådana utomordentliga förhållanden som är orsakade av att det är krig utanför Sveriges gränser, får regeringen besluta om skärpt eller högsta beredskap. Om Sverige är i krig råder högsta beredskap.

  • Historik om civilt försvar

    Under många år har det endast bedrivits ett begränsat arbete att planera och förbereda civilt försvar. Detta har sin grund i den hotbild och den inriktning för försvaret som följde efter det kalla krigets slut.

    I praktiken upphörde berörda myndigheters och andra aktörers planering för höjd beredskap eftersom det inte längre fanns något behov. De resurser som specifikt hade skapats för det civila försvaret under andra världskriget och det kalla kriget fram till åren kring 1990 har blivit inaktuella och kunnat tas ur drift. Vissa resurser, till exempel livsmedelslagren, har avvecklats. Endast avseende skyddsrummen, drift och vidmakthållande av vissa reservfunktioner inom etermedia, elförsörjningen och upprätthållande av elektroniska kommunikationer har det även fortsättningsvis genomförts åtgärder för att upprätthålla viss specifik förmåga.

    Förändringen av arbetet med det civila försvaret pågick samtidigt som beredskapsarbetet fokuserades på hanteringen av krissituationer I fredstid. Denna omorientering från civilt försvar till krisberedskap har sin grund i 1990-talets breddning av den säkerhetspolitiska hotbilden.

    Från andra världskriget till slutet av 1990-talet genomfördes beredskapsplanering inför krig och krigsfara inom totalförsvaret. Det civila försvaret bestod av olika delar som det ekonomiska försvaret, det psykologiska försvaret samt civilförsvaret. Det fanns myndigheter med tydligt samordningsansvar som Överstyrelsen för ekonomiskt försvar, Styrelsen för psykologiskt försvar senare också Överstyrelsen för civil beredskap. Dessutom fanns på högre regional nivå Civilbefälhavare och regionalt länsstyrelserna som högsta civila totalförsvarsmyndighet. Idag är det bara länsstyrelserna som finns kvar på regional nivå.

    Begreppet civilförsvar används inte längre i Sverige. Idag benämns samma typ av verksamhet räddningstjänst under höjd beredskap och befolkningsskydd. Dock finns begreppet kvar i folkrättslig mening där civilförsvarspersonal, de som under höjd beredskap tjänstgör i den kommunala räddningstjänsten eller fullgör uppgifter inom befolkningsskyddet, ska vara utmärkta med det internationella tecknet för civilförsvar för att få folkrättsligt skydd.

"Om krisen eller kriget kommer" riktar sig till privatpersoner och finns på dinsäkerhet.se

Senast granskad: 2 juni 2019

Kontakta

När du skickar in formuläret kommer vi att behandla dina personuppgifter för att utföra den uppgift som formuläret avser. Tänk på att det du skickar in kan bli en allmän handling.

Till toppen av sidan