Till innehåll på sidan

Samverkan med offentliga aktörer

Svenska myndigheter och organisationer har idag ett delat ansvar för den civila beredskapsplaneringen.

För att tydliggöra en önskad utveckling av den svenska försörjningsberedskapen har MSB, genom dialoger med myndigheter och näringsliv, tagit fram en strategi för försörjningsberedskap.

Strategin för försörjningsberedskap

Planering för försörjning av varor och tjänster – En vägledning till myndigheter för en stärkt försörjningsberedskap

Nationellt

Statliga myndigheter under regeringen uppgifter inför och vid fredstida kriser och höjd beredskap i är bland annat att identifiera samhällsviktig verksamhet inom sitt ansvarsområde och att genomföra risk- och sårbarhetsanalyser. Flera myndigheter även ett utpekat ansvar för försörjningsberedskap inom olika försörjningsområden, bland annat Energimyndigheten, Livsmedelsverket, Socialstyrelsen och Upphandlingsmyndigheten

MSB har ett övergripande ansvar för inriktning och samordning av civil beredskapsplanering. MSB stödjer bland annat aktörer i hur de kan arbeta med att identifiera och upprätthålla samhällsviktig verksamhet samt analyserar och ger vägledning kring utvecklingen av försörjningsberedskapen.

Läs mer om det svenska civila beredskapssystemet och den nya strukturen för myndigheter

Ansvar och roller i det svenska civila beredskapssystemet

Strukturreform av krisberedskap och civilt försvar

Beredskapsmyndigheter

60 statliga myndigheter har ett utökat beredskapsansvar att, förutom alla statliga myndigheters grundansvar, genomföra de förberedelser som krävs för att myndigheten ska klara sina uppgifter vid fredstida kriser, höjd beredskap och krig. Beredskapsmyndigheterna ska också bedriva samverkan med och verka för att berörda statliga myndigheter, kommuner, regioner och företag utvecklar sin förmåga i dessa avseenden.

Lista med de beredskapsansvariga myndigheterna

Sektorsansvariga myndigheter

Av dessa beredskapsmyndigheter har 10 myndigheter ett utökat sektorsansvar att leda arbetet med att samordna åtgärder inför och vid fredstida kriser, höjd beredskap och krig. De sektorsansvariga myndigheterna ansvarar bland annat för att samverkan med näringslivet sker i den utsträckning det behövs.

Lista över de sektorsansvariga myndigheterna

Regionalt

Länsstyrelserna har ett geografiskt områdesansvar för samordning inom länet. De ska bygga och upprätthålla relevanta nätverk och följa upp beredskapsförberedelser, till exempel i relation till de organisationer som bedriver samhällsviktig verksamhet. Under en kris är det länsstyrelserna som ska samordna verksamhet mellan kommuner, regioner, myndigheter och företag.

Sex länsstyrelser har ett utpekat ansvar som civilområdesansvariga länsstyrelser. Syftet är att åstadkomma en enhetlig inriktning för totalförsvaret och en ändamålsenlig användning av civila och militära resurser. Ansvaret avser endast uppgifter inför och vid höjd beredskap.

Lista över civilområdena med ansvariga länsstyrelser

Lokalt

Kommunerna har en nyckelroll genom att de är geografiskt områdesansvariga på lokal nivå och utgör grunden i samhällets beredskap då de bygger nätverk bland de lokala aktörerna i krishanteringssystemet, informerar om risker inom den egna kommunen och verkar för samordning inför, under och efter en kris.

Exempel på privat-offentlig samverkan

Många företag deltar redan idag i den civila beredskapsplaneringen, och flera centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner har särskilda forum för att samverka med företag inom sina respektive områden.

Om ditt företag inte har etablerat samverkan, ta ett första steg genom att kontakta beredskapssamordnaren i din kommun eller säkerhetssamordnaren på din länsstyrelse. För samarbete på högre nivå kan företaget kontakta sektorsansvariga myndigheter eller branschorganisationer. Företaget kan också kontakta näringslivets säkerhetsdelegation som är ett nätverk för utveckling av riskhantering inom näringslivet.

  • Nationell samverkan

    Privat-offentliga samverkansforum

    Privat-offentliga samverkansforum syftar till att stärka samhällets försörjningsberedskap och förmåga att stå emot samhällsstörningar, bland annat genom omvärldsanalys och övningsverksamhet. Dessa forum drivs av MSB eller andra sektorsansvariga myndigheter, men även av branschorganisationer.

    På vår webbsida om privat-offentlig samverkan finns mer information

    Statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser

    Varje myndighet ska identifiera samhällsviktig verksamhet inom myndighetens ansvarsområde och kontinuerligt analysera om det vid fredstida krissituationer, höjd beredskap och krig finns sårbarheter och risker som allvarligt kan hota, skada eller försämra förmågan att bedriva samhällsviktig verksamhet inom sitt ansvarsområde. Myndigheterna ska även bedriva ett systematiskt arbete för att kunna upprätthålla den egna samhällsviktiga verksamheten (kontinuitetshantering) och verka för att andra aktörer inom ansvarsområdet också bedriver ett sådant arbete. Resultatet sammanställas vartannat år i en risk- och sårbarhetsanalys.

    Näringslivets säkerhetsdelegation

    Näringslivets Säkerhetsdelegation (NSD) är ett forum för idé-, erfarenhets- och kunskapsutbyte i säkerhetsfrågor. Med ”säkerhet” avses främst sådant som rör hot om yttre eller inre brottsliga angrepp, liksom totalförsvar. Verksamhetens syfte är att bidra till ett bättre säkerhets- och riskmedvetande, i företagen och hos allmänheten. Basen i NSD:s verksamhet är verksamheten i de sex regionerna: Södra, Västra, Östra, Stockholm, Bergslagen och Norra. Regionen anordnar möten om säkerhetsfrågor, vanligtvis under hösten och våren.

    Tvärsektoriellt näringslivsråd

    Regeringen beslutade i maj 2022 att tillsätta ett tvärsektoriellt näringslivsråd som ska utgöra ett rådgivande forum på strategisk nivå där staten och näringslivet kan utbyta information om frågor som är viktiga för krisberedskap och civilt försvar. Syftet med rådet är också att öka kunskapen hos deltagarna om tvärsektoriella frågor avseende de olika perspektiv och förutsättningar som gäller för näringslivet och staten.

     

  • Regional och lokal samverkan

    Regionala företagsdialoger

    Regionala företagsdialoger innebär att myndigheter kallar till möte där man i dialog med företag förbereder sig för att med hjälp av upphandlingsavtal kunna prioritera och fördela resurser, eller att lagra produkter och materiel.

    Ett antal regionala dialoger har genomförts, där länsstyrelsen tillsammans med MSB bjudit in näringslivet. Läs om dialoger som har hållits i Värmland, Skåne och Norrbotten. Ta kontakt med din länsstyrelse om ditt företag vill initiera regionala företagsdialoger.

    Läs mer om de regionala dialogmötena med näringslivet

    Kommuners och regioners risk- och sårbarhetsanalyser

    Kommuner och regioner ska analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen respektive regionen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet ska värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys för varje ny mandatperiod.

Senast granskad: 13 mars 2024

Till toppen av sidan