Ny nationell plan ska stärka skyddet av civilbefolkningen vid krig
Sveriges befolkningsskydd behöver vara utformat för dagens krigföring, där civilbefolkningen ofta är ett direkt mål. MSB och länsstyrelserna har därför tagit fram en övergripande plan för hur befolkningen ska skyddas vid höjd beredskap och krig.
- Planen utgår från kriget som det dimensionerande hotet och visar hur skyddsåtgärder ska kombineras och prioriteras i olika delar av landet, säger Mikael Frisell, generaldirektör på MSB.
MSB har tillsammans med länsstyrelserna nu en övergripande plan för att skydda civilbefolkningen vid ett väpnat angrepp. I händelse av krig kan skyddsåtgärder vara avgörande för civilbefolkningens överlevnad och planen anpassas till dagens antaganden om hur krig förs.
Planen bygger på att beredskapen ska vara flexibel och kunna möta olika typer av hot. Regeringsuppdraget från 18 juli 2024 har resulterat i en inriktning för vilka skyddsåtgärder som är lämpliga i olika riskområden, och vilka åtgärder som behöver utvecklas framåt.
Slutsatserna i planen visar bland annat att:
- Försvarsmaktens operationsplanering är utgångspunkten för planeringen av skyddsåtgärder.
- Samhället måste fungera även under höjd beredskap och krig, vilket innebär att de som bedriver samhällsviktig verksamhet måste ha tillgång till fysiskt skydd.
- Utrymning bör undvikas, men kan vara en nödvändig kompletterande åtgärd i områden där skyddsrumskapaciteten inte räcker till. Då bör den i första hand ske partiellt och inom egen kommun eller län.
Befolkningsskyddet har stor betydelse för försvarsviljan
– I Ukraina ser vi tydligt hur Ryssland medvetet angriper civilbefolkningen och hur stor betydelse befolkningsskyddet har för försvarsviljan och landets motståndskraft, säger Mikael Frisell, generaldirektör på MSB.
Befolkningsskyddet behöver ses och planeras som ett system av skyddsåtgärder som inkluderar varning, skyddsrum, utrymning, inkvartering och befolkningens egen förmåga till skydd.
– Om vi skulle angripas i morgon är vi nu mer förberedda. Planen gör att vi snabbt kan agera med de resurser som finns att tillgå, säger Henrik Larsson, verksamhetschef på MSB och ansvarig för arbetet.
Slutrapporten lämnades till regeringen den 5 december 2025.