MSB:s klimatanpassningsarbete 2022

Målet med MSB:s klimatanpassningsarbete är att bidra till att effekter av ett förändrat klimat inte orsakar fler olyckor eller samhällsstörningar och därmed att skadan på miljön, på människors liv eller hälsa eller på egendom inte ökar. MSB gör det främst genom att stödja samhällets aktörer i deras eget klimatanpassningsarbete. Det gör vi bland annat genom forskning och studier, karteringar, prognoser, utbildning och annat som ska underlätta planering, analys, beslut och förberedande. MSB kan också stötta med finansiering och insatser med förstärkningsresurser.

MSB är en av de myndigheter som enligt klimatanpassningsförordningen ska arbeta med klimatanpassning inom sin verksamhet och sitt ansvarsområde. Varje år rapporteras arbetet till SMHI, som är den myndighet som samordnar klimatanpassningsarbetet nationellt. Redovisningen skickas även till försvarsdepartementet.

I början av 2022 tog MSB fram en intern strategi för myndighetens arbete kopplat till ett förändrat klimat samt en handlingsplan som följer av klimatanpassningsförordningen. Båda dessa dokument är viktiga för myndighetens samlade klimatanpassningsarbete och visar på att hela vårt ansvarsområde behöver ta höjd för ett förändrat klimat.

Förebyggande arbete med naturolyckor och klimatanpassning

Handlingsplanen beskriver konkreta åtgärder som myndigheten avser att göra de kommande åren. Många av de åtgärder i handlingsplanen som har genomförts under 2022 är löpande uppdrag som rör naturolyckor, men arbetet med att anpassa verksamheten till ett förändrat klimat pågår inom andra delar av myndigheten.

Till MSB:s löpande arbete med naturolyckor hör att ta fram karteringar av risker för översvämningar, ras, skred, värmeböljor och skogsbränder. Under 2022 genomfördes en kartläggning av områden med risk för höga temperaturer. MSB har tagit fram en vägledning och en nationell karttjänst som kan användas som stöd för exempelvis kommuner i deras arbete med klimatanpassning. 

MSB tog under 2022 även fram stabilitetskarteringar för Örebro, Kronoberg, Kalmar, Jönköping och Malmö. Vi gjorde också stabilitetskarteringar för finkorniga jordar i Skåne och Jämtland. Karteringar för Mörrumsån, Indalsälven, Ljungan, Umeälven samt Ångermanälven har tagits fram och ett pilotprojekt pågår kring en ny metodik för att göra kustöversvämningar.

Över 200 miljoner kronor till förebyggande åtgärder i kommunerna

MSB fördelar årligen statsbidrag till kommuner för förebyggande åtgärder mot naturolyckor. Anslaget har kraftigt höjts av regeringen från och med år 2022 och i samband med det fick MSB ett regeringsuppdrag att föreslå författningsreglering och hur bidraget kan utvecklas. En ny förordning beslutades i september och ansökningsförfarandet har digitaliserats.

Under 2022 fördelade MSB drygt 231 mnkr till 15 kommuner för 16 olika åtgärder för skydd mot översvämning, ras- och skredsäkring och erosion. 

Annat som har genomförts relaterat till naturolyckor och klimat är till exempel:

• Rapport kring klimatförändringarnas effekter på förekomsten av bränder och naturolyckor. 
• Faktablad med information till fastighetsägare om klimat och naturrelaterade händelser framtagen inom ramen för den nationella samordningen av naturolycksfrågor som MSB håller ihop. 
• Webbutbildningar för kommunal räddningstjänst i Fortbildningstjänsten kring klimatförändringars påverkan på räddningstjänst och hur man kan planera för klimatrelaterade risker. 
• Information i Riskkatalogen på msb.se om klimatrelaterade risker, som stöd bland annat till kommunernas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser. 

Nya risker och krishantering i ett förändrat klimat

MSB arbetar också med nya risker kopplat till klimat- och energiomställning. I det förebyggande arbetet med farliga ämnen undersöker MSB risker med nya bränslen, särskilt vätgas, som är en följd av omställningen till ett klimatneutralt samhälle. Vätgas har särskilda risker jämfört med de brandfarliga gaser som traditionellt använts. MSB har tagit fram anpassade regler för vätgas som är ute på för-remiss och beställt en vetenskaplig rapport om skyddsavstånd för vätgasinstallationer. Räddningstjänsterna och verksamheterna får därmed ett lättanvänt och kraftfullt redskap för att bedöma hur vätgasinstallationer ska utföras på ett säkert sätt.

Under 2022 påbörjades ett antal studier för att ta fram kunskapsunderlag för att ta hänsyn till klimatförändringarnas konsekvenser inom krisberedskapen. Nedanstående exempel är studier som genomförs och avslutas under våren 2023:

• Framtidsstudie av civil beredskap i ett föränderligt klimat har tagits fram som beskriver nya perspektiv och utmaningar för civil beredskap i ett förändrat klimat.
• Studie om förstärkningsresurser i ett förändrat klimat. Linköpings universitet har gjort en studie om förmågan att analysera händelser med avseende på ett förändrat klimat samt behov av statliga förstärkningsresurser.
• Uppdrag om hur klimat- och sårbarhetsanalyser kan samordnas med risk- och sårbarhetsanalyser. MSB tillsammans med SMHI har gett FOI ett uppdrag att belysa vad som kan samordnas för en kommun i arbetet med deras risk- och sårbarhetsanalys samt klimat- och sårbarhetsanalys. Studien är ännu inte publicerad.