15 kommuner fick statsbidrag för förebyggande åtgärder mot naturolyckor 2022

MSB arbetar med att förebygga och mildra effekterna av naturhändelser – främst ras, skred, skogsbrand, storm och översvämning – samt att anpassa samhället till ett förändrat klimat och att skydda samhällsviktig verksamhet. En del i detta arbete är att fördela statsbidrag till kommuner.

- Klimatförändringarna gör att det förebyggande arbetet blir allt viktigare. Alla med ett ansvar behöver identifiera risker och vidta åtgärder för att förhindra olyckor och andra negativa klimateffekter, så långt det är möjligt. Det är avgörande för hur stora konsekvenserna blir av naturolyckor nu och i framtiden, säger Ida Axelsson Wall, samordnare och handläggare på MSB.

Kommuner som fått bidrag under 2022

Under 2022 fördelade MSB drygt 230 miljoner kronor till kommunerna för förebyggande åtgärder. Storleken på projekten varierar, och en kommun kan få upp till 60 procent av sina kostnader för en åtgärd.

- Detta år var det många som fick bidrag för att förebygga översvämningar, exempel på det är Kristianstad och Vellinge som båda har stora, omfattande projekt på gång. Vi har även fattat beslut om mindre åtgärder såsom skydd av fastigheter från bergras i Munkedals kommun liksom utredningar för att förebygga erosionsskador i Ragunda kommun, berättar Ida Axelsson Wall.

Totalt har 15 kommuner fått bidrag under 2022.

Sammanställning av beslutade bidrag 2022

Ansökningsperioder för 2023

Under 2023 utökas antalet ansökningstillfällen till två. Den första perioden är öppen mellan 9 januari och 1 mars och den andra är öppen mellan 1 juni och 1 september.

- Tidigare har kommunerna haft ett tillfälle per år att komma in med sin ansökan, den första augusti varje år. Genom att införa ännu en ansökningsperiod i början av året ökar förutsättningarna för att fler ansökningar kan hinna handläggas och bli klara för beslut under innevarande år, säger Ida Axelsson Wall.

Stort behov av förebyggande åtgärder i landet

Anslaget till statsbidraget har varierat under åren och höjdes 2022 till drygt 500 miljoner kronor. När anslaget höjdes under 2022 har MSB också fått mer resurser till att arbeta med statsbidraget.

- Det är väldigt positiv att anslaget har ökat, fler kommuner kan då ta del av bidraget. Det är också viktigt att det finns en kontinuitet i anslaget så att kommunerna vet vad som gäller framöver och kan planera för det.

De flesta åtgärder är komplexa och kräver en lång förberedelse hos kommunerna. Att ta fram åtgärder är en process som tar tid; kommunerna behöver identifiera risken, prioritera områden och utreda förutsättningarna på den valda platsen. Utifrån det underlaget kan kommunen sedan utforma en fysisk åtgärd att söka om statsbidrag för.

Under 2022 inkom ansökningar med ett sammanlagt sökt belopp på nästan 950 miljoner kronor, så behovet i landet är stort.

- Någon kanske undrar varför MSB inte har betalat ut hela anslaget för 2022. Förklaringen ligger i den långa processen. Först när en åtgärd och riskbild är väl utredd och beskriven kan en ansökan beviljas. I vissa fall krävs att kommunen sökt och beviljats tillstånd från exempelvis miljödomstol vilket också gör att flera av de ansökningar som finns hos MSB ännu inte kan beviljas.

Vad är bidraget till för?

Bidrag kan ges för åtgärder som minskar sannolikheten för eller konsekvenserna av naturolyckor i områden med befintlig bebyggelse. Bidraget omfattar naturolyckor i form av översvämning, ras, skred eller erosion. Exempel på åtgärder är vallar, pumpar och fördröjningsmagasin liksom tryckbankar, spontning och avschaktning av slänter.

Under 2022 trädde en förordning i kraft gällande statsbidraget (SFS 2022:1395). Genom denna förordning tydliggörs exempelvis syftet med statsbidraget; att det är till för att värna människors liv och hälsa och hindra skador på egendom och miljö, upprätthålla samhällsviktig verksamhet eller för att anpassa samhället ett förändrat klimat.

Läs mer om statsbidrag för naturolyckor