Viktiga förslag i utredningen om civilbefolkningens skydd vid höjd beredskap
Utredningen berör i stor utsträckning MSB och det sektorsansvar myndigheten har för räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen. MSB välkomnar stora delar av de förslag som lämnas.
- Förslagen i utredningen är ytterligare viktiga pusselbitar i utvecklingen av det civila försvaret. Det allvarliga säkerhetspolitiska läget gör att utredningens förslag i vissa delar behöver börja genomföras så snart som möjligt, säger generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka.
Både rapporten Civilt försvar mot 2030 – ett totalförsvar i balans som MSB lämnade till regeringen den 31 oktober 2022 och denna utrednings förslag visar på stora ekonomiska behov framöver. Det är viktigt att utredningens förslag samordnas med alla de andra förslag som MSB lämnade till regeringen i rapporten Civilt försvar mot 2030 – ett totalförsvar i balans.
Synpunkter i korthet
Utförligare synpunkter återkommer vi till i kommande remisshantering men i dagsläget kan vi övergripande nämna följande;
Utveckla den grundläggande lokala förmågan och då inte minst den kommunala räddningstjänsten
MSB har i olika sammanhang lyft behovet att utveckla den grundläggande lokala förmågan för att den kommunala räddningstjänsten ska kunna lösa sina uppgifter vid ett väpnat angrepp. Initialt bör förstärkningar därför ske på lokal nivå, och den förstärkande resurs som föreslås behöver förhålla sig till den lokala och regionala utvecklingen. Den 1 mars 2023 kommer MSB lämna förslag om dimensionerande planeringsförutsättningar för kommunal räddningstjänst under höjd beredskap.
MSB delar utredningens bedömning att det krävs en återstart av civilplikten med grundutbildning för att täcka behov inom det civila försvaret. Civilplikt är nödvändigt för att den kommunala räddningstjänsten ska kunna lösa sina uppgifter vid ett väpnat angrepp.
MSB kan se utifrån sina internationella insatser i och nära Ukraina att det finns andra behov av utveckling inom området skydd av civilbefolkningen än den beredskapsorganisation som utredningen föreslår. MSB kommer att återkomma i sitt remissyttrande och i andra sammanhang om denna del.
Fortsatt samordnande ansvar för skyddsrum
MSB kan konstatera att utredningen lämnar förslag som på många sätt bekräftar och förstärker MSB:s uppgifter för skydd av civilbefolkningen. Även om vissa uppgifter flyttas över till länsstyrelserna kommer MSB att agera systemutvecklare och systemförvaltare av ett sammanhållet skyddsrumssystem, i vilket även ingår ansvaret för att se till att nya skyddsrum uppförs.
Frivillighet behövs
Det är positivt att bygga vidare på konceptet med frivilliga resursgrupper lokalt. Alla kommuner behöver en sådan förmåga som stöd vid kriser i fred men också vid höjd beredskap. Kommunerna kommer ha behov av förstärkningar av personal för att kunna lösa alla sina viktiga uppgifter under höjd beredskap.
Om utredningen på regeringen.se
MSB:s rapport Civilt försvar mot 2030 – ett totalförsvar i balans på msb.se
Fakta: MSB:s nuvarande roll kopplat till frågor i utredningen
Från den 1 oktober har MSB ansvar som sektorsansvarig myndighet för beredskapssektorn Räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen. MSB har vidare viktiga uppgifter som rör räddningstjänst under höjd beredskap men också tillhandahållandet av förstärknings- resurser som till exempel NUSAR (urban sök- och räddning). När det gäller skyddsrum har MSB idag det totala ansvaret för systemet och dess olika delar. När det gäller utrymning så har MSB formellt ansvar för att ta fram föreskrifter och besluta om områden som ska planeras för utrymning. MSB ansvarar också för att inrikta, fördela och följa upp verksamhet och ekonomiska medel som tilldelas frivilliga försvarsorganisationer och ideella organisationer samt stödja utveckling av de frivilliga försvarsorganisationerna i rollen som förstärkningsresurs och andra aktörer i frågor som rör ideella organisationer.