Till innehåll på sidan
Nyhet
Publicerad: 18 maj 2022 , [Missing text '/pagetypes/nescardpage/atFull' for 'Swedish'] 14:05

Strukturreform för krisberedskap och civilt försvar ger tydligare ansvar och handlingskraft

Den 18 maj presenterade regeringen vid en pressträff en strukturreform för krisberedskap och civilt försvar. Reformen innebär bland annat att tio myndigheter får ett så kallat sektorsansvar, att sex civilområden bildas på länsstyrelsenivå och att MSB får en tydlig roll i att planera och utveckla det civila försvaret.

Strukturreformen ska göra det enklare för alla att förstå varandras roller och mandat och ska stärka hela samhällets förmåga att tillsammans hantera situationer med höjd beredskap och ytterst krig. Utöver tydligare ansvar för de särskilda beredskapsmyndigheterna blir det även tydligare vilket ansvar samtliga statliga myndigheter har för den egna och grundläggande beredskapen.

- Strukturreformen är välkommen och efterlängtad och något som vi har förberett oss på i snart ett år. När lednings- och ansvarsförhållanden blir tydligare blir det enklare och smidigare att samverka när det väl gäller, både mellan civila myndigheter och organisationer, och mellan det civila och det militära försvaret, säger MSB:s generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka.

- Vi har alltid haft ett särskilt ansvar för att planera och utveckla civilt försvar, men med det nya förslaget blir det ännu tydligare att MSB ska stödja och vägleda myndigheter i utvecklingen av vår beredskap. När många ska arbeta tillsammans behövs det en samordnande kraft som kan bidra till en gemensam inriktning för arbetet, både i den långsiktiga planeringen och i det snabba operativa arbetet, säger hon.

Information om strukturreformen finns på regeringens webbplats

Läs om strukturreformen på regeringen.seLäs om det nya tvärsektoriella näringslivsrådet på regeringen.seSe pressträff den 18 maj på regeringens YoutubekanalPresentationsbilder från regeringens pressträff finns nu på regeringens webbplats

Samordning mellan sektorer och med Försvarsmakten

Reformen innebär att sektorsmyndigheterna har en tydlig uppgift att driva utvecklingen av krisberedskap och civilt försvar inom sin sektor. MSB och Försvarsmakten ansvarar för den sammanhållande planeringen av totalförsvaret. Det blir avgörande att säkerställa att det finns ”hängrännor” mellan de tio utpekade sektorerna och att se till att planeringen hänger ihop på alla nivåer i systemet – på kommunal, regional och nationell nivå.

Huvuddragen i förändringarna

Regeringens beslut kommer att i stort bygga på utredningen "Struktur för ökad motståndskraft" (SOU 2021:25) som presenterades för regeringen den 7 juni 2021. Huvuddragen är:

  • Sextio myndigheter blir beredskapsmyndigheter. Det är en utökning av de som tidigare kallats ”bevakningsansvariga myndigheter”.
  • Tio myndigheter utses som sektorsansvariga. Inom varje sektorsområde finns också ett antal beredskapsmyndigheter, med ett tydligt formulerat ansvar för beredskapen.
  • Det tydliggörs att samtliga statliga myndigheter har ett grundläggande beredskapsansvar både gällande fredstida kriser och inom civilt försvar.
  • Alla myndigheter ska etablera eller utveckla samarbeten med företrädare både inom näringslivet och civilsamhället, till exempel de frivilliga försvarsorganisationerna. Det inrättas ett tvärsektoriellt näringslivsråd som ska vara ett rådgivande forum på strategisk nivå. 

MSB får flera roller

  • Sektorsmyndighet för räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen tillsammans med ett antal andra beredskapsmyndigheter.
  • En uppgift att i skarpa lägen stödja samordnad hantering av konsekvenser av en samhällsstörning (olycka, kris eller ytterst krig).
  • Stödja och vägleda alla myndigheter samt såväl andra offentliga som privata eller ideella aktörer i det fortsatta arbetet att utveckla och förvalta beredskapen.

Den nya regleringen träder i kraft den 1 oktober

MSB arbetar redan idag tillsammans med blivande sektorsmyndigheter och beredskapsmyndigheter med att förbereda för att det ska finnas rutiner och arbetssätt på plats när den nya strukturen träder i kraft den 1 oktober.

Pågående arbeten för att förbereda och implementera struktur för ökad motståndskraft

  • Beskrivning av ansvar, roller och mandat för statliga myndigheter: både i planering och vid hantering av händelser och kriser.
  • Process och metod för civil beredskapsplanering: mellan aktörer med geografiskt områdesansvar (kommuner, länsstyrelser och regeringen) och sektorerna i den nya strukturen både i planering och hantering.
  • MSB operativa roll: ny reglering tydliggör MSB:s stödjande och samordnande roll både vid kris och under höjd beredskap.
  • MSB som sektorsansvarig myndighet: utveckla arbetet i den nya sektorn Räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen tillsammans med myndigheter som ingår i sektorn och med representanter från kommuner genom kommunal räddningstjänst. Sektorn berör områden som räddningstjänst, alarmeringstjänst, befolkningsskydd, information om väder, vatten, klimat, strålskyddsberedskap samt den enskildes beredskap.
  • Aktörsgemensamma arbetssätt: vidareutveckling av ”Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar” som ger alla inblandade aktörer ett gemensamt språk, gemensamma sätt att tänka och arbeta så att samhällets samlade resurser används effektivt.
  • Värdlandsstöd: etablera ett system för att kunna begära och ta emot hjälp, såväl civilt som militärt, från andra länder och organisationer vid en större kris eller i en krigssituation.
  • Försörjningsberedskap: myndigheter ska planera tillsammans med företag inom den egna sektorn för att säkerställa försörjning av varor och tjänster. MSB har vägledning för samverkan mellan myndigheter och företag och information om hur företag kan stärka sin beredskap.
  • Utbildning och övning för hela systemet: det finns en nationell plan för utbildning och övning och fyra prioriterade områden: räddningstjänst under höjd beredskap, beredskapsplanering, försörjningsberedskap samt samverkan och ledning.

 

Publicerad: 18 maj 2022 , [Missing text '/pagetypes/nescardpage/atFull' for 'Swedish'] 14:05

Senast granskad: 18 maj 2022

Till toppen av sidan