Hur påverkar ett svenskt Nato-medlemskap arbetet med civil beredskapsplanering?
Det arbete vi i Sverige bedriver sedan 2015 med att utveckla det civila försvaret är väl i linje med de grundläggande riktlinjer för civil förmåga som Nato utvecklat inom det civila beredskapssamarbetet. Ett medlemskap i Nato innebär ett fortsatt arbete med civilt försvar i samma riktning.
Samtidigt medför ett medlemskap tydligare krav på rapportering och uppföljning av det arbete som bedrivs. Ett medlemskap innebär att nationella mål för resiliens utvecklas och att utvärderingen av den civila förmågan inom olika områden kommer att ske utifrån en närmare dialog med Nato.
Natos arbete med att skapa samhällelig motståndskraft
Under rådsmötet i Warszawa 2016 åtog sig ledarna för Nato-länderna att förbättra medlemsländernas nationella resiliens och förmågan att motstå störningar genom att sträva efter att uppnå baskrav för civil beredskap inom sju olika områden. Dessa sju områden behöver fungera i samhället för att skapa samhällelig motståndskraft och understödja det militära försvaret. På engelska kallas dessa områden för NATO Baseline Requirements for Resilience.
De sju civila områdena är:
- Hantering av stora masskadeutfall
- Resilienta system för livsmedels- och dricksvattenförsörjning
- Resilient energiförsörjning
- Resilienta civila kommunikationssystem
- Säkerställande av politiskt beslutsfattande och centrala ledningsfunktioner
- Effektiv hantering av okontrollerade befolkningsrörelser
- Resilienta transportsystem