Cementverksamhet på Gotland viktig för totalförsvaret
Den 13 december beslutade MSB att bergtäkterna Filehajdar och Västra Brottet, transportvägen mellan bergtäkterna samt Cementas anläggning i Slite på Gotland utgör ett mark- och vattenområde som har betydelse för totalförsvarets civila del. Området ska därför så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt motverka totalförsvarets intressen.
MSB har ett ansvar för att utveckla och stödja uppbyggnaden av det civila försvaret samt för att värna samhällets funktionalitet och har enligt 3 kap. 9 § första stycket miljöbalken mandat att peka ut områden som har betydelse för totalförsvarets civila del.
Cement är en nödvändig basråvara i framställningen av betong som i sin tur är avgörande för bland annat byggnation av ny infrastruktur såsom vägar, järnvägar, hamnar samt anläggningar för vatten och avlopp. Cement behövs också för byggnation av bland annat sjukhus, skolor, bostäder, skyddsrum samt utvecklingen av vind- och vattenkraft. Flera sektorer som bedriver samhällsviktig verksamhet behöver därmed tillgång till cement för byggnation, underhåll och reparationer.
Beredskapshänsyn är en viktig del i avvägningen mellan olika intressen i samhällsplaneringen och genom att peka ut området som ett område som har betydelse för totalförsvarets civila del behöver aktörer såsom länsstyrelsen och regionen ta hänsyn till beslutet vid exempelvis planering av ny bebyggelse eller bildande av naturreservat.
– Det är viktigt att ta beredskapshänsyn i samhällsplaneringen och inte förhindra eller bygga bort möjligheten till en inhemsk kalkbrytning och produktion av cement, då analyser visar att det inte finns någon annan möjlig lösning på kort sikt, säger Charlotte Petri Gornitzka, GD, MSB.
Tillverkningen i Slite på Gotland står i dagsläget för cirka 60 procent av den cement som används i Sverige, utöver detta exporteras en viss del av produktionen. Import av cement står för cirka 10–15 procent. Ungefär hälften av allt byggande i landet är i dag direkt beroende av fabriken i Slite. Mellan åren 2015 och 2019 ökade användningen av cement i Sverige med omkring 30 procent.
MSB bygger sin bedömning på analyser och rapporter som har tagits fram på uppdrag av regeringen avseende förutsättningar för cementförsörjning i Sverige.
I beslutet som MSB fattade den 13 december utgick myndigheten från en felaktig karta. Därför har beslutet rättats enligt 36 § förvaltningslagen. Rättelsen syftar till att tydliggöra MSB:s avsikt med beslutet genom att använda en korrekt karta, och innebär inte att MSB har gjort någon ny bedömning i ärendet.
Karta över berört område som har betydelse för totalförsvarets civila del
Analyser och rapporter som tagits fram på uppdrag av regeringen:
- Tillväxtanalys: Uppdrag om fördjupad kartläggning och analys av efterfrågan på cement i olika sektorer, tillgången till kalksten, klinker och cement samt förutsättningarna för import (N2021/02658)
- Vinnova: Uppdrag att kartlägga befintlig test- och provningsverksamhet för cement och betong (N2021/02773)
- Ramboll: Analys av möjlighet till import av kalksten, klinker och cement (N2021/02165)
- SGU: Konsekvensbedömning av utebliven cementproduktion i Slite (N2021/02111)
- SGU: Konsekvensbedömning av utebliven cementproduktion i Slite bilaga 1 (N2021/02111)
- SGU: Uppdrag att identifiera och föreslå åtgärder som kan öka tillgången på och underlätta tillhandahållandet av alternativa bindemedel till betong (SGU regleringsbrev för budgetåret 2022)
Senast granskad: 22 december 2022