Till innehåll på sidan
Nyhet
Publicerad: 26 maj 2021 , [Missing text '/pagetypes/nescardpage/atFull' for 'Swedish'] 12:30

Krisberedskapsmiljarden stärkte vårt civila försvar under pandemin

Under 2020 genomfördes mycket arbete för att stärka vår krisberedskapsförmåga. Anslag 2:4 Krisberedskap har bland annat genererat utbildningar av frivilliga, forskningssatsningar, säkra kommunikationer samt bidrag till ledningsplatser.

Trots att många aktörer tvingades prioritera om mycket av sitt arbete under 2020 på grund av pandemin har många projekt ändå genomförts med hjälp pengar från anslaget. Det har fått effekten att samhällets krisberedskap och civila försvar har stärkts.

– Flera stora projekt har avslutats under 2020 och resultaten kommer nu att införas i respektive organisation. Vi ser att många viktiga satsningar har genomförts som kommer att förbättra beredskapen i samhället, säger Tomas Ahlberg som är enhetschef på MSB.

– Rapporten visar att många viktiga utvecklingsinsatser kunnat slutföras även om pandemin naturligtvis påverkat verksamheten. Det är också tydligt att vissa delar av den utveckling vi finansierat tidigare år har kunnat användas i pågående hantering av pandemin.

Totalförsvarsövningen stärkte förmågan

I cirka 70 procent av de avslutade projekten bedömer de ansvariga myndigheterna att projektens resultat har ökat förmågan inom civilt försvar eller inom både krisberedskap och civilt försvar. Motsvarande siffra året innan var 80 procent projekt som avslutades. Myndigheterna uppger även att nästan 80 procent av de avslutade projekten i hög eller mycket hög grad uppnådde de mål som sattes vid ansökan.

Flera myndigheter fick pengar under 2019-2021 för planering, genomförande och utvärdering av Totalförsvarsövning 2020. På grund av pandemin har några delar av övningen fått ställas in eller skjutas fram till 2021. Flera myndigheter anger dock i sina uppföljningar att det förberedande arbete som genomförts inför övningen har haft stor betydelse för hanteringen av pandemin.

– Planeringen av Totalförsvarsövningen 2020 har gett kunskap om aktörers roller och mandat samt skapat personliga nätverk som bidragit till stort förtroende mellan aktörer. Dessa har varit avgörande under hanteringen av pandemin och har förbättrat myndigheternas förmåga till respons, säger Danny Regnér, signalskyddschef på Socialstyrelsen som ansvarat för övningen på myndigheten.

Säkra kommunikationer på plats i länen

Inom projektet Säkra kommunikationer har det tekniska systemet, Signe utvecklats. Det möjliggör utbyte av begränsat hemlig information mellan länsstyrelser och andra aktörer i det egna länet. Signe har under 2020 införts på de flestalänsstyrelserna samt i landets kommuner och regioner. Inom projektet har samverkan skett med ett stort antal aktörer.

En kommun där Signe är infört är Sundsvall och där har man redan goda erfarenheter. Petra Sundqvist är beredskapssamordnare på kommunen och är positiv till systemet som inneburit att kommunen kunnat kommunicera säkert.

– Det känns tryggt att använda Signe. Ingen information kan komma på villovägar.

Men det är inte bara själva systemet som är en positiv erfarenhet för kommunen.

– Jämfört med när jag startade mitt arbete inom detta har säkerhetskulturen förbättrats och fler har öppnat upp ögonen för de här frågorna inom totalförsvaret. Dock finns det fortfarande behov av att förbättra säkerhetskulturen än mer och det måste komma från ledningen och sippra ner i verksamheterna, säger Petra Sundqvist.

Även Socialstyrelsen använder Signe

Med anledning av pandemin har Signe redan använts för att dela säkerhetsskyddsklassificerad information mellan de regionala aktörerna. Även Socialstyrelsen började använda Signe under pandemin, vilket innebar ett säkert utbyte av information med landets regioner.

– Införandet av Signe har i huvudsak fungerat väl inom hälso- och sjukvårdssektorn. På grund av pandemin avstannade införandet något men där begärde Socialstyrelsen tidigt stöd av länsstyrelserna att påskynda införandet av Signe då vi såg behovet av säker kommunikation under pandemin. Huvuddelen av sektorn har nu förmågan, berättar Danny Regnér på Socialstyrelsen och lägger till:

– Jag vill ge en eloge till länsstyrelsernas signalskyddsorganisation som gett stöd i införandet men även den positiva respons och genomförandekraft regionerna har haft.

Genom Signe har det gått lättare att arbeta med det material som skickas till myndigheten.

– Socialstyrelsen begär i större utsträckning att olika underlag till myndigheten skickas in via signalskydd. Eftersom Signe förmedlar data så blir det mer effektivt när informationen som kommer in ska bearbetas.
Kommuner och regioners arbete med krisberedskap och civilt försvar stärks

Pengarna till kommuner och regioner utgörs till största delen av ersättning för uppgifter i enlighet med lagen om extraordinära händelser (LEH). Ersättningen används till förebyggande och förberedande arbete där personalkostnader utgör en stor del. Man tar bland annat fram risk- och sårbarhetsanalyser samt övar den personal som kommer att ha särskilda uppgifter vid kriser och krig.

Kommunerna och regionerna har med hjälp av statliga medel förbättrat sina möjligheter att hantera kriser och stora olyckor samt att bedriva samhällsviktig verksamhet. Förmågan att leda och samverka på lokal nivå har förbättrats tack vare att man fortsatt utveckla kommunala och regionala ledningsplatser.

Frivilliga försvarsorganisationer gjorde stora insatser under pandemin

De frivilliga försvarsorganisationerna är en organiserad, utbildad och övad förstärkningsresurs. De gör även viktiga insatser för den folkliga förankringen av totalförsvaret och för att stärka försvarsviljan i landet.

MSB bedömer att de utbildade resurser och förmågor som har byggts upp med hjälp av anslaget har gjort stor nytta under pandemin. De frivilliga organisationerna har bland annat hjälpt kommuner, regioner, länsstyrelser och andra myndigheter med till exempel uppsättning och bemanning av sjukhustält, stöd och information till allmänheten vid flygplatser, tågstationer, i kollektivtrafiken och utanför sjukhus samt med leverans av matvaror och läkemedel till äldre och personer i riskgrupper.

Viktiga forskningssatsningar på både kort och lång sikt

Forskning är viktigt för en långsiktig förmågeutveckling, men kan även få nytta på kort sikt. Det visar bland annat de elva kortare forskningsprojekt som startade mitt i pandemin 2020. Syftet med satsningen var att snabbt ta fram kunskaper som kan användas redan under befintlig pandemi, men även vid andra framtida kriser.

Ett av dessa projekt handlade om näringslivsbaserad motståndskraft med utgångspunkt i pandemin. Det har redan nu bidragit med underlag till MSB:s arbete med relationerna mellan näringsliv och myndigheter för ett starkare civilt försvar.

Under 2020 bedrevs även arbete i två utvecklingsprojekt som byggde vidare på genomförd forskning. Det första projektet ska öka miljökunskapen hos Sveriges räddningstjänster, framför allt när det gäller släckningsmetoder. Det andra projektet ska bidra till bättre och kontinuerliga lägesbilder på lokal nivå i kommunerna.

Så har pengarna använts

Pengarna från 2:4-anslaget har fördelats på följande sätt (avrundat):

  • Myndigheter: 268 miljoner kronor (21 %)
  • Länsstyrelser: 198 miljoner kronor (16 %)
  • Kommuner: 465 miljoner kronor (36 %)
  • Regioner: 66 miljoner kronor (5 %)
  • Frivilliga försvarsorganisationer: 57 miljoner kronor (4 %)
  • Forskning: 115 miljoner kronor (9 %)
  • Övriga medel som hanteras/fördelas av MSB: 106 miljoner kronor (8 %)

Anslag 2:4 Krisberedskap – uppföljning 2020 : Redovisning av uppdrag i MSB:s regleringsbrev för 2021

Anslag 2:4 Krisberedskap

  • MSB har ett regeringsuppdrag att varje år fördela pengar till myndigheter, inklusive länsstyrelser, samt regioner och kommuner.
  • Även forskare kan söka pengar.
  • Pengarna ska användas till att stärka samhällets beredskap. Anslaget 2020 låg på cirka 1,3 miljarder kronor.
  • MSB lämnat en rapport till regeringen om hur pengarna har använts.
  • Myndigheterna ansöker om medel från anslag 2:4 Krisberedskap, som efter tilldelning ska användas till utvecklingsprojekt.
  • Projekten ska leda till åtgärder som behöver vidtas utifrån en sammantagen bild av samhällets risker och sårbarheter.

Finansiering och anslag 2:4 Krisberedskap

 

Publicerad: 26 maj 2021 , [Missing text '/pagetypes/nescardpage/atFull' for 'Swedish'] 12:30

Senast granskad: 26 maj 2021

Till toppen av sidan