Till innehåll på sidan
Nyhet
Publicerad: 1 december 2020 , [Missing text '/pagetypes/nescardpage/atFull' for 'Swedish'] 08:53

Rakel firar 10 år som nationellt system

1 december 2010 fick Sverige för första gången ett gemensamt nationellt radiokommunikationssystem för medarbetare med samhällsviktiga uppdrag.

Det nya systemet Rakel (RAdioKommunikation för Effektiv Ledning) hade täckning över hela landet, kommunikationen var skyddad mot obehörig avlyssning och de 176 organisationer* som var anslutna i slutet av 2010 kunde nu samverka med varandra i ett gemensamt system.

Före Rakels tid användes fler än 200 analoga kommunikationssystem, som ofta var anpassade endast efter respektive myndighet eller huvudmans behov. Samverkan mellan olika krisberedskapsinstanser så som ambulans, räddningstjänst och polis skedde i de flesta fall genom en larmoperatör som växlade mellan olika frekvenser och system för att i tur och ordning samtala med respektive aktör.

Södra Sverige först ut 2006

Första etappen av Rakel; Blekinge, Kalmar och Skåne län driftsattes redan i april 2006. I takt med att systemet byggdes ut i totalt sju etapper anslöts så resten av landet.

Den 1 december 2010 var det dags för de sista etapperna; Jämtland, Västerbotten och Norrbottens län. I och med det blev Rakel rikstäckande och alla användare kunde kommunicera med sina radioterminaler i skarp drift i hela Sverige.

– Den största förändringen när Rakel kom var att det inte längre fanns någon bortre gräns för hur långt vi kunde nå kommunikationsmässigt. Samverkan över länsgränser var inte längre ett hinder, säger Tomas Wallgren, kommissarie och verksamhetsutvecklare i Polisregion Nord.

Skydd mot avlyssning

Mikael Abbemo, med lång bakgrund inom ambulanssjukvården i region Stockholm var med och tog fram den första kravspecifikationen för ett nationellt radiosystem i slutet av 90-talet:

Innan Rakel kom hade vi på ambulanssjukvården i Stockholm ett okrypterat öppet radiosystem. Trafiken kunde avlyssnas så vi kunde inte kommunicera i klartext med larmcentralen om patienter utan det fick ske på andra sätt, säger han.

– Rakel gav oss helt andra metoder för att överföra patientuppgifter. Det har ett stort mervärde för den enskilda. Personalen på akuten kan i väntan på ambulansen läsa in sig på journaler vilket snabbar upp processen inne på akutmottagningen. De kan möta patientens behov mer effektivt vilket är fantastiskt.

*Idag är cirka 600 organisationer anslutna till Rakel.

Röster från Rakelanvändare

Läs vad Tomas Wallgren, Jonas Hägglund, Mikael Abbemo och Karin Jonasson berättar om införandet av Rakel 2010.

  • Tomas Wallgren, Polisen

    Tomas Wallgren är kommissarie och verksamhetsutvecklare på Polisen, Nationella operativa avdelningen (Noa), i Sundsvall med 40 års erfarenhet. 2010 arbetade han vid Länsstyrelsen i Västernorrland och representerade en av de aktörer som bjöd in till den officiella invigningen när de sista etapperna av Rakels utbyggnad var klara.

     Den största förändringen när Rakel kom var att det inte längre fanns någon bortre gräns för hur långt vi kunde nå kommunikationsmässigt. Samverkan över länsgränser var inte längre ett hinder. Vi kunde vända oss till personal i ett visst område och vara säkra på att informationen gick fram. Med Rakel fick vi helt andra möjligheter att nå många. Det blev på så sätt betydligt enklare för ledningscentralerna och för poliser i yttre tjänst.

    Med den tidigare så kallade polisradion kunde allmänhet och journalister lyssna av vad som sas. Med Rakel blev radiokommunikationen krypterad.

     När Rakel kom kunde vi plötsligt prata i klartext om vilka individer vi i polisen skulle ingripa mot, sådana uppgifter som man annars säger är skyddsvärda. Samtidigt hade möjligheten till avlyssning vissa fördelar. Ibland fick vi tips och hjälp från allmänheten, säger Tomas med glimten i ögat.

     Som polis tycker jag att det är väldigt roligt att en av de mest omskrivna sakerna i Rakel är RAPS-talgrupperna* som nästan blivit synonyma med Rakel. RAPS visar hur effektivt och enkelt det är att samverka med hjälp av Rakel, vi gör det nästan utan att vi tänker på det som samverkan.

     MSB gav oss ett system att förvalta och förfina. Jag skulle säga att det arbetet har fortsatt ända till idag. Vi jobbar fortfarande med att använda systemet så effektivt som möjligt.

    *RAPS står för Räddningstjänst, Ambulans, Polis och SOS Alarm. Det är en samling talgrupper som främst används av de så kallade blåljusorganisationerna för samverkan vid olyckor.

  • Jonas Hägglund, räddningstjänsten Örnsköldsvik

    Jonas Hägglund var 2010 avdelningschef för räddningstjänstsavdelningens utryckande verksamhet i Örnsköldsviks kommun. Han var också projektledare för att hålla ihop Rakelinförandet i kommunen.

     Rakel var givet för utalarmering och som kommunikationssystem för räddningstjänsten men diskussionerna kom i gång om hur vi även skulle kunna nyttja Rakel i andra förvaltningar i kommunen. Vi började tänka bredare kring hur Rakel skulle kunna bli en bro mellan verksamheterna inte bara i kris utan också i vardagen.

     Ett gott exempel var nattpatrullen för hemtjänst nattetid som gick över till Rakel. Fördelarna var många när nattpatrullsgruppen kunde använda gruppsamtal istället för som tidigare telefonkedjor.

     Vi har en egen larmcentral här i kommunen och det tror jag är en framgångsfaktor. Vi köper inte tjänsten externt som många kommuner gör. Förutom räddningstjänstens utalarmering är det larm från exempelvis nattsjuksköterskor, kommunens hamn- och logistikförvaltning, hisslarm från kommunala fastigheter, trafik- och parkförvaltningen, sim- och badanläggningar, krisberedskapsfunktionen, beroendeenheten, flygplatsen. Rakel är navet och genomsyrar på så sätt hela kommunen.

     Jag tycker vi fick en bra start med Rakel. Vi hade bra ingångsvärden från början när Rakel skulle införas. Det var inte alltid lätt, det ska erkännas. I början var själva radioterminalerna inte lika smidiga som i dag och många var rädda för att göra fel. Tekniken var ny, man fick vara pedagog och pröva sig fram minns Jonas.

  • Mikael Abbemo, ambulanssjukvården region Stockholm

    Mikael Abbemo har en lång bakgrund inom ambulanssjukvården i region Stockholm och var en av de som var med och tog fram de nationella riktlinjerna för Rakel i slutet av 90-talet.

    Rakel gav oss helt andra metoder för att överföra patientuppgifter. Det har ett stort mervärde för den enskilda. Personalen på akuten kan i väntan på ambulansen läsa in sig på journaler vilket snabbar upp processen inne på akutmottagningen. De kan möta patientens behov mer effektivt vilket är fantastiskt.

    Det dåvarande systemet hade även andra begränsningar.

    Med det gamla radiosystemet tappade vi täckningen så fort vi rörde oss under jord, som i tunnelbanan, i en sjukhuskulvert eller på järnvägsstationer. Det räckte att vi kom in i biljetthallen på tunnelbanestationen Slussen så dog systemet.

    Kopplat till vårt område i stadsmiljö så innebar Rakel en fantastisk tillgänglighet på så sätt, vi kunde plötsligt kommunicera flera meter under jord och snabbt få kontakt med polisen om vi utsattes för hot eller våld vilket är absolut nödvändigt.

    Inom Stockholmsområdet har vi så många olika typer av resurser inom hälso- och sjukvården, ta exempelvis psykiatriresursen som rycker ut för att hjälpa patienter som är självmordsbenägna och kanske står på en bro redo att hoppa. Psykiatripersonalen samverkar i de situationerna internt med ambulanssjukvården och med polis, räddningstjänst och andra externa aktörer. Rakel har en del i detta, systemet möjliggör att vi kan kommunicera på avstånd på ett säkert sätt. Och de här insatserna räddar liv!

    Rakelsystemet har betytt oerhört mycket för hälso- och sjukvården avseende samverkan med kommunal räddningstjänst, polismyndigheten, Sjöfartsverket, Kustbevakningen, Trafikverket med flera blåljusaktörer. Det har ett oerhört stort mervärde att kommunicera och samverka i vardag och kris, vi gör det hela dagarna i ända och vi är tacksamma för möjligheten.

  • Karin Jonasson, tidigare Länsstyrelsen Dalarna

    Karin Jonasson började på Länsstyrelsen i Dalarna 2009 och en av de första arbetsuppgifterna hon fick på sitt bord var att samordna införandet av Rakel i länet. Tidigare hade hon arbetat med internationella militära insatser på Totalförsvarets forskningsinstitut, och hade ingen erfarenhet av just Rakel.

    Karin fick erfara att hon som ung kvinna var en lite udda fågel i Rakelvärlden som var mansdominerad och ganska traditionell. Det blev några kulturkrockar längst vägen.

    – Jag utsågs till sammankallande i länssambandsgruppen i Dalarna där det diskuterades hur vi skulle kommunicera med varandra i de sambandsmedel som fanns, däribland Rakel. Mina kollegor i gruppen var ofta nere i tekniska detaljer medan jag var den övergripande generalisten, krisberedskapsmänniskan.

    Det visade sig bli ett vinnande koncept.

    – Det tog det ett tag innan vi hittade varandra i gruppen, men när vi väl såg varandras fördelar sa det bara klick, mina radionördar som jag kallade dem hade kompetensen om Rakel som system och jag hade kompetensen om hur Rakel skulle knytas ihop och funka i krisberedskapssystemet. När vi landade i den matchningen fick vi massor gjort. Vi kunde så småningom ge input till andra län och jag fick vara med i MSB:s förvaltningsgrupp för de nationella riktlinjerna och representera länsstyrelsen där. Vi fick en stark röst tillsammans i  länssambandsgruppen.

    – I början sa man att i en viss kommun skulle aktörer bara använda framtagna talgrupper för just den kommunen, men hur skulle man då göra om man åkte över till nästa kommun? Vi i Dalarna drev på för att man skulle ha ett visst antal talgrupper som delades ut rullande snarare än att de skulle vara geografiskt knutna. Det blev en debatt kring det som stundvis blev ganska otrevlig, så pass att vi sarkastiskt kallades det nya dalupproret.
    Vi-känslan som hade byggts upp i länssambandsgruppen gav resultat.

    – Länssambandsgruppen var ett starkt team och vi hade argument för att det var bättre att dela ut talgrupper rullande, det är ju också så man jobbar idag. Vi vågade stå på oss för det vi trodde på. Från den initiala kulturkrocken gick vi i gruppen till att verkligen stötta varandra och dra fördelar av den kompetens som fanns, avslutar Karin.

Milstolpar för Rakelsystemet

  • Historik – milstolpar för Rakelsystemet
    År Händelse
    Före 2003 Utredningar under en 10-års-period.
    2002 RAKEL-kommittén tillsätts av regeringen.
    2003 RAKEL-kommittén överlämnar betänkande till regeringen.
    2003 Riksdagen fattar beslut om finansiering av Rakelsystemets utbyggnad i Sverige.
    2003 Försvarets materielverk genomför upphandling av ett nytt gemensamt radiokommunikationssystem.
    2005 Rakel börjar byggas av Krisberedskapsmyndigheten tillsammans med leverantören; ett konsortium bestående av SAAB, Airbus och Eltel Networks.
    2006 Etapp 1 är klar: Blekinge, Kalmar, Skåne.
    2007 Rakelsystemets användarkrets utökas så att fler aktörer inom krishanteringssystemet kan ansluta.
    2007 Etapp 2 är klar: Gävleborg, Kronoberg, Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland.
    2007 Etapp 3 är klar: Halland, Västra Götaland.
    2009 Etapp 4 är klar: Jönköping, Västernorrland, Östergötland, Gotland.
    2009 Etapp 5 är klar: Dalarna, Värmland, Örebro.
    2010 Etapp 6 är klar: Jämtland, Västerbotten.
    2010 Etapp 7 är klar: Norrbotten.
    Pågående MSB förvaltar och utvecklar Rakel tillsammans med användarna.
  • Annons från Krisberedskapsmyndigheten år 2006. Text: Rakel förenar. Ett gemensamt radiosystem för Sveriges skydds- och säkerhetsaktörer. Byggs ut 2005 till 2010. Polisen i södra Sverige är redan igång. Bilder som symboliserar samhällsviktig verksamhet. Annons från Krisberedskapsmyndigheten 2006. "Rakel förenar. Ett gemensamt radiosystem för Sveriges skydds- och säkerhetsaktörer. Byggs ut 2005 till 2010. Polisen i södra Sverige är redan igång."
  • Bil har kört av vägen och ligger på en slänt. Helikopter och räddningstjänst är på plats. 2010 fick Sverige ett gemensamt nationellt radiokommunikationssystem för medarbetare med samhällsviktiga uppdrag. På bilden samverkar aktörer under övningen Barents Rescue 2019. Foto: Joel Bothén

Rakel

Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem som används av aktörer inom allmän ordning, säkerhet, hälsa och försvar. Med Rakel kan medarbetare med samhällsviktiga uppdrag kommunicera säkert och effektivt i vardag, kris och höjd beredskap. MSB ansvarar för drift, förvaltning och utveckling av Rakel i dialog med användarna.

Rakel

Publicerad: 1 december 2020 , [Missing text '/pagetypes/nescardpage/atFull' for 'Swedish'] 08:53

Senast granskad: 9 april 2021

Till toppen av sidan