Till innehåll på sidan
Nyhet
Publicerad: 15 december 2020 , [Missing text '/pagetypes/nescardpage/atFull' for 'Swedish'] 09:21

Mötesplats beredskap – om att skapa hållbar beredskap

Från en helhetssyn i totalförsvarsplaneringen till hur privat-offentlig samverkan bidrog till 14 miljoner andningsskydd under pandemin. Mötesplats beredskap den 10 december gav både en övergripande bild av beredskapsutvecklingen och gav praktiska exempel på arbetssätt och verktyg för arbetet.

Morgan Olofsson, MSB:s kommunikationsdirektör, lyfte fram att en viktig ambition för mötesplatsen är att öka samverkan med privata aktörer, en mötesplats som tidigare främst riktat sig till myndigheter i de så kallade samverkansområdena.

- Vi vill skapa en gemensam förståelse, med betoning på det gemensamma. Det är just den privata och offentliga samverkan som gör att vi kan skapa motståndskraften och den långsiktiga beredskapen, sa han.

Helhetsperspektiv i hela hotskalan

Camilla Asp avdelningschef på MSB:s avdelning för krisberedskap och civilt försvar tryckte också på det gemensamma – särskilt mellan planeringen för både det civila försvaret, det militära försvaret, och krisberedskapen.

- Det är viktigt att vi har samma system i planeringen. Det är samma processer och samma personer som ska jobba med olika typer av kriser både i fredstid och ytterst vid ett väpnat angrepp. Vi bygger upp det militära med det civila, det finns många kopplingar och beroenden, sa hon.

- Varje organisation behöver arbeta med några viktiga pusselbitar: att jobba med en stark säkerhetskultur, informations- och cyberhetsäkert och att bygga robusthet, till exempel genom kontinuitetshantering. Det handlar om att ha en plan B när det strular till sig, fortsatte hon. Vi behöver bygga upp förmågan till samverkan och ledning när kriserna slår till och såklart öva, öva, öva och utbilda.

Finanssektorn och höjd beredskap

Christina Goede från Riksgälden berättade om deras arbete med att bygga förmåga att klara händelser i hela hotskalan, från kris till väpnat angrepp.

Riksgälden har valt att skapa ett ramverk för beredskapsarbetet. Det innehåller fyra delar: en övergripande inriktning som bygger på lagkrav och regeringens målsättningar, en operativ planering för agerande i hela hotskalan, en katalog av åtgärder för att bygga förmåga så att det operativa ska kunna rulla och till sist en systematisk uppföljning av genomförda åtgärder och mognadsgrad.

- Det är väldigt viktigt att titta på vad vi måste kunna leverera oavsett läge – och vad vi behöver prioritera, samt vilka andra är vi beroende av och vem som är beroende av oss. Man tänker att det är enkelt att fastställa det – men det är inte självklart.

Hon tryckte vidare på hur arbetet måste vara integrerat i den ordinarie verksamhetsplaneringen. 

- Vi har implementerat beredskapsplaneringen genom att försöka lägga allt arbete i linjen. I stort sett alla insatser är kopplade till verksamhetsplaneringen, precis som alla andra åtgärder. Den stora skillnaden är ofta sekretessen där särskild hänsyn måste tas vid planering och genomförande.

Hon tipsar om de verktyg de använt, som bland annat även finns på MSB:s webbsida. Ett sådant är Verktyg för att fastslå krigsduglighet.

Verktyg för att fastslå krigsduglighet

Risk och sårbarhetsanalys på transportområdet

Trafikverket ligger långt framme och är något unika med att skapa en områdesövergripande risk- och sårbarhetsanalys.

- Vid samhällsstörningar i hela hotskalan från kris till krig ska transporter kunna upprätthållas, vi kan inte hantera detta utan privata aktörer, sa Emelie Jansson från Trafikverket.

Under året har en metod för områdesövergripande risk- och sårbarhetsanalys tagits fram. Metoden består av två delar och genomfördes med hjälp av två scenarier. En del består av empirisk inhämtning av data och en med kvalitativ analys. Båda innehöll perspektiven av både kris och höjd beredskap.

Johan Hansen berättade hur de arbetar inom Trafikverket.

-  Vi ser till att arbetssätten inom riskhantering är integrerat i hela den dagliga löpande verksamheten, vi bedömer vad som är verksamhetskritiskt och prövar behov av kontinuitetsplaner, gör risk- och sårbarhetsanalyser i de delarna som är samhällsviktiga och till sist bedömer säkerhetsskyddet. Allt arbete är sömlöst – det går in i varandra, sa han.

- Framgångsfaktorer är den konstant löpande riskhantering sa Emelie Jansson. Det är viktigt att ha ledningen med och att involvera tvärvetenskapliga kompetenser. Ett robust ramverk, uthållighet och klara ansvarsförhållanden är också viktiga sa hon.

- Och man ska inte vara rädd att göra fel, sa Johan Hansen.

Privat-offentlig samverkan i skarpt läge

Under hanteringen av coronapandemin genomförde Region Stockholm en enorm insats för att säkra skyddsmaterial till sjukvården med en stor mängd privata och offentliga aktörer inblandade. Scania var en av de allra främsta aktörerna och deltog i samarbetet från start.
Ett av de första stegen var att inrätta ett Command Center där allt styrdes ifrån. Den var lokaliserad på Karolinska Universitetssjukhuset, i direkt anslutning till lokaler där patienter vårdades.

- Vi behövde vara där det händer, att vara samlokaliserade med vården gjorde att vi hela tiden hade en tydlig koppling till varför vi gjorde det, sa Martin Tegnér från Karolinska Universitetssjukhuset, Region Stockholm. Ingen ifrågasatte varför. Det var enkelt att få engagemang. Det var våra kollegor och vänner som vi jobbade åt. Att vi satt nära var viktigt, praktiskt och tydligt.

Sara Lindholm Larsson, Karolinska Universitetssjukhuset, ledde Command Center tillsammans med Martin Tegnér .
- Vi fick tidigt in väldigt många tips och vi behövde direkt skapa en struktur för att hantera dem, med en ingång. Vi hade tre personer på heltid som skannade av tipsen och kopplade ihop dem med olika inköpsceller som etablerades. Vi hade bland annat även ett team som jobbade med analys och prognos, ett som säkrade arbetsmiljön och kvalitet och ett för att säkerställa logistikkedjan.

- En framgångsfaktor var att vi kontinuerligt bildade vår uppfattning från data och inte magkänsla och hade en beslutsmässig ledning, sa Martin Tegnér.

Scania var en viktig spelare. Jonas Eriksson från Scania berättade att de såg väldigt tidigt att Region Stockholm och Sverige stod inför en stor utmaning. Det var också tydligt från utsidan att de normala försörjningskedjorna inte skulle kunna hantera situationen. Det behövdes även ett globalt perspektiv.

- Vi förstod snabbt på Scania att vi med våra resurser och kontakter både i Sverige och globalt kunde bidra, sa Jonas Eriksson.
Han berättade även att en utmaning var att få kontakt med myndigheter.

- Vi visste att man behövde vår kompetens på olika ställen i samhället – och vi tog många kontakter och skickade erbjudanden - vissa har vi fortfarande inte fått svar på, sa han. Vi behöver verkligen tänka till kring hur vi kan få kontakt med varandra när det behövs, innan det behövs.

- Ett konkret förslag är att alla myndigheter i sin beredskapsplanering behöver identifiera vilket stöd man kan tänka sig behöva av varor och tjänster från den civila sidan och att relationer och kontakter kring detta byggs upp redan innan kris menar Jonas Eriksson. Hur dessa ska omsättas till stöd i det aktuella läget går därefter enklare att anpassa efter behovet.

Om scenarier som stöd

Under våren och sommaren 2020 tog MSB, med stöd av FOI och i samarbete med bland andra Riksbanken, fram tre scenarier som förstärkning till aktörers befintliga analys och planering av pandemin och dess konsekvenser. Syftet var att illustrera möjliga händelseutvecklingar, och ge en bred bild av tänkbara ekonomiska och sociala samhällskonsekvenser. På så sätt kunde de bidra till helhetssynen i planeringsarbetet, ett proaktivt tänkande, och även som en grund för aktörsgemensamma diskussioner. De tre scenarierna var det hoppfulla, det molande och det explosiva. Till dessa finns även ett antal fördjupande tillägg och chocker.

- Det är viktigt att poängtera att scenarierna inte är prognoser, de är verktyg för att tänka tillsammans som gör oss bättre redo för det som kan komma. För att fungera så måste de vara trovärdiga, men också kreativa och tankeväckande, sa Jim Kronhamn, enhetschef på MSB.

Pär Eriksson från FOI betonade att scenarierna var konstruerade för att vara flexibla och användbara.

- Scenarierna ska vara möjliga för aktörerna att anpassa till sin verklighet, både genom olika kombinationer av scenarier, tillägg och chocker och genom att lägga till egna aktörsspecifika aspekter, sa han. De ska också kunna användas i den ordinarie planeringsverksamheten, utan externt stöd och utan stora föranstaltar.

Scenarierna som stöd för analys och planering under pandemin

Panelen om hållbar beredskapsplanering

I en avslutande paneldebatt anslöt Ulrika Dahlin från ICA och Lina Ringberg från Malmö stad till talarna från Karolinska Universitetssjukhuset och FOI. Den privat-offentliga samverkan lyftes återigen som en förutsättning att lyckas med beredskapen.

- Vi arbetar alltid med offentliga, med livsmedelsverket, MSB och branschorganisationer. Det vi gör varje dag är det som ska kunna fungera vid en incident, sa Ulrika Dahlin.

Lina Ringberg pekade på problemet med att ha flera olika nivåer av samverkan.
- Vi arbetar på olika nivåer istället för att arbeta som ett system, och jobba med de ledningsprinciper som vi kommit överens om. Man måste ha helhetssyn på händelsen och dess konsekvenser samt aktivt försöka förstå andra aktörers perspektiv. Då kommer samverkan automatiskt. Och vi måste skapa en anpassningsförmåga i ordinarie ledningssystem, sa hon.

- Samverkan är viktig, men även ledningsförmåga, sa Sara Lindholm Larsson. Om inte styrningen finns riskerar vi att samverkan blir som en löst sammansatt amöba som inte skapar de resultat som krävs för att hantera den verkliga situationen. Den sense of urgency som vi kände, som stod så nära vården, den mötte vi inte i alla forum för samverkan. I en framtid skulle vi ha en tydligare styrning och sammanhållen samordning för att nå snabbare resultat.

En utmaning är att se när krisen är på väg.

- Vi har begränsade mentala kartor. Ta till exempel tsunamin i Thailand, det tog tid innan vi insåg att en tsunami i Sydostasien faktiskt var en kris för Sverige. Vi behöver vara öppna för att tänka i nya banor, sa Pär Eriksson.

Bra länkar

Inriktning och ramverk för beredskapenAnsvar och roller inom beredskapenSamhällsviktig verksamhetPrenumerera på nyhetsbrevet Nytt från MSB om krisberedskap och civilt försvar

Programmet

Programmet

  • Ett helhetsperspektiv på Sveriges beredskap: Camilla Asp, MSB, Gabor Nagy, Försvarsmakten
  • Resan med att utveckla beredskapsplanering för hela hotskalan: Christina Goede, Riksgälden
  • Risk- och sårbarhetsanalys inom transportområdet: Emelie Jansson och Johan Hansen, Trafikverket
  • Samverkan mellan offentliga och privata aktörer för inköp av skyddsutrustning under coronapandemin: Sara Lindholm Larsson, Martin Tegner, Region Stockholm, Jonas Eriksson, Scania
  • Scenarier för att hantera situationer med hög osäkerhet – ett stöd till aktörers analys-och planeringsprocesser under coronapandemin: Pär Eriksson, FOI och Jim Kronhamn, MSB
  • Paneldebatt - hållbar beredskapsplanering: Pär Eriksson, FOI, Ulrika Dahlin, ICA, Lina Ringberg, Malmö stad, Sara Lindholm Larsson, Region Stockholm och Martin Tegnér, Region Stockholm

Vad är Mötesplats beredskap?

Publicerad: 15 december 2020 , [Missing text '/pagetypes/nescardpage/atFull' for 'Swedish'] 09:21

Senast granskad: 15 december 2020

Till toppen av sidan