Till innehåll på sidan

Sambandsplanering för Rakel – gör det enkelt och rensa i talgrupperna

Enklare sambandsplaner och färre talgrupper i Rakel kan ge både bättre beredskap och smidigare användning. – Det finns ett stort antal talgrupper som aldrig används och aldrig kommer att användas. För användarna blir det bara krångligt. Det är dags att städa och rensa, säger Tomas Lyckeborg som arbetar med användarstöd inom Rakel.

Rakel har nu använts i tio år, det är dags för många organisationer att ta ett omtag i sin sambandsplanering.

– Sambandsplanera och gör det enkelt! säger Tomas Lyckeborg.

Vem behöver ha kontakt med vem och ta del av vad?

Varje organisation som använder Rakel behöver skapa en sambandsplan. En sambandsplan är en beskrivning av hur olika funktioner ska samverka med varandra vid olika typer av händelser, både internt och externt. Det gäller alltså att i förväg tänka igenom vilken typ av händelser organisationen kan tänkas ställas inför och vilka som då kan behöva ha kontakt med varandra. Vilka talgrupper behövs och i vilka lägen ska de användas?

– Under förra sommarens bränder var olika aktörer inte tillräckligt förberedda på vilka de behövde samverka med. Resultatet blir att folk behöver lägga energi mitt under en kris på att lösa saker som kunde ha varit lösta i förhand, säger Tomas Lyckeborg.

Aktörerna behöver med andra ord prata ihop sig om talgrupper och kontaktvägar redan innan det smäller. Varje organisation behöver ha koll på hur man kommunicerar internt och synka det med sina samverkansparter.

Två exempel på sambandsplaner

Den enklaste formen av samband inom en organisation kan se ut så här:

  • En talgrupp för ett antal ledningsfunktioner eller chefer, och en talgrupp per funktionsområde, där respektive chef också ingår.

En något mer komplex situation kan se ut så här:

  • Ett antal sektorschefer har två Rakelterminaler var – en för att kommunicera uppåt med ledningen och en för att kommunicera nedåt med medarbetarna på den egna enheten. Samtidigt finns en talgrupp för ledningens kontakt med en stödfunktion eller larmcentral, och där behöver ingen från enheterna finnas med.

Planera för ett samband som kan växa

– Försök skapa en struktur och en metodik som fungerar bra i vardagen men som håller även när situationer eskalerar, en struktur som kan växa när det behövs utan att man behöver byta eller lägga till talgrupper hela tiden, säger Tomas Lyckeborg.

– Vid stora händelser blir människor stressade, och ska man då dessutom ändra arbetssätt blir det inget bra.

Tomas Lyckeborg varnar också för situationer där en insatsledare sitter med 10–15 talgrupper i gång samtidigt i samband med en händelse.

– Det blir till slut ohållbart att ratta runt bland alla grupper och försöka ha en bra dialog.

Färre talgrupper minskar risken för överbelastning

Rakelsystemet klarar av oerhört många samtidiga användare. Däremot kan det bli hög belastning och kö om många olika talgrupper används samtidigt i ett litet geografiskt område.

– Det är ytterligare ett skäl till att inte låta antalet talgrupper springa i väg, säger Tomas Lyckeborg.

Text: Hanna Lundquist

Senast granskad: 19 juni 2019

Kontakta

När du skickar in formuläret kommer vi att behandla dina personuppgifter för att utföra den uppgift som formuläret avser. Tänk på att det du skickar in kan bli en allmän handling.

Till toppen av sidan