Till innehåll på sidan

MSB efterfrågar avvikelserapportering inför EU-valet

MSB går nu ut med en uppmaning till de myndigheter som arbetar med EU-valet att de ska skicka in information om eventuell informationspåverkan, för att kunna identifiera påverkansaktiviteter och för att kunna ta fram en samlad nationell lägesbild inför EU-valet.

Tillsammans med en rad myndigheter arbetar MSB med att skydda det svenska EU-valet i maj. MSB:s arbete med EU-valet handlar dels om att öka medvetenheten om informationspåverkan och om att stödja och stärka samverkan mellan de myndigheter som arbetar med att skydda valet, dels om att identifiera hot från främmande makt och sårbarheter i det svenska samhället när det gäller informationspåverkan.

Identifiera påverkansaktiviteter

Aktörernas rapportering är en viktig del i MSB:s arbete med att snabbt identifiera eventuella pågående påverkansaktiviteter och för att vid behov kunna ta fram en samlad nationell lägesbild. Därför går MSB nu ut med en uppmaning till samtliga aktörer som arbetar med EU-valet att de, inför valet, ska rapportera in eventuella avvikelser till myndigheten. MSB önskar ta del av information om möjlig informationspåverkan som aktörer upptäcker i sin ordinarie verksamhet. MSB vänder sig återkommande till centrala aktörer med olika frågeställningar för att kunna ta fram en samlad nationell lägesbild.

Ökar vår beredskap

- Det här är en viktig del i det gemensamma arbetet för att skydda EU-valet från att påverkas av främmande makt. Möjligheten att samlat identifiera händelser som avviker från det normala ökar vår beredskap för att snabbt kunna hantera påverkansaktiviteter mot valet, säger Mikael Tofvesson, operativ chef för MSB:s arbete för att skydda EU-valet.

För närvarande finns inga tecken på att främmande makt försöker påverka valet men regeringen och MSB har identifierat att det inte går att utesluta att EU-valet kan utsättas för informationspåverkan från främmande makt. Bakgrunden till arbetet med att skydda EU-valet är bland annat försöken att påverka valen i bland annat USA och Frankrike genom IT-attacker, falsk information och ryktesspridning.

Om informationspåverkan

Informationspåverkan förenklas ibland till falska nyheter. Det bör snarare ses som ett samlingsbegrepp för en mängd aktiviteter, såväl i den kognitiva som i den fysiska miljön. Informationspåverkan, eller kognitiva påverkansaktiviteter, från främmande makt genomförs i syfte att påverka målgruppers uppfattningar, beteenden och beslutsfattande till främmande makts fördel. Vilseledning, desinformation och propaganda i informationsmiljön är exempel på informationspåverkan.

Enligt myndighetens regleringsbrev ska MSB inom det egna ansvarsområdet ha en god förmåga att identifiera och möta informationspåverkan och annan spridning av vilseledande information riktat mot Sverige. Myndigheten ska genom kunskapsspridning och stöd till samverkan bidra till övriga bevakningsansvariga myndigheters och berörda aktörers beredskap inom området.

Senast granskad: 27 maj 2019

Kontakta

När du skickar in formuläret kommer vi att behandla dina personuppgifter för att utföra den uppgift som formuläret avser. Tänk på att det du skickar in kan bli en allmän handling.

Till toppen av sidan