Till innehåll på sidan

Forskning inom Informationspåverkan, sociala risker, extremism

Informationspåverkan – sårbarheter och effekter, 2018-2022

Ansvarig forskare: Charlotte Wagnsson, Försvarshögskolan.

Informationspåverkan genomförs för att påverka olika målgruppers uppfattningar, beteenden och beslutsfattande till egen fördel. Att försöka påverka andra är en naturlig och viktig del av ett demokratiskt samhälle. Det är först när påverkan sker på orättfärdiga vis, exempelvis genom vilseledning eller spridning av halvsanningar och lögner, som informationspåverkan blir ett problem. Det treåriga forskningsprojektet analyserar sårbarheter för och effekter av sådan informationspåverkan.

Faktablad om Informationspåverkan - sårbarheter och effekter

Islamistisk paketering av budskap: meningsskapandets politik,  2018-2022

Ansvarig forskare: Aje Carlbom, Malmö universitet

I Sverige finns uppskattningsvis 600 000 personer med bakgrund i länder där islam är majoritetsreligion. Endast en mindre del av dem utgörs av islamister: aktörer som har den politiska avsikten att påverka omgivningen med att mobilisera muslimer och icke-muslimer för sin sak.

Fokus i projektet är vilka uttryck som konstrueras och används av islamistiska aktivister i Sverige för att övertyga olika åhörare om sina budskap.

Den muslimska befolkningen i Sverige lär öka genom invandring. Hur dessa människor tas emot, vad de hör och lär sig när de gör sina första erfarenheter i landet har betydelse för deras fortsatta liv och integration.

Islamistiska aktivister riktar sina meningsskapande budskap mot både tjänstemän och politiker i det etablerade systemet och mot andra muslimer, därför är det av stor betydelse för samhället att förstå hur budskapen är konstruerade för att få gehör i olika målgrupper.

Faktablad om Islamistisk paketering av budskap: meningsskapandets politik

Organiserad antagonism-jihadism och organiserad brottslighet som sociala risker, 2017-2019

Ansvarig forskare: Amir Rostami, Stockholms universitet

Det finns ett antagande att olika antagonistiska miljöer samspelar med varandra och är sammanlänkade genom rekrytering och samarbeten, ibland under benämningen hybrida rörelser. Projektet ”Organiserad antagonism” syftar till att fylla en kunskapslucka genom att empiriskt studera jihadism och organiserad brottslighet i Sverige.

Projektet syftar till att studera organiseringsprocesser som förklarar hur rekryteringen, upprätthållandet och dynamiken mellan dessa miljöer ser ut. I projektet studeras även framgångsrika insatser mot antagonistiska hot för att undersöka hur organiseringsgraden av antagonistiska miljöer kan påverkas och brytas ner.

 

Lokal resiliens mot radikalisering och våldsbejakande extremism – från ett krisberedskapsperspektiv, 2016-2019

Ansvarig forskare: Malin Eklund Wimelius, Umeå universitet

Krisberedskap har traditionellt förknippats med offentliga aktörers beredskap inför till exempel översvämningar, stormar och skogsbränder. Numera omfattar krisberedskapen även social oro och radikalisering. Dessutom förväntas flera andra aktörer – däribland civilsamhället – bidra till att stärka samhällets krishanteringsförmåga. I projektet undersöks hur aktörer på det lokala planet kan samverka för att förbättra motståndskraften mot radikalisering.

Projektets syfte är att utifrån ett krisberedskapsperspektiv förstå lokal motståndskraft för att motverka radikalisering och religiös våldsbejakande extremism. Fokus är radikaliserade miljöer, civilsamhälle och lokala offentliga aktörer och särskilt interaktionen dem emellan.

Faktablad om Lokal resiliens mot radikalisering och våldsbejakande extremism

Mythbusting i en ding ding värld? En studie om informationskrigets mikropraktiker, 2018-2021

Ansvarig forskare: Ola Svenonius, FOI

I dagsläget fokuserar media i stor utsträckning antingen på enskilda fall av informationspåverkan eller ganska abstrakt hotbildsanalys. I den vetenskapliga diskussionen finns en stor mängd perspektiv, som även de blir antingen för övergripande eller fokuserade på att påvisa fenomenets existens, spridning och ibland även innehåll. 

Mythbusting-projektet bör kunna placera sig någonstans däremellan och leverera resultat som verkligen är empiriskt grundade med mer fokus på innehåll, samtidigt som forskarna bör kunna uttala sig om de strukturella frågorna. Det gäller såväl i dialog med vetenskapssamhället, som med myndigheter och allmänhet.

Projektet riktar sig huvudsakligen till vetenskapssamhället och civila aktörer som arbetar med att bemöta informationspåverkan.

Faktablad om Mythbusting i en ding ding värld?

Våldsbejakande organisering och antisociala karriärer, 2016-2020

Ansvarig forskare: Christofer Edling, Institutet för Framtidsstudier

Vi behöver mer kunskap om hur kriminella, religiösa eller ideologiskt färgade våldsbejakande miljöer fungerar. Varför söker sig människor till sådana rörelser? Hur lämnar man dem? Hur uppstår miljöerna och hur samspelar de med varandra? Det är några frågor som forskare studerar i det femåriga projektet.

En central fråga är hur våldsbejakande miljöer uppstår och utvecklas över tid samt vilken social funktion radikala idéer och våldsutövning har för formeringen av grupper inom de här miljöerna. Projektet ska identifiera både mekanismer som förklarar formeringen av våldsbejakande grupper och kritiska faktorer i den process som leder individen in i sådana miljöer.

Institutet för framtidsstudier – Våldsbejakande organisering och antisociala karriärer

Delrapport: Våldsbejakande extremism

Faktablad om Våldsbejakande organisering och antisociala karriärer

Salafist-jihadistiska påverkanskampanjer och dess effekter på lokala miljöer, 2019-2020

Ansvarig forskare: Magnus Ranstorp, Försvarshögskolan

Enligt Säkerhetspolisen har den salafist-jihadistiska miljön i Sverige tiodubblats på mindre än ett decennium. Utöver Försvarshögkolans tidigare studier saknas det idag fördjupad kunskap om salafistiska och salafist-jihadistiska miljöer i Sverige. Det gäller särskilt den överlappning som finns mellan de två miljöerna samt den påverkan som riktas mot människor från den bredare salafistiska miljön.

Projektet kommer att undersöka dessa miljöer och den digitala arenans betydelse, metoder, påverkan mot ungdomar, finansiering, effekter på lokalsamhällen samt nationella och lokala motåtgärder. 

Faktablad om Salafist-jihadistiska påverkanskampanjer och dess effekter på lokala miljöer

Wahhabism i Sverige – nätverk, praktiker och mission,  2018-2021

Ansvarig forskare: Susanne Olsson, Stockholms universitet.

I Sverige finns olika islamtolkningar varav vissa är fundamentalistiska.  Projektet fokuserar på den form av islam som ibland benämns Wahhabism. Vilken är dess omfattning, utformning och inflytande bland muslimer i Sverige? Vilka grupper finns som erbjuder wahhabistiska islamtolkningar? Vilka budskap förs fram? Hur förhåller sig de till värderingar som dominerar i samhället?

Resultaten från projektet ska ligga till grund för rekommendationer för svenskt demokratiarbete, till exempel i frågan om radikalisering.

Faktablad om Wahhabism i Sverige – nätverk, praktiker och mission

Senast granskad: 16 april 2019

Kontakta

När du skickar in formuläret kommer vi att behandla dina personuppgifter för att utföra den uppgift som formuläret avser. Tänk på att det du skickar in kan bli en allmän handling.

Till toppen av sidan