Till innehåll på sidan

Forskning relaterat till coronaviruset

MSB finansierar under 2020-2021 elva forskningsprojekt om coronakrisen. Syftet är att fånga data medan krisen pågår, och sedan kunna analysera dessa ur olika aspekter. Satsningarna organiseras som kompletteringar till redan pågående projekt, men det finns även några helt nya projekt. Forskningen täcker in många dimensioner av denna komplexa kris. Det är både internationella jämförelser på europeisk nivå och nationell analys av olika slag med fokus på organisationer och individer.

På den här sidan

Tilläggsprojekt till forskningsprojekt Makt och normer i arbetet med att åstadkomma inriktning och samordning under kriser, 2020–2022

Ansvarig forskare: Misse Wester, Lunds universitet

Frågeställning: Hur olika aktörer ges legitimitet eller inte, där några har makt att påverka den inriktning som samhället tar för att hantera covid-19. Detta görs genom empiriska nedslag.

Tilläggsprojekt till forskningsprojekt Nytt vin i nya läglar: Om förutsättningarna för ett modernt civilt försvar, 2020–2022

Ansvarig forskare: Rikard Bengtsson, Lunds universitet

Frågeställning: Vilka attityder uttrycker medborgare i förhållande till civilt försvar under coronakrisen och hur skiljer sig dessa från normala omständigheter?

Vilka är lärdomarna av coronakrisen för organisering och styrning av det civila försvaret?

Hur har EU:s institutioner, framförallt kommissionen och rådet, hanterat pandemin?

Vilka förväntningar har medlemsstaterna företrädare inom EU på samarbete inom unionen inom fältet civil beredskap/civilt försvar?

Russinmask eller panik: hanteringsstrategier i covid-19:s desinformationslandskap, 2020–2021

Ansvarig forskare: Ola Svenonius, FOI

Frågeställning: Russinmask eller panik undersöker hur människor hanterar stress under covid-19-pandemin och vilken roll som desinformation spelar i detta. Inhämtning görs genom främst Instagram och Tiktok.  Projektet kommer att analysera genomslaget av identifierad desinformation i Sverige. Till exempel i vilken mån sammanfaller diskussioner kring covid-19 och desinformation med de hanteringsstrategier som människor uppvisar?

Syftet med projektet är resultaten ska komma strategisk och operativ ledning i framtida kriser tillgodo.

Gå till publikation: Russinmask eller panik?

Förmågeparametrar för pandemihantering och det civila försvaret, 2020–2021

Ansvarig forskare: Ulrika Eckersand, FOI

Frågeställning: Vilka parametrar påverkar samhällets, och specifikt sjukvårdens, förmågor att hantera en pandemi? En jämförande studie mellan några länder i Väst- och Nordeuropa.

Publikation

Förmågor att hantera en pandemi

Publikationsnummer: MSB1676

Utgivningsår: 2020

Den här studien vill identifiera vad som påverkar samhällets förmåga att hantera de samhällsstörningar som uppstår vid en pandemi. Syftet med studien är att generera kunskap för att förbättra samhälle...

Omslagsbild för  Förmågor att hantera en pandemi

Publikationsnummer: MSB1676

Utgivningsår: 2020

Pandemi i det lokala. En realtidsstudie av resiliens, 2020

Ansvarig forskare: Jörgen Sparf, Mittuniversitetet

Frågeställning: När, hur, varför samt hur länge aktiverar Sveriges kommuner krisledningsnämnd i Coronapandemin?
Vilka faktorer påverkar aktivering av krisledningsnämnd?
Vilka beslut fattas av krisledningsnämnd?

Snabb förmågeutveckling för motståndskraftigt civilt försvar - Fallstudier av hur näringslivets kapaciteter bidrar i Coronakrisen, 2020–2021

Ansvarig forskare: Mattias Axelson, Joakim Netz, Handelshögskolan i Stockholm, Jönköping University

Frågeställning: Hur kan näringslivets kapaciteter samordnas i förlopp av snabb förmågeutveckling? Hur kan detta stärka det civila försvarets motståndskraft vid samhällskriser?

Coronaviruset 2020 i nyhetsrapportering och opinion, 2020

Ansvarig forskare: Bengt Johansson, Göteborgs universitet  

Frågeställning: En analys om svensk nyhetsrapportering och opinion i den pågående smittspridningen av corona.

  1. Innehållsanalys av svenska nyhetsmediers rapportering 
  2. Jämförelse mellan medierapportering och allmänhetens uppfattning om viruset
  3. Jämförelse med rapportering om tidigare utbrott av smittsamma sjukdomar.

Äldre personers upplevelse av risk och psykisk hälsa i förhållande till covid-19, 2020

Ansvarig forskare: Johanna Gustafsson, Karlstads universitet

Frågeställning: Hur ser den äldre på sin situation som riskutsatt? Hur tar äldre personer del av informationen om den rådande situationen? I vilken utsträckning följer man de rekommendationer som ges?

The COVID-19 Crisis: Mapping the response efforts of five countries, 2021

Ansvarig forskare: Magnus Ekengren, Försvarshögskolan, FHS

Calling a crisis - how countries organized their early detection efforts; also when and how was the emerging threat called as a crisis? Did the governments use the detection capacities of the European Union?

Making sense of a creeping crisis -  This evokes the question how countries understood the causes and effects of the pandemic in real time. How did they qualify the threat? Based on what information? Did the governments draw on the information of other EU member states? ection capacities of the European Union?

Making early decisions - This prompts two questions: 1. Timing: at what point in the crisis did the government impose which measures? 2. How did governments communicate the message to the wider public (we will study tone and highlighted values [public health v. economy])? 3. At what point in time did the governments turn to the EU for decision making on common measures/rules or assistance?

Maktkamp kring berättelsen om coronaviruset: Sverige som slagfält, 2021

Ansvarig forskare: Charlotte Wagnsson, Försvarshögskolan, FHS

Frågeställning: Detta projekt syftar till att utveckla kunskap om Sverige som narrativt slagfält.

Huvudfråga: Det är väl känt att Ryssland använder desinformation och strategiska narrativ för att underminera Sverige och EU, men hur använder andra – för Sverige viktiga och närstående – aktörer narrativ om Sverige i samband med denna globala kris?

Delfrågor: Finns det universella/generiska drag i narrativen eller är de starkt kulturellt specifika? Bygger narrativen om Sverige under krisen tvärtom på den gängse Sverigebild som kan skönjas i dessa aktörers narrativ innan krisen? Finns det tecken på att de ryska strategiska narrativen influerar även andra nationers narrativ om Sverige?

Coronapandemins kaskadeffekter på lokal och regional nivå med avseende på samhällsviktiga funktioner – Mot ökad motståndskraft, 2021

Ansvarig forskare: Henrik Tehler, Lunds universitet

Frågeställning: 1. Hur har coronapandemin påverkat samhällsviktiga funktioner i Skåne, och hur har dess påverkan spridits mellan olika funktioner? 2. Hur har man förberett sig för pandemier eller andra typer av händelser som har potential att orsaka omfattande avbrott i samhällsviktiga funktioner?
3. Vilka lärdomar om hur man bör förbereda sig inför kommande störningar av samhällsviktiga verksamheter kan man
dra av erfarenheterna från pandemin och annan kunskap?

Publikation

Covid-19 och påverkan på samhällsviktig verksamhet

Publikationsnummer: MSB1683

Utgivningsår: 2021

Hur bör samhället förbereda sig på något som är okänt? Går det att avgöra vad som är bra förberedelser även innan en påfrestning har inträffat? Genom ett specifikt fokus på samhällsviktiga verksamhete...

Omslagsbild för  Covid-19 och påverkan på samhällsviktig verksamhet

Publikationsnummer: MSB1683

Utgivningsår: 2021

Senast granskad: 9 december 2020

Till toppen av sidan