Hoppa över navigering, hoppa direkt till textinnehållet Hoppa till navigeringen Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsida Nyheter Webbkarta Sökfunktion Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakt

Välkommen till MSB! Vi använder kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt samt för statistik. Om du fortsätter, utan att ändra dina inställningar, så godkänner du att cookies från msb.se används.
Läs mer om kakor och hur vi använder dem samt hur du kan ändra dina inställningar

Exempel från PTS: Så arbetar vi med flerårig övningsplanering

Tipsa om artikeln
Post- och telestyrelsen (PTS) har en utbildnings- och övningsstrategi för sektorn elektronisk kommunikation. Strategin löper mellan 2013-2015. Christina Hedlund på enheten för robusthet och beredskap, på Post- och telestyrelsen, har intervjuats av MSB om hur PTS ser på arbetet med en långsiktig övningsplanering och varför det är viktigt att ha en flerårig övningsplan.

Christina HedlundChristina Hedlund, varför tycker ni det är viktigt att ha en flerårig övningsplan?

Som ett led i PTS arbete för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post genomför och deltar PTS i krisledningsövningar. Detta har visat sig vara ett mycket effektivt sätt att öka sektorns förmåga att hantera kriser och extraordinära händelser, så att konsekvenserna för samhället minimeras. Med en flerårig övningsplan blir det enklare att planera in och delta i övningar och dessutom avsätta de rätta resurserna och den finansiering som krävs.

Beskriv hur den fleråriga övningsplanen ser ut och hur ni har arbetat fram den.

Den övningsplan som PTS arbetar utifrån idag är en utbildnings- och övningsstrategi för sektorn elektronisk kommunikation. Strategin löper mellan 2013-2015 och togs fram tillsammans med deltagarna i Nationella Telesamverkansgruppen (NTSG), som är ett frivilligt samarbetsforum med syfte att stödja återställandet av den nationella infrastrukturen för elektroniska kommunikationer vid extraordinära händelser i samhället. Då samhället blir alltmer beroende av elektroniska kommunikationer tittar den övningsplan vi har idag på hur sektorn för elektroniska kommunikationer ska övas och utbildas för att öka sektorns krishanteringsförmåga. Det ska åstadkommas med hjälp av löpande utbildningsinsatser och övningar, såväl sektorsövergripande som tillsammans med andra sektorer.

Vad är viktigt med att övningsplanen är just flerårig?

För att underlätta vid planerandet av mycket resurser från respektive deltagande myndighet eller organisation som behövs för att kunna delta i olika övningar. Därför är det bra att planeringen löper över en längre tid så att man kan ta hänsyn till detta när man planerar sin verksamhet. Vi vill även att planen ska medföra att hela organisationen i en berörd myndighet ska komma med i arbetet och bli så krismedveten det bara går. Arbetet med övningar ska förhoppningsvis bli en normal del i berörda myndigheters arbete. Det gäller allt från planering till utvärdering och genomförande av de åtgärder som kommer fram i övningarna.

Hur kommer ni att arbeta med att hålla planen uppdaterad?

Internt kommer planen att ses över årligen i samband med att PTS verksamhetsplan arbetas fram. När det gäller sektorn för vi en löpande dialog med aktörerna och försöker få en spridning bland dessa då det gäller deltagande i övnings- och utbildningsverksamheten.

Vilken typ av information skulle ni ha nytta av från andra myndigheters fleråriga övningsplaner?

Planen bör specificera ett antal områden som kan utgöra ett tydligt beslutsunderlag för den handläggare hos PTS som mottar och ska handlägga inkommen begäran om deltagande i extern övning.

Några exempel Christina ger är:

  • Verksamhetsområden – elektroniska kommunikationer, el, post, transport
  • Typ av övning – krissamverkan, IT-incidenter, simulerad
  • Roll – arrangera, övas, motspel, observera, besöksprogram
  • Fokus – telekomsektor, postsektor, sektorsöverskridande
  • Geografisk omfattning – lokalt, regionalt, nationellt, Norden, Europa
  • Yttre förväntan – juridiskt krav, "politiskt korrekt"
  • Nytta – knyta nätverk, marknadsföra PTS
  • Förmågor som övas – lägesrapport, kommunikation
  • Finansiering
  • Resursbehov – inte bara för genomförandet av själva övningen utan även före, under och efter

Vad kan du ge för råd till de myndigheter som nu ska påbörja sitt arbete med att utveckla en övningsplan som omfattar minst tre år framåt i tiden?

För att få genomslagskraft på hela myndigheten måste arbetet involvera myndighetens ledning med GD i spetsen och beaktas när man gör planeringen av årets verksamhetsplan. Hela organisationen måste involveras och känna sig delaktig och ansvarig för myndighetens krishanteringsförmåga. Det är viktigt att se till att man inte bara får ett fåtal övningsproffs vid myndigheten utan att man faktiskt ser till att hela organisationen ges möjlighet att delta i krisövningar. Alla övningar ska vara upptagna i MSB:s nationella övningskalender, vars syfte är att skapa en långsiktig överblick hur myndigheter planerar sina övningar och ligger till grund för en nationell övningsplan.

Ser du även ett ekonomiskt perspektiv i förlängningen av en sådan här gemensam plan?

En förhoppning med fleråriga övningsplaner är att när man har en möjlighet att i förväg planera in vilka krisövningar organisationen ska delta i så får man ut mera av de övningar organisationen deltar i och tilldelade resurser utnyttjas effektivare, och i förlängningen blir det ekonomiskt försvarbart att genomföra övningarna för hela samhället.

Publicerad: 2014-03-26 kl. 16:04 | Senast granskad:2014-03-27 kl. 08:40
Kontakt:
Sofie Ivarsson Sofie.Ivarsson@msb.se