Hoppa över navigering, hoppa direkt till textinnehållet Hoppa till navigeringen Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsida Nyheter Webbkarta Sökfunktion Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakt

Välkommen till MSB! Vi använder kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt samt för statistik. Om du fortsätter, utan att ändra dina inställningar, så godkänner du att cookies från msb.se används.
Läs mer om kakor och hur vi använder dem samt hur du kan ändra dina inställningar

Helsvenska män hör till mångfalden!

Tipsa om artikeln
– Helsvenska män är också en del av mångfalden. Kanske pratar vi för lite om det. Det var en fundering som kom fram i gruppdiskussionerna.
Seminariedeltagarna hade ett antal frågor att diskutera under den första dagen.
  • Vad skulle mer mångfald i räddningstjänsten leda till? Vad skulle behövas för att uppnå mångfald?
  • Hur är arbetsklimatet i räddningstjänsten?
  • Hur påverkar räddningstjänsten bilden av vem som kan vara brandman?
  • Vad är det i rekryteringen som hindrar underrepresenterade grupper från att komma in i räddningstjänsten?

Här är ett urval av de synpunkter som kom fram:

Mer mångfald skulle ge verksamhets- och produktivitetsutveckling samt nya infallsvinklar och leda till nytänkande. Det skulle också göra det lättare för räddningstjänsten att arbeta i invandrartäta områden, och öka förtroendet bland alla grupper. ”Det är bättre med flera olikheter, svårt att vinna med elva Zlatan”.

Om räddningstjänsten blir mer integrerad så innebär det också att en viktig del av samhället integreras.

Börje Lindgren leder diskussioner
Börje Lindgren är regional utvecklare för Västra Götaland och ledde diskussionerna i en av grupperna på seminariet i Östersund. (Foto: Annika N Lindqvist)
 
Vad som krävs är mer kunskap och en attitydförändring som ger större acceptans, empati och förståelse för olikheter. Engagerade ledare är också en nödvändig förutsättning.
I de fall där stationerna inte är anpassade så att det till exempel finns omklädningsrum för kvinnor så måste det åtgärdas.

Angående arbetsklimatet anser flera personer att det endast är ett fåtal som är emot mångfaldsarbetet, men att dessa personer oftast är starka och hörs mycket. Dessutom menar man att dessa personer oftast är negativt inställda till de flesta förändringar och därmed inte är specifikt negativa till mångfaldsarbetet.

De kvinnor som arbetar operativt känner sig accepterade i gänget, men känner också igen sig i beskrivningarna av att en kvinna gång på gång måste bevisa att hon klarar av jobbet.
En annan synpunkt är att tjejer måste anpassa sig.

Och kanske är det så att majoriteten saknar bekräftelse. Många brandmän säger att de verkligen tycker att det är OK med kvinnor och invandrare i räddningstjänsten, men att det tjatas och pratas för mycket om mångfald. Det faktum att vi ofta glömmer bort att nämna att den vite heterosexuelle mannen också är en viktig komponent i mångfalden, kanske påverkar dessa män?

Den berömda ”råa, men hjärtliga” jargongen kom upp. Hur kan man veta vad som är okej att säga utan att man kränker en arbetskamrat?

Gunilla Jansson
Gunilla Jansson är utvecklingsledare vid Räddningstjänsten Syd och deltog i gruppdiskussionerna vid seminariet i Östersund.  (Foto: Annika N Lindqvist)

Som grund för diskussionerna om den bild av brandmannen som räddningstjänsten förmedlar hade grupperna bland annat en av alla brandmannakalendrar som förekommer. Uppfattningarna gick isär. Några tyckte att kalendrarna inte är något att bråka om och att de fyller ett gott syfte. Andra ansåg att de är oseriösa, macho och sexistiska, och att de sprider en felaktig bild.

När det gällde rekryteringen till yrket ansåg flera att antagningen till SMO inte fungerar tillfredsställande, och att de fysiska kraven för anställning är orimligt höga i förhållande till vad som krävs för att komma in på SMO. En synpunkt var också att utbildningen borde lägga mer vikt vid fysträning.

Ett annat hinder är att yrket är förhållandevis lågavlönat och har relativt låg status. Barn till invandrare med goda studietraditioner söker sig i väldigt liten utsträckning till yrket. Brist på förebilder blir också ett hinder.
 
Text: Annika Lindqvist
 
Publicerad: 2010-12-17 kl. 11:52
Kontakt:
No such user
Vi deltog i seminarierna