Hoppa över navigering, hoppa direkt till textinnehållet Hoppa till navigeringen Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsida Nyheter Webbkarta Sökfunktion Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakt

Välkommen till MSB! Vi använder kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt samt för statistik. Om du fortsätter, utan att ändra dina inställningar, så godkänner du att cookies från msb.se används.
Läs mer om kakor och hur vi använder dem samt hur du kan ändra dina inställningar

Efter Fukushima-katastrofen. Kriskommunikation och mediebevakning i Sverige och Tyskland

Efter Fukushima-katastrofen. Kriskommunikation och mediebevakning i Sverige och Tyskland
Författare:
Brigitte Mral och Orla Vigsø  
Publikationsnummer:
MSB771  
ISBN-nummer:
978-91-7383-504-6  
Datum (årtal):
2014  
Omfång (sidor):
120 sid  
 
Pris (inkl. moms)
0,00 kr  
Lagersaldo:
235 st  
 
Antal

När den stora jordbävningen i Japan inträffade den 11 mars 2011 kunde vi se och följa förödelsen i medierna. På ett tidigt stadium kunde vi se att landet var hårt drabbat och att många människor omkommit i den flodvåg som slog sönder delar av de norra kustområdena. Vi fick bland annat rapporter om att kärnkraftverket Fukushima hade träffats av flodvågen. Fukushima kom att bli det stora samtalsämnet efter att vi i bild kunnat se hur den ena kärnkraftverksbyggnaden sprängdes i bitar.

Mediernas rapportering världen över dominerades av händelsen efter jordbävningen och situationen kring den förstörda kärnkraftsreaktorn i Fukushima. Tidigt stod det klart att många inte litade på vad japanska politiker, myndigheter och företag kommunicerade. Myndigheterna och deras talespersoner, även i andra länder, hade nu uppgiften att förklara vad som hade hänt och vilka faror som vi stod inför. Efterfrågan på tydlig och begriplig information möttes ofta med svåra ord, begrepp och förklaringar, vilket inte bidrog till någon större förståelse.

I Tyskland och i Sverige var det skillnader i mediernas rapportering och i den politiska samt myndighetsorienterade kommunikationen. I Tyskland väcktes kärnkraftsdebatten till liv och koalitionsregeringen tog möjligheten att stänga sju äldre kärnkraftverk. I Sverige var frågorna mer inriktade på myndigheternas bedömning av situationen i Japan och hur den kunde påverka oss. Dessa skillnader, som även gällde opinionsläget, analyseras i denna bok.

Författarna Brigitte Mral vid Örebro universitet och Orla Vigsø vid Göteborgs universitet har studerat mediernas rapportering och myndigheternas samt industrins kriskommunikation efter Fukushimakatastrofen. De har båda varit engagerade i forskningsprojektet Retoriska aspekter på kriskommunikation som finansierats av MSB

Publicerad: 2015-01-14 kl. 10:00
Kontakt:
Henrik Olinder Henrik.Olinder@msb.se
Sök publikation
 
Beställer du ofta? Skaffa konto!
Beställer du ofta? Skaffa konto!
 
Logga in
 
Min sida

Min sida

Här kan du ändra dina uppgifter, eller skapa ett konto om du inte redan har ett.
 
 
 
Kontakt
Publikationsservice har öppet
Månag-fredag 08.00-16.25
Dag före helgdag och klämdag 08.00-11.30
 
Telefon 010-240 55 11
E-post: log@msb.se