Hoppa över navigering, hoppa direkt till textinnehållet Hoppa till navigeringen Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsida Nyheter Webbkarta Sökfunktion Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakt

Välkommen till MSB! Vi använder kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt samt för statistik. Om du fortsätter, utan att ändra dina inställningar, så godkänner du att cookies från msb.se används.
Läs mer om kakor och hur vi använder dem samt hur du kan ändra dina inställningar

27 allvarliga risker i Nationell risk- och förmågebedömning 2012

Tipsa om artikeln
Publicerad: 2013-03-19 kl. 06:57
MSB har lämnat över den första nationella riskbedömningen till regeringen. I den identifieras 27 allvarliga risker som kan skapa allvarliga störningar i samhället om de inträffar. Hittills har sju scenarier analyserats djupare i rapporten, som exempelvis långvarig värmebölja, störningar i livsmedelsförsörjningen och dammbrott. Rapporten innehåller också en bedömning av krisberedskapsförmågan.
– Analyserna har gett nya kunskaper om beroendeförhållanden i samhället och bidrar till en bättre övergripande bild av risker som Sverige har att förhålla sig till. Det återstår dock att genomföra ytterligare analyser för ett antal av de 27 händelser som MSB bedömt som särskilt allvarliga innan det går att fastställa vilka som är de allvarligaste riskerna mot Sverige, säger Magnus Winehav, MSB.
 
– Syftet med riskbedömningen är att skapa en gemensam förståelse kring allvarliga risker och deras konsekvenser i Sverige. Det fortsatta arbetet kommer att kunna ge vägledning om hur vi ska prioritera resurser för samhällsskydd och beredskap i framtiden, men också öka möjligheterna till samverkan kring risker och riskhantering med andra medlemsländer inom EU, säger generaldirektör Helena Lindberg.

Nationell riskbedömning

På regeringens uppdrag har MSB fortsatt det arbete med en nationell riskbedömning som påbörjades 2011 och har nu utvecklat en arbetsprocess och metod för riskbedömningar av händelser som kan få stora konsekvenser på nationell nivå. Arbetet ska bidra till en ökad medvetenhet och ytterligare stärka samhällets krisberedskapsförmåga. Det behövs en generell förmåga att hantera olyckor och kriser, men man behöver även ta höjd för händelser som inträffar sällan men kan få omfattande konsekvenser. Processen kring framtagande av riskbedömningen är viktig i sig. Många aktörer och nyckelpersoner från kommuner, landsting, myndigheter och organisationer har bidragit med sin kunskap under arbetets gång och kan också återföra de gemensamma erfarenheterna till sina respektive organisationer.

 

I rapporten identifieras 27 särskilt allvarliga risker som skulle få stora konsekvenser för samhället, allt från konsekvenser av naturolyckor till störningar i transporter, omfattande bränder och skolskjutningar.

 

Hittills har MSB utvecklat tänkbara scenarier för sju av dessa risker som sedan har analyserats och bedömts utifrån konsekvenser och sannolikhet. Under 2013 fortsätter arbetet med att analysera fler av de 27 riskerna.

 

De sju analyserade scenarierna handlar om:

  • Omfattande störningar i GNSS (Global Navigation Satellite Systems)
  • En skolskjutning
  • Störningar i dricksvattenförsörjningen på grund av dieselutsläpp i Stockholms råvatten
  • Störningar i livsmedelsförsörjningen på grund av drivmedelsbrist
  • En omfattande brand i ett kryssningsfartyg
  • Ett dammbrott i stor damm i kraftverksälv
  • En långvarig värmebölja.

Bedömning av krisberedskapsförmåga

MSB:s samlade bedömning av samhällets krisberedskapsförmåga bygger i första hand på risk- och sårbarhetsanalyser och särskilda förmågebedömningar från berörda centrala myndigheter och samtliga länsstyrelser 2012.


MSB bedömer att det på central och regional nivå finns en generell förmåga att förebygga och hantera kriser i form av planering, strukturer, resurser och rutiner. MSB har även gjort en särskild bedömning av förmågan att motstå och hantera allvarliga störningar i dricksvattenförsörjningen.


– Förmågan att hantera störningar i dricksvattenförsörjningen har förbättrats men är fortfarande bristfällig, säger Kristina Westerdahl, MSB.


Rapporten lyfter fram ett behov av mer regelbunden utbildning och övning inom området krisberedskap, en förbättrad informationssäkerhet och robusthet i infrastruktur för att minska samhällets sårbarhet i samhällsviktiga verksamheter vid olika typer av störningar. Samverkan mellan offentliga och privata aktörer behöver också utvecklas.¨

De 27 områdena i rapporten

1. Pandemi
2. Kärnkraftsolycka
3. Störningar i transporter
4. Störningar i elektroniska kommunikationer
5. Störningar i elförsörjningen
6. Störningar i drivmedelsförsörjningen
7. Stöld av/oriktig information
8. Dammbrott
9. Isstorm
10. Social oro med våldsinslag
11. Skolskjutning
12. Terrorhandling
13. Förorenad dricksvattentäkt (kemiskt utsläpp) 

14. Förorenad dricksvattentäkt (biologisk kontaminering)
15. Solstorm
16. Värmebölja
17. Storm
18. Svaveldimma
19. Epizooti
20. Brand i särskilda objekt
21. Fartygskollision
22. Översvämning av vattendrag
23. Ras och skred
24. Störningar i livsmedelsförsörjningen
25. Kemikaliespridning via bomb
26. Rymdskrot
27. Väpnat angrepp

 


 

Läs mer om hur MSB arbetar med nationell risk- och förmågebedömning

För mer information

Magnus Winehav, tfn 010-240 41 07
MSB:s presstjänst, tfn 070-321 88 74



 

 

Kontakt:
Magnus Winehav Magnus.Winehav@msb.se