Hoppa över navigering, hoppa direkt till textinnehållet Hoppa till navigeringen Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsida Nyheter Webbkarta Sökfunktion Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakt

Välkommen till MSB! Vi använder kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt samt för statistik. Om du fortsätter, utan att ändra dina inställningar, så godkänner du att cookies från msb.se används.
Läs mer om kakor och hur vi använder dem samt hur du kan ändra dina inställningar

Överenskommelse har påverkat utvecklingen av krisberedskap

Tipsa om artikeln
Publicerad: 2018-04-03 kl. 09:00
Kommunerna har, utifrån de resurser de har, haft en positiv utveckling av sin krisberedskap. Det finns en vilja att arbeta med frågorna, men ibland saknas resurser, ibland kompetens och ibland stöd. Den överenskommelse som finns mellan MSB och Sveriges Kommuner och Landsting har bidragit till utvecklingen, konstaterar MSB i ”Utvärdering av överenskommelse om kommunernas krisberedskap”.

Mål och medel har varit en framgångsfaktor  

– Överenskommelsen har haft stor betydelse på utvecklingen av krisberedskapsarbetet i kommunerna, den har varit styrande och gjort att kommunerna arbetat med frågorna. De utpekade målen i kombination med ersättning har haft avgörande betydelse. Bara ersättning, utan mål, hade troligen inte haft samma utvecklande effekt, konstaterar Mona Pütsep, utvärderare vid MSB.

Syftet med utvärderingen var att utvärdera måluppfyllelsen och hur överenskommelsen bidragit till den. Syftet var också att skapa ett lärande för att bidra till kunskap inför planering och genomförande av liknande överenskommelser och för MSB:s arbete med uppföljning av kommunernas krisberedskapsarbete.   

Råd till en ny överenskommelse  

Utvärderingen lyfter att det behövs en kunskapsuppbyggnad i många kommuner om deras uppgifter och ansvar vid höjd beredskap och civilt försvar.  Stödet som kommer från länsstyrelserna och MSB behöver därför utvecklas. Vid en ny överenskommelse behöver stöd och handledning vara tillgängligt från början.

– Det viktiga vid en ny överenskommelse är att målen sätts på resultaten. Om det i en överenskommelse står att något "måste göras" bör det finnas kunskap om att det leder till de resultat som ska uppnås. Vissa områden behöver förtydligas för att till exempel förklara vad olika dokument har för syfte vilken koppling som finns mellan dem och åtgärderna. Kommunerna behöver få klarhet i vad som gäller, avslutar Mona Pütsep.

Utvärderingen bidrar till nya överenskommelser 

I den nuvarande överenskommelsen ingår att göra en översyn inför nästa mandatperiod och utvärderingen tas nu om hand i det fortsatta arbetet.

– Vi har redan börjat använda oss av slutsatserna från utvärderingen i den översyn vi gör av överenskommelsen. Tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer vi se över målen, säger Charlott Thyrén på MSB:s enhet för samverkan och planering, som tagit emot utvärderingen.

MSB:s ambition är att teckna två nya överenskommelser med SKL under våren. Den ena är för kommunernas arbete med civilt försvar och den andra för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar.

– Utvärderingens slutsatser omhändertas nu och i de nya överenskommelserna ska det tydligt framgå vilket stöd som kommer att finnas från MSB och andra myndigheter, fortsätter Charlott Thyrén.

MSB planerar ett forum för beredskapsutvecklingen i kommuner och landsting för att där förvalta överenskommelserna och fånga upp de behov av stöd som finns.

– Utvärderingen hjälper oss i det fortsatta arbetet och bekräftar att vi är på rätt väg med de kommande överenskommelserna, avslutar Charlott Thyrén. 

Utvärdering av överenskommelse om kommunernas krisberedskap
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tecknade 2013 en överenskommelse om kommunernas
Publikationsnummer:
MSB1190
 

Överenskommelsen mellan MSB och SKL från 2013 om kommunernas krisberedskap

Kontakt: MSB:s presstjänst kommunikation@msb.se