Hoppa över navigering, hoppa direkt till textinnehållet Hoppa till navigeringen Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsida Nyheter Webbkarta Sökfunktion Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakt

Välkommen till MSB! Vi använder kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt samt för statistik. Om du fortsätter, utan att ändra dina inställningar, så godkänner du att cookies från msb.se används.
Läs mer om kakor och hur vi använder dem samt hur du kan ändra dina inställningar

Hur utreds kriser?

Tipsa om artikeln
Publicerad: 2018-03-21 kl. 15:07
Olyckor ska enligt lag utredas, men hur är det med kriser? Det saknas idag reglering kring vilka kriser som ska utredas och det saknas metodik för hur det ska göras. För att få en tydligare bild av hur arbetet med att undersöka inträffade kriser bedrivs beställde MSB en studie av Mälardalens högskola. Studien analyserar metoder och tillvägagångsätt redovisade i rapporter och genom intervjuer med utredare från olika typer av inträffade kriser i Norden och Storbritannien.

Varför är det så svårt att utreda kriser?

– Vi har sett att det finns en obalans i det systematiska lärande när man jämför olyckor och kriser. Det lagstöd, den systematik och de metoder som finns när det gäller att utreda olyckor saknas när det gäller utredning av kriser. Intresset för att få veta vad som har hänt är stort efter en kris, både hos beslutsfattare och allmänhet, säger Marianne Stålheim, enheten för kunskapsutveckling vid MSB.

Att det saknas lagkrav i frågan skapar svårigheter vid datainsamlingen. Utredare saknar mandat för att få tillgång till information från hanterande aktörer, som dessutom ofta brister i sin dokumentation. Att det saknas dokumentation försvårar analysarbetet och frånvaron av underlag kan bli avgörande för de slutsatser som kan dras från händelsen.

– För att stärka lärandet från hantering av kriser måste beslut och prioriteringar dokumenteras redan i början av en kris och informationen behöver göras tillgänglig för utredare, konstaterar Anna Johansson Mälardalens högskola, som genomförde studien åt MSB.

Liknande problem i Norden

Trots att de intervjuade utredarna har olika erfarenheter och bakgrunder så finns stora likheter i deras berättelser om hur arbetet med en att undersöka en kris går till, vad som påverkar arbetet och vilka utvecklingsbehov det finns. I studien framkommer det att det saknas metodik för utredning av kriser. Det varierar även om och varför en utredning initieras samt vem som ska utföra den.

– De utredare jag har intervjuat har trots frånvaron av vedertagen metodik tagit sig an arbetet på ett rationellt sätt och likartat sätt, fortsätter Anna Johansson.

Studien beskriver också att de initiala ramarna som ges inför ett utrednings- och analysarbete både begränsar och sätter krav på vad som ska vara med. Det finns i sammanhanget även en problematik i att de som beställer inte vet vad de vill ha och därför ger diffusa och breda direktiv kring vad som ska ingå i undersökningen.

– Rapporterna anger ofta att syftet med utredningen är att lära från hanteringen, kontrollera om den har fungerat som den borde och i förlängningen utveckla verksamheter så att de fungerar bättre vid nästa händelse. Den bild som utredarna ger anger dock att tillsättningen av utredningar efter kriser snarare görs för att det finns en förväntan från allmänhet och media, säger Anna Johansson

Förutsättning för fortsatt arbete med utredning av kriser

– Studiens kartläggning är en förutsättning för det fortsatta arbetet och vi ser att det finns behov av fler studier, inte minst inom det juridiska området. Det är tydligt att det saknas metod och metodik för utredningar, undersökningar och analyser av kriser. Och vi behöver lära från kriser på samma sätt som från olyckor. Det återstår mer arbete och det här är en bra början, säger Marianne Stålheim, MSB

 
Kontakt:
Marianne Stålheim Marianne.Stalheim@msb.se