Hoppa över navigering, hoppa direkt till textinnehållet Hoppa till navigeringen Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsida Nyheter Webbkarta Sökfunktion Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakt

Välkommen till MSB! Vi använder kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på bästa sätt samt för statistik. Om du fortsätter, utan att ändra dina inställningar, så godkänner du att cookies från msb.se används.
Läs mer om kakor och hur vi använder dem samt hur du kan ändra dina inställningar

En inblick i MSB:s arbete med skogsbränderna

Tipsa om artikeln
Publicerad: 2018-08-13 kl. 16:15
Under räddningsinsatserna vid sommarens skogsbränder stödjer MSB den lokala räddningstjänsten med förstärkningsresurser i form av både material, personal och flygresurser. MSB både lånar in experter från räddningstjänsten för att hjälpa till med inriktnings- och prioriteringsunderlag, och skickar ut personal till arbete ute i fält för att hjälpa till att ta emot resurser.

En av dem som arbetat som operativ chef i den särskilda organisation som hanterat skogsbränderna är Jakob Wernerman. Här berättar han om hur arbetet sett ut hittills. 

                 

                                                      Jakob Wernerman, operativ chef, MSB

Hur har en typisk dag sett ut?

Under de mest intensiva dygnen började vi runt halv sex på morgonen med att hämta in den senaste informationen från skadeplatserna. Klockan 13 hålls den dagliga stabsorienteringen där alla inblandade rapporterar in vad som är gjort och får inriktning för kommande dygn. Sen eftermiddag har varit den operativt mest intensiva perioden på dagen. Det är då de flesta bränderna har startat, men det var också den mest intensiva perioden i de stora pågående bränderna. Från eftermiddagen till sent på kvällen har det handlat om att prioritera och dirigera flygplan och helikoptrar och föra en dialog med räddningsledare runtom i landet.

I mitten av juli bröt flera stora skogsbränder ut i Dalarna, Gävleborg och Jämtland, hur anpassades arbete och resurser till då?

Baserat på tidigare erfarenheter så skickade vi snabbt begäran om internationella förstärkningsresurser. Samtidigt som vi ville säkerställa att de här områdena fick det stöd man behövde, så behövde vi bemanna för att kraftigt skala upp vår särskilda organisation. Den växte med flera hundra procent på bara några dagar. Det var en jätteutmaning, men jag tycker att det gick väldigt bra och det gick fort.

Och i räddningstjänstfunktionen ingår personal från räddningstjänsten?

Precis, vi insåg i ett tidigt skede att vi skulle bli stärkta av att samarbeta med erfarna räddningsledare som är aktiva i systemet. Så vi tog kontakt med Storstockholms räddningscentral och genom dem så har vi lånat in personal från olika delar i landet som har stöttat oss i hanteringen. Det har framför allt handlat om att hjälpa oss med inriktnings- och prioriteringsunderlag.

Sverige var under sommaren värd för största samlade brandbekämpningsstödet inom EU någonsin. Hur går det till när man tar emot ett så omfattande internationellt stöd?

Vad vi gjorde efter bränderna i Västmanland 2014 var att ta fram ett koncept för värdlandsstöd. Värdlandsstödets uppgift är att arbeta för att det internationella stödet så smidigt som möjligt kopplas in i den befintliga organisationen. Vi har haft ett 20-tal personer i fält och de fungerar som en länk mellan räddningsinsatsen och de internationella styrkorna. Vi har fått väldigt bra feedback från hur det har fungerat. Både från EU-kommissionen som är imponerade och från teamledarna för de olika internationella styrkorna. De har känt sig väldigt välkomna och det har funkat väldigt smidigt för dem. Det är ju det bästa betyget man kan få och det är jag väldigt glad över.

Hur prioriterades var de nationella och internationella förstärkningsresurserna skulle sättas in?

Vi har jobbat med ett dagligt inriktningsbeslut. Det beskriver hur behovet ser ut i landet just nu, var de flygande resurserna och ibland även marktrupperna behövs mest under de kommande dygnet. Här har vi haft mycket stor hjälp av den räddningstjänstpersonal som kommit till MSB och arbetat med oss på plats.

Den kommunala räddningstjänsten har huvudansvaret för bekämpningen av bränder i skog och mark, men i sommar har aktörer från alla nivåer i samhället har varit involverade i bekämpningen av bränderna. Kan du berätta om hur rollfördelningen sett ut?

En räddningsinsats hanteras av den kommunala räddningstjänsten. Är det så att situationen är för stor för att kunna hanteras av den kommunala räddningstjänsten, att man inte har tillräckligt med resurser i form av material, personal eller ledningsförmåga, är det upp till dem att samverka inom länet för att säkerställa de resurser som behövs och där har Länsstyrelsen en viktig roll. Finns det därefter inte kapacitet att hantera situationen, då kan räddningsledaren via Länsstyrelsen begära statlig stöd från MSB eller från andra myndigheter. Det är då våra förstärkningsresurser och de internationella resurserna kommer in.

Flera av räddningsinsatserna runt de stora skogsbränderna är nu avvecklade. Är faran över nu?

Vi är mitt inne i skogsbrandssäsongen och vi har sett brandriskvärden som är några av de högsta någonsin. Vi ska klart för oss att det här inte är slut förrän vi ser mycket lägre brandriskvärden. Det uppstår hela tiden nya bränder, men ingen av dem har lyckats sprida sig. Det är tack vare att den lokala räddningstjänsten gör ett kanonjobb med att hantera bränderna innan de växer sig stora.

Mot slutet av juli inrättade MSB en så kallad taktisk reserv, vad innebar det och hur används den idag?

Den består av flygande förstärkningsresurser helikoptrar placerade på strategiska platser i landet. Med dem har vi kapacitet att snabbt rycka ut när vi ser minsta tecken på en brand som riskerar att växa sig stor och slå ner den i ett tidigt skede. Flygresurserna har stått mer eller mindre startklara på mindre än tio minuter. Vid minst ett tiotal tillfällen kan de här insatserna ha varit direkt avgörande för att vissa bränder inte spridit sig.

I början av juni gick MSB upp i en så kallad särskild organisation kopplat till skogsbränderna. Varför det?

Vi ser att många delar av MSB blir involverade i hanteringen av en händelse. Då måste vi säkerställa att hanteringen sker under en samlad ledning för att få en enhetlig och effektiv hantering. En styrka i hur MSB organiserar oss i särskild organisation är att vi kan anpassa dess funktioner helt utifrån händelsen. I den särskilda organisationen som hanterar skogsbränderna har räddningstjänstfunktionen och insatsfunktionen varit tongivande.

Kontakt: MSB:s presstjänst kommunikation@msb.se